Författare: Carina Ikonen Nilsson

  • Gillar´t

    Går in på sista semesterveckan, try har  haft ledigt i två veckor och det här är den tredje sista veckan.  Hade många planer inför denna semestern, stomach men den har liksom flutit förbi. Nu blir det jobb igen. Vi har i alla fall hunnit med husvagn om än lite,  Norrland om än snabbt, scoutlägerslämning om än av mig felplanerat både innan och  efter. Fast den som fick lida var jag och maken, Borås djurpark har också hunnit med.  Trädgårdens jordhögar och annat krafs som innan fanns, försvann under semestern. Kollat in Mäbe har hunnits med och tydligen så ska det hinnas med Åbytravet. Jo sånt gillar ju jag :/. Fast när jag väl är där och satsar min 20a så tycker jag det är kul. Förra året vann jag om än små summor men vann gjorde jag.  Satsar man små summor så vinner man små summor. Minns att jag förra året den där dagen vann mera än maken. Han som är travspelarens spelare. Vann ju till och med en stor tävling för några år sedan och blev GuldTommy med hela svenska travvärlden 🙂 Nåja stort och stort vann det gjorde han i alla fall och jag fick se Paris, Stockholm och en  helg i Göteborg. Resan till Italien som också vart en del av priset gav han bort. Japp Åby travet får det bli till helgen och jag får gilla läget.

    Apropå gilla läget. Skolan börjar igen om några veckor.  Igår efter att vi kommit hem från Borås så satt jag och lillkillen här i soffan.  Soffhängs kväll efter många steg i parken. Både jag och lillkillen satt här och hängde. Så frågade jag honom om skolstarten och hur han kände inför att börja sexan.  Gilla läget blev svaret. Jag höll på att ramla ur soffan av hans svar.  Va? sa jag. Gillar du läget?  Fick  jag fram när jag återfått balansen.  Hm, sa han och fortsatte men det är ju du som säger så Carina.  Att ibland måste man gilla läget, Jag gillart inte men läget får jag gilla sa han sedan. Just det där ordet gillart är ett ord han och maken har fått ifrån något tv program de sett.  Och när man gillart så gillar man har jag förstått.  Så här går lillkillen och gillar läget om att börja skolan igen. I mig så känns det lite bra, vill att känslan av att det känns lite bra ska hålla i sig även när skolan börjat.  När hösten som redan verkat komma är här på riktigt, att det då fortfarande är gilla läget eller till och med gillart.

    Kanske har jag för stora förhoppningar, eller så är det så.  Lillkillen har  snart bott hos oss i ett år.  Året har gått fort, det har ömsom vart vin och ibland varit lite mera som vatten. Men det känns som om han bott in sig och liksom blivit lite mera van vid oss. Han vet våra regler och han vet hur det funkar här. Vi känner honom lite mera nu än vi gjorde då i början.  Han är lite som våra övriga barn har varit.  Mest lik min stora son, som även han  hade pillsjuka. Pillsjuka är att man måste liksom pilla på saker och vips så gick den sönder. Det är ju lite så det är för en del barn. De är mera intresserade av vad man mera kan göra med grejen än det som den är till för. Varför använda en sak till det man ska ha den till när det kan finnas andra sätt att använda den.

    Lite så har det alltid varit här, att när stora sonen suttit och pillat på  pennor, eller andra små grejor så har de blivit andra användningsområden eller helt andra saker av vad det innan va, av det han pillade på.

    Så nu har lillkillen liksom lite samma uppgifter att göra, här får man liksom ibland säga att nej den där grejen vill jag ha till det som den är tillför.  Men jag inser att den här killen kommer att gå långt, han kommer att fixa saker till något som det inte va tänkt till. Men bra blev det till det där nya också. Han är kreativ och uppfinningsrik.  Har byggt en del halvfärdiga saker som ligger och väntar på att bli klara, eller så blir det  något helt annat än vad han tänkte sig från början.   Jo året har gått fort och varit väldigt enkelt egentligen. Han har fått kamrater och har fullt upp att göra här hemma ibland. Ibland ringer det på dörren flera gånger om dagen.  Ibland är han ovän med bästisen och efter någon timma igen är de kompisar. Det har varit roligt lärorikt att få förmånen att bli förälder igen, även om vi inte är de riktiga föräldrarna så har vi liksom anpassat oss bra till de här nya. Familjen har blivit större ännu en gång.  Familjen lär växa lite till här under hösten, för Stora sonen han ska snart bli pappa vilket leder till att vi snart ska få träda in i rollen som farmor och farfarsrollen. Nu är vi ju redan det till de små nu skolvuxna barnen vi tränat på i några år, så den rollen ska vi nog klara den med.  Här har vi en händelserik höst att gå in i.  Skolan börjar snart  och här gillar vi läget, vem vet kanske vi rent av kommer gillart.  Just den erfarenheten är helt ny och inte inlärd ännu men kanske, kanske lär vi den oss i höst.  Nej nu ska jag ta hand om den här  första dagen på den här sista semesterveckan.

    Lev idag just nu, Igår vart det borås och djur, som är minnen idag. Morgondagen den här först imorgon och vem vet kanske vi gillart.

    Här kommer några bilder från igår.

    13936569_10153958460494296_932047279_n

     

     

     

     

     

    13942574_10153958458704296_908365365_n13936616_10153958563639296_1081119229_n

     

     

    13957363_10153958461834296_1235382378_n

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Semester… semester sssemester i alla fall snart 😉

    I dagarna tre är jag ledig, illness sicken känsla att vakna upp idag och ha tanken en ledigt ledig dag. Jo det var inte att förakta en dag som denna.  Har jobbat sedan i måndags långa pass.  Så här innan semester blir det så många saker som ska göras. Eller inbillar jag mig bara?   I alla fall är känslan så och dagarna har gått i ett. Kanske är det så för att det är mycket vikarier som jobbar.  Vissa dagar har det varit jag och tre vikarier och även om vikarierna är trevliga och duktiga, cialis så blir det jobbigt för mig. Då förlitar sig alla på mig. Mig, jag som inte ens själv förlitar mig på mig.  Jag som vill ha en kollega att luta mig mot och bolla mina tankar med. De dagarna blir det ensamt känner jag. Då när jag mera bollar andras tankar med mina egna som ensam ordinarie är mera ensam, tankar som är mera tydliga och klara när vi är två av samma jobb som liksom kan.  Eller två som har samma ordinarie tankar fast kanske olika.  Men jag fixade denna veckan med.  Så här i efterhand känner jag mig nöjd med mina jobb timmar.  Den bästa timma vart nog den där sista timmen igår, när det liksom kändes inom mig själv att i gatan vilket jobb du gör just nu. Nåja nog skrivet om jobb, Två pass kvar och sedan är jag där alla andra är eller har varit. Ordet är glimrande inom mig och är vackert soligt.  Semester, Semester SSSemester. Under veckan har just det här vart en sång som jag har tvingat på mina kära kolleger. Tonart? Nops sånt har jag ingen aning om, men melodin klingar skönt inom mig. Till och med nu hör jag klangen av orden.  Semester lata dagar, sovande morgonar, inga krav och inga måsten mera än de vanliga grå kraven och lite getingar.

    13697207_10153899821539296_7135594534155865080_n

    Det kommer att bli en del förändringar på jobbet, Förändringar som jag inte helt vet om, om jag gillar eller inte.  Just nu orkar jag inte bry mig om vare sig eller. Men jag har idag bestämt mig för att ännu en gång ha is i magen, vilket kvinnan som anställde mig pratade om.  Isen i magen har blivit till vatten både en och två gånger, men har bestämt mig för att stå ut och låta tiden visa vad som är bra och inte.  Lyssna till mig själv och låta mig uppleva utan dömande och dåliga energier innan.  Visst tankarna snurrade igår med så här nu i ledigheten, har jag liksom valt att mera vara här och nu. Låta tiden ha och ta ut sin rätt.  För här idag, just idag på morgonen så blev det så klart inom mig, att här ska flyta med och se… För det halvår och mer än det, har varit ett halvår som varit roligt, spännande. Jag har under lediga dagar längtat till jobbet och jobbdagar har varit dagar fulla av kunskaper och roligheter.  Lite känns det som om jag liksom för en gång skull varit på helt rätt plats. Just den känslan har jag inte ofta.

    Men okej, nu är det ny dag och nya möjliga händelser. Keep on walking yes!!!

    Lev idag just nu och ha gårdagen i minnes asken, lev just nu, för morgondagen har vi inte ens här ännu. Kanske inte ens säkert att vi får den där morgondagen det vet vi först i morgon.

    Fortsätt gå, skratta och vänlighet i det skapas mirakel.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Krigaren i vår katt börjar försvinna…

    13508942_10153847359144296_5977850911541346242_n

    Här sitter jag och katten i soffan och bloggar, capsule nåja jag sitter och katten han sover efter sin tunga natt ute.  Jo, viagra hans nätter är eller börjar bli av den tyngre sorten nu. Han är ju till åren kommen och de senaste två åren har blivit jobbiga för vår lilla katt. Han har börjat få slåss för att ha sina ägor.  Har svårare att behålla de territorium som varit hans. De sista två åren har vi fått hjälpa honom i slagsmålen.  Eller vi, purchase maken har känt att han behöver hjälpa sin herre.  för maken han har vaknat  av att de två katterna slåss. Fått gå ut och kasta iväg skor mm, för att den andra katten ska försvinna. Igår var det en ödes dag för vår lilla skruttkatt. Rivalen har tagit sig in på tomtgränsen och härbärgerade i ena hörnet av vår trädgård.

    Maken accepterade och vår katt gick ut från andra sidan av huset och smög iväg till andra områden.  Ett nederlag för både make och katt misstänker jag. Nu ligger både maken och katten utslagna i sina sovsäten.  Katten här bredvid mig och maken i sin säng. Ack vår lilla krigare till katt har blivit en pensionerad soldat.  Han sover mest, har inte brytt sig om  vare sig marsmånader eller annat än att se till att tjänstefolket ger honom mat och klappar om han någon gång ibland.  Tjänstefolket är vi,  gör vi inte det vi ska så blir det rama-jamande utan dess like. När han den lille krigaren vart i sina glansdagar vart det mera rörelse och liv. Då vart han herre på täppan och berättade med hela tassen att nu ni, ni ska ni få höra eller nu ska ni göra … Nu ligger han mest där och accepterar livet och åren som bor i hans kropp. Den där aspigheten han hade förr är avskalad, är inte så kantig längre, orkar inte dra saker i långbänk, utan är mera en katt utan personlighet. Inget är längre så viktigt för honom, mera än hans katt mat.

    13327455_10153803112229296_1553457631290546050_n

    Det forna kattlivet är ett minne hos oss tjänstefolk, vår herre är en avskalad krigare som inte orkar bry sig längre mera än om sin katt mat och sin soffa. För den platsen som är hans i soffan det är centrumplatsen. Fast den har han även den börjat ge upp. För lillkillen och han har börjat kivas om just den platsen. Vi som är till åren komna vi får nöja oss med de där lite mera till sidan platserna.

    Nåja livet går vidare, lev idag just nu. Igår finns inte längre kvar mera än i glimmande minnen, morgondagen är inte här inte just nu.  Just nu är precis just nu i denna stund.

    Ta hand om dig och din dag.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Imre, du är så duktig.

    Här sitter jag med fötterna på bordet, pharmacy har varit på jobbet idag.  Dagen i ära har varit möte och möte…. Intressanta diskussioner har det varit.  Men så tröttande just därför jag sitter med fötterna på bordet.  Gör just ingenting hade ambitionen att när jag kom hem skulle det badas i sjön. Men inser att det vart över ambitiöst. Kommer att ha soffhäng med mig själv. antagligen blir det att kolla in Almedalens debatt och sedan sova.  Min vän  Jenny och hennes son är där. Tydligen var han med i någon debatt eller om det va en tävling i att hålla ett tal om mänskliga rättigheter.  Han blev bedömd av ett proffs och vann, 13 år är Imre och är Jätte duktig.  Filmen kan du se på Jenny Ströms hemsida.   Där du även kan se och läsa om massvis med andra saker.   Imre har även varit med i en annan film som tog upp utanförskap och barn tror jag det va.  Jag tycker du är modig killen,  Nu träffade jag dig för väldigt längesedan och redan då tyckte jag du var något alldeles extra något som kommer att bli något stort.  Jag tänker följa din väg tur att jag har din mamma som vän. Det gör det lite enklare.  Försätt med det du håller på med. 🙂

    https://www.youtube.com/watch?v=ePuizF_gb8Q

     

    En liten bild från i maj då jag träffade min vän.

    13340751_10206208015780130_1206460635_o

     

     

     

     

    Lev idag just nu, igår är historiskt och morgondagen den kommer först imorgon.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Allt är inte Jamie Oliver gott.

    Godmorgon, try Idag är himmelgrå här på utsidan. Här sitter jag i vardagsrummet och skriver på min bärbara. Huset är tyst alla sover utan jag.  Igår skulle jag laga superfood ala Jamie Oliver. En gryta med pumpa, for sale röda linser och stekt ägg. Jag gillar Jamie har till och med ett uttryck när maten är god ”Jamie Olivergott”. Ungdomarna på jobbet som inte kan så mycket svenska, dom vet vad Jamie Olivergott är. Då är maten utsökt.  Nu kan jag inte säga att grytan vi gjorde igår va Jamie Olivergod. Nops sorry Jamie fast kanske berodde det inte på hans recept för vi hade inte currybladen utan vanlig curry i. Det blev inte ens en stjärna för denna grytan. Den superfooden kan jag klara mig utan.

    Under ett eller två års tid har jag haft olika Allergichocker från och till.  Igår vart det då igen.  Denna gången berodde det på dom röda linserna som vart i grytan. Att det är dessa som framkallade det igår vet jag. För  de två gånger innan jag ätit linser har symtomen vart samma.  Har blivit många ämnen nu, som jag sållar bort från min matlista.  Gluten är borta sedan länge, laktosfritt är det här hemma, Chiliostbågar, chilikoncentrat har jag sedan länge vetat är inte min grej. För äter jag det så kliar det inom mig, så att jag skulle behöva en sådan där grön svamp att riva mig med. Tur att jag ändå tål chili. Vad vore mat utan chili i? Hur skulle det se ut om jag inte tålde chili. Vi som är chiliodlare. Har ett stort antal chiliplantor här hemma.

    Jag längtar till semestern, visst jag har varit hemma i veckan men varit sjuk och då är det inte lika roligt som semester.  Våren har varit tuff. Jag började nytt jobb i Januari. Det nya jobbet var så nytt att avdelningen jag jobbade på var utan möbler inga barn.  Vi samlades ett antal människor en måndag hade genomgång in för den där första arbetsdagen för att sedan bygga upp en avdelning där vi skulle ta emot ungdomar som kom till Sverige. Jag hade inte innan jobbat med just ensamkommande. Men har ju arbetat med ungdomar under ganska så många år.  Två veckor in i Januari höll vi på att skruva möbler, fixa till en avdelning som faktiskt blev ganska så fin. Redan första dagen hittade jag en tavla nere i källaren som jag sa att den här den ska vi ha. Nu hänger den i en av korridorerna.

    Vi var ett gott team på avdelningen, av någon anledning så kändes det som om vi hade känt varandra innan, allt fugerade så bra. Kan ju bero på att vi är en  grupp människor som valt att arbeta med människor.   Vi är sammansvetsade i teamet, även om vi bara känt varandra i ett halvår.  Vi alla säger samma sak när vi pratar teamkänslan.

    Men tyvärr så har våren varit lite extra tuff för vissa så igår när jag läste det där fredagsbrevet som skickas ut av vår avdelningsföreståndare, Så kunde jag läsa att två av mina kolleger nu hittat nya jobb. När någon i en arbetsgrupp slutar och det kommer in nya. Så blir det som att börja om från början igen. Nu kommer hösten inte bli lika tuff som våren för avdelningen är klar, ungarna bor där och det mesta är antagligen som vanligt, men ändå kommer det vara annorlunda. Nya människor ska in och jobba sig in i vår grupp. Nu säger jag inte att det är dåligt, bara att det kommer vara annorlunda.  Den grupp som var kommer att börja om från början på något sätt.

    Här sitter jag och skriver att jag längtar efter semester så samtidigt känner jag att nu har jag varit borta alldeles för länge. Sitter här och tänker på ungarna. Hur mår dom, hur går det för dom med jobb? Hur mycket svenska har de lärt sig. Hur  och vad gjorde dom under midsommar?

    En veckas sjukdom och det känns som om jag varit borta alldeles för länge.  Kanske börjar jag återvända till friskheterna i mig för nu längtar jag till jobbet.  Det har jag inte gjort under veckan, då har det varit att göra minsta möjliga, vila, vila, vila.

    Nåja det får bli till veckan, i veckan är det äntligen jobb igen.

    Lev idag just nu, Igår är minnen och kunskaper som vi lärt oss, morgondagen är här först imorgon. Just nu kan vi andas, lära oss och få med oss kunskaper till framtiden.

    Ha en härligt fin dag.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson

     

     

  • Fiber låter sig väntas på

    Här sitter vi och väntar på Fiber, prescription när jag skriver att alla andra har så är det inte som när barnen säger att men alla andra får ju.  För här på gatan har alla andra fått just inkopplingen på fiber.  Förra veckan satt jag och väntade mellan ett och två för det vart bokad tid för att någon skulle komma och  få till sig hur vi ville ha det med inkoppling.

    Eftersom jag  har svårt med det där med bokade tider så väntade jag ju hela dagen, there ingen kom.  Ingen har kommit ännu. Men då händer det  ett mail, decease och någon som inte hade en aning om att det va en inbokad tid. Får jag skriva råtta det gör jag i alla fall. För en dags väntande och sånt slarv från företaget som ger oss fiber gör mig lite grinig.  Helgrinig över att de inte tar på sig ansvaret, och i alla fall ber om ursäkt.  En dags väntande, jag har ju annat för mig än att gå här en hel dag och bara vänta.  Hur kommer det bli med fibern när allt är klart? Om de redan nu sköter sig så dåligt tänker jag. Kan inte annat än att känna grinighet i ärendet. En ursäkt kostar så lite.

    Ska nu försöka vända på tanken och sluta upp med grinigheten, för det kan ju vara så att jag blev skonad från något annat nu när jag satt hela dagen och väntade då när det begav sig. Någon annan hade kanske valt andra sätt att hantera missödet.  Valt att tänka nå ja e ju skönt med en helt ledig dag utan massa som bara måste göras.   Nej jag väljer tanken det är historia,  händelsen är redan historia och har hänt varför lägga mera kraft på den nu än jag redan gjort.  Japp, nu var det gjort historier är historia nu har jag en helt ny dag framför mig.  En helg som jag ska ta hand om mig själv. För jag är sjuk, har varit i någon eller några veckor. Skulle ha jobbat men  har sagt till på jobbet att det behövs nog dessa dagar också för att komma upp på banan igen.  Hör illa gör jag redan innan men med lock för öronen är jag näst intill döv, vilket min familj har fått stå ut med.  DSC_0003

     

     

     

     

    Lev idag just nu, just nu är just nu. När jag tänker så, finns det så många just nu.  Just nu lever vi igår finns inte längre här och morgondagen den är här först imorgon.

    Ta hand om dig.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • När ens barn dör…

    13313937_10153497076821927_1499124446_oJust det här inlägget har jag försökt skriva i flera dagar, purchase många dagar till och med. Men orden vill inte komma fram, click det blir inte de där riktiga orden som skrivs och beskriver det jag vill prata om.

    Jag vill prata om unga människor som dör tidigt. Unga människor som inte orkar ta de där andetagen som måste tas, try  som kanske  dag ut och dag in tagit det där sista andetaget och  inte orkat se framåt.

    Min son hade en vän.  Där min son va där va  hans vän. Där vännen va, där va min son.  De gånger som jag vart orolig för vad som hände dem när de va ute på äventyr, stillade sig oron med att jag visste de har i alla fall varandra. De va som två bröder när brödraskapet är som bäst.  Deras vänskap började en kväll med att vännen kom hem till oss. Som vanligt skulle sonen ha Lan, som han på den tiden alltid hade. Det var fullt av ungar i källaren.  Jag och maken gjorde som vanligt något gott att äta till alla barn. Men när lanet och ungarna var helt slut efter helgen, så var det om om jag visst något, något hade hänt.

    Sonen hade nu träffat en sådan där vän som är en vän för livet.  Allt som oftast va det  Sonen och vännen,  vännen nästan bodde här hemma. Var dom inte här, så var dom hos vännens pappa.  De gjorde allt ihop.  När de va här så var sonen så glad, när vännen va här så var det roligare i huset här hemma.  Killen va roligt,  kul att diskutera med, han hade så kloka tankar, väluppfostrad och pillemarisk. Denna rimlighetes rimliga kille var ett av de barn som man vill att sina barn ska ha som vän. Under några år var det som om  vår son och  hans vän  alltid var tillsamman. De gjorde allt ihop.  Av en anledning så blev det i alla fall så att de till sist  var tvungna att sluta umgås.  Under en tid var de tvungna att göra saker på var sitt håll.  Men  de hade den där ytliga vänskapen på FB kvar.  Även jag hade sonens kamrat på Fb. Ibland skrev han något men under många stunder  var det tyst.  Ofta frågade jag sonen om hur det va med hans vän.  Ofta svarade sonen att det va bra.  För några veckor sedan skrev jag grattis på din dag, då han fyllde år.

    Någon vecka efter det  läste jag något som pappan till sonen skrev.  Han skrev genom sonen att nu vart det slut. Nu hade sonen gjort verklighet av det han under några år sakta men säkert närmat sig.  Sonen hade valt att sluta andras. Sonen hade tröttnat på att vilja leva.  Han hade valt att lämna denna värld.  Samtidigt som jag läste det på Fb ringer min telefon.  Det är min son som ringer och gråter, säger mamma,  Han tog livet av sig. Mamma, han är död.  Denna lilla rimliga kille hade nu valt att inte vilja leva längre.  Det spelar ingen roll vilka förutsättningar du föds in i så finns det dom som väljer att inte leva.  Just den här killen hade föräldrar som brydde sig, hade föräldrar som hade bra jobb och ville sin son väl.

    Ändå så valde han att inte leva.  Du kunde inte se på  den här killen att han skulle välja att inte leva. Hade du träffat honom så hade du fått uppfattningen om att han bejakade livet som tonåring.  Han hade gjort intryck i dig som du hade burit med dig hela livet. Du hade om du hade träffat honom bara älskat hela hans person, han hade gjort dig glad, gett dig sina tankar som du sedan hade gjort till dina.. Hade du träffat denna kille så hade han gjort intryck i dig som du hela livet hade haft med dig.  Hans ögon som alltid lös av liv, hade du haft med dig sådana där mörkare dagar och din dag hade genast blivit ljusare.  Denna kille hade livet i ögonen såg på saker som du kanske inte ens funderat om.  Men när ni pratat hade du alltid haft med dig hans ord.

    Det är synd om skam att våra barn inte till sist orkar. Hur ser vår värld ut, vad gör vi för att barn ska orka sig upp till sin vuxenhet? Vad är det som är fel? Vad kan jag göra? Vad kan vi göra?  Hur kan vi tillsammans göra den här världen till en värld som vi alla får plats i?  Hur kan vi förändra så att det inte finns någon som vill sluta att andas i livet.

    Mina tankar går till killens föräldrar som jag inte kände.  Men som jag inser att de nu står där tomma, de  går här ute i solen och sommaren. Men känner de sommaren? Hur ska de orkar sig ta stegen ut till livet igen? Kommer de någonsin igen bli hela? Hur ska de få svar på sina frågor och få frågorna att sluta dyka upp? Hur ska de orka ta alla deras andetag? Oavsett vad eller vem som säger så hjälper  inte orden till att trösta. Vad de än gör eller vad som sker så har deras underbara härliga  glad kille  lämnat denna jord. De kommer  minnas honom, visst de kommer höra hans röst inom sig. Men de kommer inte att höra telefonen ringa och höra sin son säga jag är kär,  Jag har fått nytt jobb, eller du har blivit Farmor eller farfar.  De är föräldrar till någon som inte finns här i livet längre, de kan inte krama om sin son längre mera än i tanken.

    Det måste vara det värsta som händer att man lever kvar när ens barn dör. Det är inte så vi tänker,  vi som föräldrar ska behöva begrava våra barn.

    Jag är utan ord, blir helt förstörd inom mig när jag tänker på hur dessa människor ska ta sig igenom livet från nu till sedan.  Inte kan jag göra något heller för att göra det enklare. Dom vet inte ens om att jag finns. Dom vet  inte att det är deras son jag skriver om.

    Här sitter jag och trycker ner tangenter, har varit ledsen över det som hänt, men just nu i denna stund så har jag bara förlorat någon som var min sons bästa vän. De har förlorat en son, har jag ens rätten att sörja? Oavsett så är jag ledsen, över att en så härlig lite pojke som min sons vän var har valt att inte vilja leva.  Han kommer även han, vara någon som  kommer att bo inom mig.  Jag kommer att minnas hans skratt, kommer att minnas hans rimliga resonemang. Kommer att ha med mig hans ögon som alltid lös av liv när han va här.  Han sa The game sist, det gjorde han vilket gjorde att han vann och jag förlorade.  Vad jag förlorade och han vann det vet jag inte. Vet bara att den som säger the game sist vinner.

    Ta vara på de som är er kära, berätta det för dom att du har dom i ditt hjärta. Vi kan inte leva andras liv bara våra egna och göra det bästa av de liv vi fått. Det gäller att leva här och nu, igår finns inte längre här och morgondagen den är inte ens säkerheten att vi får.  Ta hand om dig.

    Och till dig min  kära sons vän,

    13329356_10153812578809296_2966563494877819581_o

    Du va speciell och så full av liv.  En liten skör fågel som nu seglar där uppe i de andra dimensionerna.  Vila i frid.

    Du rimligheternas rimliga rimlighet.

     

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Full Rulle jodå.

    Jo då  här är några dagar ledigt, store här har vart full rulle en lång tid  först vart det bröllop. Stora sonen har gått och gift sig, site dagen efter det vart det femitoårs kalas det vart maken som fyllde år. Han fick en kamera i present så här har fotats av honom. Visst är han duktig fotograf.13301303_10153803112229296_1553457631290546050_o 13323445_10153794108029296_4715528502162536647_o 13329356_10153812578809296_2966563494877819581_o 13411907_10153813014999296_566637474867817923_o 13415512_10153813095294296_7298586800540878584_o 13331040_10153811290559296_5441649389290356365_n

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Dagen efter det var det min speciella tjej som ville bjuda med på morsdagspresent. Vilken underbar gåva jag fick.  För hon bjöd på stort, buy vill jag lova  hon bjöd mig på afternoon tea på ett slott i Lilla Edit.  Där blev jag riktigt bortskämd.  Vacker omgivning och gott att äta och trevligt sällskap. Kändes som förr när hon bodde här.  Även hon gillar att fotografera.

    13313937_10153497076821927_1499124446_o 13313843_10153497086981927_791158719_o 13336247_10153497085116927_686738805_n13340404_10153497070796927_370404194_o (1)

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Efter den dagen blev det ett besök till Stockholm, då vart den en snabbvisit hos min vän Jenny.

    13340751_10206208015780130_1206460635_o

    13336433_10206208015740129_682300212_n

     

     

     

    Även Jenny gillar det där med Foto.

    Sedan checka in på hotell för att därefter leta sig ner till Grönan,  Grönan och där skulle Vi se Jonny Depp, Alice Coper mfl. Nåja jag såg dom det vart grejjen om de vart bra eller så är av mindre betydelse.  Jag har sett Jonny Depp verkliga livet jo jo det har hon.

    13339631_10153801045934296_2584241759286876218_n

    Dagen där på vart det hem igen, för att dagen där på  åka till jobbet. Dagarna har gått i ett här först nu 10 dagar efter, kan jag sitta här med fötterna på bordet och pusta ut känner jag.  välbehövliga pustningar för återhämtning.

    Fyra lediga dagar Som är så välbehövliga att de känns i varje cell i kroppen.  Nu behöver jag ladda upp mina batterier i massor.

    Nu behöver hela vår familj ladda upp batterier och det bästa  just nu är att skolavslutningar är i stunden, stora sonen gör sin sista dag nu,  minsta kille gör sitt imorgon.  Nu stundar sommarlovet och snart om bara några veckor är det då den där härliga tiden med Semester.

    Nu behöver jag den verkligen, Våren har varit tuff.  Det är tungt att vara med om att börja helt från början på ett helt nytt jobb.  Vilket jobb jag och mina arbetskamratar gjort,  Skruvat och lyft möbler sängar, skapat rutiner,  bildat en så himla bra arbetsgemenskap som det bara går, och vi har lyckats få till en så fin bra avdelning. Där människor bor och mår bra.  Nej  nu till vekligheten just nu,  det är just nu vi lever. Just nu är just nu, Just nu för mig är när jag sitter här och trycker ner tangenter och har fötterna på skrivbordet just nu är när du sitter där du sitter och läser.

    Lev just nu igår finns inte längre här och morgondagen den tar vi först imorgon.

    cropped-ex-401.jpg
    Carina Ikonen Nilsson

     

     

  • Mjuka smarta snygga kläder hade vart något för mig.

    Sitter här med fötterna på skrivbordet och mår som när jag mår som bäst.  Har verkligen haft en bäst morgon här hemma. Även om jag vart trött på morgonen så bestämde jag mig för att göra det som skulle göras.  Ner i källaren och träna, sale jo då redan kl nio vart hälften klart, find Nu är allt klart  crosstrainer, viagra sale  lyft lite vikter, tvättat träningskläder och strukit den tvätt som fanns att stryka.  Nu är dagen min där jag  kan göra vad jag vill.  det kunde jag  självklart innan med men  då hade  herr borde och måste pratat med mina tankar på ett mindre snällt sätt än nu.  För nu pratar mera  någon snäll mjuk röst om att  jag vart bra som verkligen gjorde. Dessutom kan jag gå till jobbet med strukna kläder i morgon,  jag slipper se maken i ostrukna skjortor-  Inte viktigt kanske om det verkligen gäller. Men i alla fall så är det trevligare och jag mår bättre  när kläderna är mjukare och inte skaver. Jag tycker verkligen inte om att ha kläder som skaver, eller lappar som sticks i mina kläder.  Vilket är något som är en allmän känsla här i vår familj.

    Just det där med kläder kan ställa till det för en del av oss. Har du tillgångar inom npf så kan det vara mera än vanligt. Människor som inte är känsliga i kroppen och huden tänker inte på att kläderna är på kroppen. Men någon med Asperger till exempel kan vara medveten om att byxorna sitter fel en hel dag. Själv har jag inte Asperger men om någon söm eller lapp skaver så skaver den så att det till och med gör ont ibland. Är det en tröja som sitter skevt och snor sig så kan det vissa dagar göra så att jag vill krypa ut skinnet.  Hade önskat mig kläder som saknade sömmar och lappar, för något år sedan eller två  så vart till och med tanken sådan att nu startar jag ett företag som  gör kläder som är snygga, bekväma och smarta.  Blev inte så mycket med drömmen, men nu har drömmen mera utvecklats till att  jag just ska hitta en sådan affär som gör snygga smarta sköna bekväma kläder.

    Minns ibland när stora sonen va liten om hur det ibland blev kommentarer om att men han måste väl ha finare kläder än dom.  Kanske hade han det men, det va inte kläder han ville ha för han ville inte ha jeans.  Han ville inte ha byxor som skavde eller va stela. Det vill han fortfarande inte ha.

    Nej nu ska det slutas skriva här får du för dig att du nu ska starta upp ett sådant företag som gör smarta snygga kläder som är sköna att bära så hör av dig jag är din första kund. 🙂

    Lev idag just nu, igår är minnen och morgondagen den är inte här. Just nu andas vi och lever…..

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Om man nu ska röka så funkar det med E cigg. I alla fall är det mitt alternativ.

    Nu säger jag inte att det är bra men det är ett alternativ som funkar för mig.  Många år va jag riktig rökare med alla de där symtomen som blir när an röker vanliga cigaretter.

    Hosta, tadalafil dålig kondis, view förkyld mera än nästan alltid, illa luktande av  just cigg röken mm. Ja ni  som inte röker vet hur vi luktar när vi just rökt.

    Idag vet jag också hur jag luktade då när det begav sig, det  endast för att jag idag inte röker de där vanliga.  Jag har rökt E- cigg i flera år nu. Tanken med E-cigg är kanske att man helt ska sluta röka, i min tanke finns det också en sådan tanke. Men där är jag inte nu.

    För jag röker just E-cigg.  Jag har två batterier och brukar köpa lite olika E vätskor men olika smaker.  Just nu och länge har Jordgubbssmaker fallit mig i smaken.  Vattenmelon är också en smak jag gillar.   Eftersom jag varit rökare i många år så har jag ganska så hög styrka på nicotinhalten  18 mg. Men det fungerar för mig  idag är jag inte ens sugen på att prova på de där vanliga cigaretterna. Inte ens om jag står och ser på när någon röker. ego-h3-startkit-274x293

    Enkelt att handla är det också för det är bara att beställa från nätet. Men det finns även små butiker där man kan gå in och prova olika smaker.  Dyrt? Nä, visst startpaket är kanske en kostnad men sedan är det överkomliga priser.  Tror det kostar mig en 2- 3 hundra i månaden då för att jag är en slarver och bekvämlighetsrökare som inte vill hålla på att joxa med brännare och sånt.  Jag köper nya varje gång i stället för att pilla med de där vätskehylsorna eller vad dom nu heter.  Fyra flaskor E-vätska  och fyra brännare tror jag att jag använder varje månad.  Jo jag vet jag borde trappa ner men som jag sa där är jag inte ännu.  Jag gillar att sitta och koppla av och röka mina på mina E Cigaretter. Det smakar gott, luktar gott och är det bästa valet för mig.  Skulle inte komma på tanken idag att röka vanliga cigg.

    Nej nu ska levas i dagen, Lev nu just nu, då lever vi hela tiden.  Igår är inte kvar och morgondagen är inte ens säker att vi får.

    Lev idag.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson