Jo det börjar närma sig nu, diagnosis det börjar närma sig semestertiderna. Inte utan att jag behöver det för nu känns det i kroppen och tankarna är mera i ledighet än i jobb. Nu är det i och för sig några veckor innan jag går på semester men snart så. Fem pass kvar och två 3 timmars möten. dom räknar jag inte för då känns det tröstlöst. Fast det är ganska så bra att det är några pass kvar för jag har lite saker som bör bli gjorda innan jag går på min ledighet.
Så här efter måndagspasset känns det rejält bra att ha några lediga timmar. Idag har jag tänkt mig ta det lugnt, inte göra så mycket mera än att laga lite mat. Igår ringde stora sonen hem och berättade att han antagligen inte tänker flytta hem igen. Inte utan att det bor sorg i stunden men inte för att han blivit vuxen och tänker stå på egna ben. Utan att det var det de. 21 år herre min skapare vad åren har gått fort. Det var inte längesedan han var liten och tyckte hela världen blev bättre av att bara sitta i mammas knä om han var ledsen. Det var inte länge sedan han och en kompis ringde på telefonen till Nintendo klubben och var arga över att tanten i luren inte svarade på deras frågor, utan bara rabblade en massa strunt hela tiden. Dom förstod inte att det var en telefonsvarare utan trodde hon gjorde så för att reta dom.
Nu kommer han då att flytta, vi kommer åter igen få tillbaka vårt sovrum. Gillestugan kommer åter igen bli ett oanvänt rum som bara står. Även om jag har tankar om att göra ordning där nere så att det blir tvrum. Vardagsrummet här uppe vill jag ha till arbetsrum. mitt stafli skulle kunna få bo här i ljuset, min dator och liten annat som är mera jobbrelaterat. Men det får bli ett projekt i framtiden. Tror jag får bearbeta maken innan något sådant hittas på.
Jo det är bara att inse sonen har blivit stor till och med så stor att han nu ska prova på att stå på egna ben. Vi klarade det min älskade son, vi tog oss igenom alla jobbiga skolår, du blev vuxen och hel. Till och med så att du lyckats få en framtidstro se positiv och hitta till det som passar dig. Jag är så oerhört glad, tacksam stolt över att fått förmånen att vara din mamma. Tacksam över alla glada trevliga minnen från det du var liten. Men om några år då kanske vi till och med blir grannar igen, om du nu väljer Göteborg att bo i. För den utflyttade har ambitionen att flytta till Göteborg igen men tiden måste bara vara mogen först. Du kunde inte ha valt en bättre tid att flytta till götet min son, för sommar tid då finns det ingen vackrare stad än GBG. Fast Göteborg är ju vacker vilken års tid det än är.
Upptäck mer från Malix.se
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.