Kategori: Tidiga texter malix 2014 -2017 Sida 12 av 36

fötterna på bordet och tangentbordet i knät. Det är så jag sitter och skriver.  Kaffet står här bredvid och gör att kropp och huvud sakta börjar vakna till liv.  Förra veckan ringde sonens lärare hem, treat det gav mig hopp om terminen som nu startar på måndag.  Allt kommer bli som vanligt igen. Igen kommer jag säga hej då till någon som säger Jag hatar skolan. Men jag börjar se ljus i tunneln.  Två år kvar i skolan sedan ska sonen stå på egna ben.  Eller i alla fall göra annat än att  varje morgon säga jag hatar skolan.  I dags läget tror jag inte på att sonen hatar skolan ens utan det har blivit en invand fras som ska vara där för den alltid har varit där.

Skolan min son går i är bra, stuff de ser sonen och gör nog så mycket anpassningar det bara går att göra för att sonen ska trivas.  Inget är oplanerat och allt väl förberett.  Denna terminen ska praktikplatsen utvecklas till flera dagar och längre tid.  Det är vår affär här hemma i byn som är  praktikplatsen. Dom är jätte nöjda med honom och kan tänka sig flera dagar.  just det där med affär har varit sonens grej sedan han var liten.  När vi gått och handlat har sonen så fort  personalen packat upp varor gärna hjälpt till med just sådant.  Har saker sått i oordning så har sonen sedan småbarnstiden  gärna rättat till ställt rakt och plockat ordning i hyllorna i de affärer vi varit i.

Jag tror att just ett sådant jobb skulle passa honom perfekt. Så perfekt att bättre kan det inte bli. Här har skolan verkligen lyckat med att hitta något som  vår son skulle kunna jobba med i vuxen livet. För just affär är liksom dröm jobbet för honom.  När han  gick i sexan eller sjuan fick han praktisera på granngården här i byn men de som står för affären och skolan hade inte jobbat fram en plan och han hade inte med sig en handledare för sin praktik. Så  en dag fick han prova det jobbet.  Där efter fick han sparken som han själv säger.   Det nederlaget gjorde han så ledsen och han pratade om det i flera år.

Så denna revansch är i flerdubbel styrka så roligt att det fungerar. Till och med är bra. Han har vuxit i detta, fått självförtroende, fått lite av en mening med att börja bli vuxen. Denna gång är praktiken så bra att det egentligen inte kan bli bättre. Det onda i magen som jag brukar ha i början av skolstarter är inte där längre. Ännu är just denna känsla så ny för mig så jag är inte så säker på att jag vågar lita på den är den här för att stanna eller lurar jag bara mig själv?  Oavsett så vill jag lita på vill våga slippa oroskänslorna som hör till skoltiderna.  Just nu ska jag flyta med på vågen och lita på att klumpen i magen inte är där och inte behövs.  Behövts har den aldrig gjort. Den har mest ställt till oreda.

 Kan tipsa om Matthew Swords produkter. Klicka på bilden så kommer du dit.

Ny fin dag nya fina tankar kan bli till i dag. Läser just en bok just nu om hur många gamla tankar vi håller på att tänker varje dag.  Det är ju dumt för just dom tankarna är ju redan tänkta om och om igen.  Så idag ska jag försöka putta in lite nya fina tankar i stället.

Lev idag just nu, igår finns inte längre och morgondagen är här i morgon dumt att leva på förskottet.  Ta hand om dig och din dag.

Carina Ikonen Nilsson

Download: MINDSYNC® Oro, see ångest, order add, adhd – hypnos mp3 download – svenska – swedish by Mindsync

Källa: MINDSYNC® Oro, ångest, add, adhd – hypnos mp3 download – svenska – swedish | Audio Books | Self-help

För några år sedan la vi in klinkers i källaren, nurse inne i tvättstugan.  Jag hade aldrig gjort sånt innan och det där med renoveringar är inte min grej.

Det var just under den här perioden min son kom på att han ville bli målare.   Det var sonen och en vän till familjen som la plattorna på golvet.  Innan vi började vart jag rädd tänk om vi förstör, viagra tänk om vi gör fel och tänk om tänk om…..  Men  faktiskt så vart det hur enkelt som helst. Resultatet blev så fint att det liksom vart värt alla före känslorna.

Idag går vi i tankar om golv på lilla toaletten och jag funderar på ett bord som  just nu står inställt i källaren.  För man kan allt lägga  klinkers eller mosaik bitar på sånt med.

Det gjorde vi i badrummet här uppe när vi renoverade det  då la vi mosaikplattor på både golv och div möbler.

Det är hur enkelt som helst det där med kakel, klinkers och just det där pilljobbet. Det är  till och med roligt. När sonen och vännen la plattorna i källaren så vart det jag som skar till dom inte ens det är svårt.  Det blir så bra resultat, variationerna på klinkers är så många att fantasin bara snurrar till.

Jo då den lilla toaletten ska nog få en och annan klinker på golvet tänker jag.

Lev idag just nu, igår finns inte och morgondagen den finns först i  morgon.

Carina Ikonen Nilsson

De perfekta presenterna en arbetsgivare kan ge, rx är för mig sådana där presentkort eller om man kallar det gåvobrev.  För mig är det presenter som jag uppskattar.  När jag jobbade på Ljungbackens behandlingshem så vart det en arbetsgivare som tog sig tid att lista ut just det. Vi fick var sitt kuvert som anställd, order   ett gåvobrev men en viss summa pengar. Kommer inte ihåg hur mycket. Vi kunde sedan  i lugn och ro kunde gå in på internet och beställa det vi ville ha. Till en början förstod inte jag att man kunde spara på gåvobreven eller lägga till själv, så jag beställde det jag hittade.  Oftast va det presenter som jag själv inte skulle handlat, eftersom det var lite exklusivt men som jag gladerligen beställde då det var presentkort från arbetsgivaren.

Jag har fortfarande kvar kudden jag beställde först, även om jag inte använder den idag så finns den,  En pastamaskin har jag som jag beställt så och en gång beställde jag olivolja som vart gudomlig. Just dom där gåvobreven var perfekt för mig oj vad jag gillade att få dom. Det blev ju liksom att jag beställde just sånt där som jag kanske inte själv unnande mig, men kunde göra för att göra slut på  pengarna jag fått i gåvobrevet.

Så om nu arbetsgivaren ska göra mig extra glad så är det här hon/ han ska titta. Hoppas, hoppas mina chefer läser detta inlägg 🙂 Kanske ska jag själv ta och beställa och ge till en speciell person som hjälpt mig mycket i mitt företag som kommit med tips och idéer.   Så till mina chefer och till andras chefer de perfekta julgåvorna ni ger till era anställda hittar ni här!

Lev idag just nu igår är historisk och morgon dagen den kommer inte fråns först imorgon.

Carina Ikonen Nilsson

I veckan kom det hem ett frågeformulär från Attention.  Jag är medlem i Attention som är en intresseförening för människor med NPF.  Frågorna var till för barnen och deras känslor in för skolans början. Nu säger jag inte att det är fel frågor eller fel målgrupp. Nej det gör jag inte, order för det är barnen som är viktigast det är dom som går i skolan. Det är även i skolan som ADHD gör mest ont. I alla fall beroende av hur skolan bemöter och ser på den som har ADHD.

Det var intressanta frågor och så viktiga. Jag är förälder har haft  tre barn som gått i skolan med diagnos, see ett barn outredd där till. Klumpen i magen som brukar bli till lite efter att sommarlovet börjar närma sig sitt slut, pill växer till sig  ganska så bra under slutet av juli och början av augusti. Den gjorde det hos mig när jag var liten, jag har sett det ske när mina barn va små och gick i skolan.  När jag då för längesedan äntligen gick ur skolan och började leva så som vuxna gör. Jobb och semesterköret, så försvann skol-klumpen i magen.  Under lång tid var den borta och okänslig. Så fick jag själv barn. Min son gick hos dagmamma vilket va ett bra val, för han hade det lite som hemma även hos dagmamma. Lillplutten var minst, de andra barnen var stora och så min lille pojk som den lilla söta babyn. Fick vara söt och liten.  Men så flyttade jag och min son och han kom upp i femårsåldern.

Dagmamman byttes ut mot dagis, här började min klump växa till sig.  De andra barnen var snabba, modiga och inte alls så där snälla och försiktiga som min son va. Dagisfröknarna hade fullt hus med barn, det va många så många barn och så många gånger när jag kom för att hämta min son som jag upplevde det som han förbi sågs.  Det var nu som klumpen i magen på mig började växa till sig igen. Nu hade klumpen i magen börjat visa sig som vuxen och inte enkel att se bort ifrån. Tankar om hjälp hur ska jag kunna skydda min son? Hur ska det bli för honom?

Det är så här som barn ska få vara. Så glad även om de går i skolan. Det är inte alla barn som får uppleva det.

Vi har ju som alla vet skolplikt i det här landet. Så även om det strider emot alla mänskliga känslor i kroppen, att skicka iväg dina barn till skolan, så måste du göra det.  Det var även jag tvungen att göra, när sonen till sist började skolan. Jag såg sakta men säkert hur sonen förvandlades till något som egentligen inte va han. Han som alltid varit glad, och mysigt kramig började vara så ofta ledsen och nedstämd, redan i småskolan började det.   Ibland kunde jag hitta honom i sin säng gråtandes, för de andra barnen var stygga. Ibland kom han hem helt förfärad över att det fanns en annan liten pojke som barnen var så stygga emot och som han sa:  de vuxna tittade åt sidan. Åt ett annat håll. Det verkade som de inte ville se hur barnen va dumma, mot den andra pojken, mamma, sa sonen en gång.

Jag tog upp det med skolan och fick till mig att de har tystnadsplikt,  kan inte prata om fallet.  De sa även att sonen min, inte skulle lägga sig i. Hålla sig borta från både de dumma barnen och den killen som barnen var dumma emot.  Tystnadsplikt och fallet säger mig att de va välmedvetna om den mobbning som förekom.

Redan i tvåan trean började skolan ringa hem,  femma, sexan gick det inte en hel månad utan att vi hade samtal jag och skolan.  Var det inte dom som ringde så ringde jag. Det var aldrig några trevliga samtal, de där från skolan.  Här just då var klumpen i magen på mig själv så stor att den aldrig sov, sov jag så väckte den mig. Varje skolavslutning tog klumpen i magen semester ett tag. Jag och barnen kunde slippa tider, oro för läxor, och oro för vad som skulle hända i skolan.  Men när Juni gått och började  överväga till mitten av juli så vaknade den där skolklumpen till liv igen.  I augusti vart det fullt krig igen, alla  känslor som tagit semester i juni, började arbeta igen med full kapacitet och styrka som om de bara vilat sig. Vilat upp sig för att börja arbeta igen.

Jag är vuxen och gick inte i skolan, det var mina barn som gick i skolan, ändå vart det en klump i magen på mig.  Vare sig du eller jag kan nog föreställa oss vilka klumpar i magarna på vissa av våra barn går och bär på, år ut och år in, när de går i skolan.

Så visst om vi återgår till det jag skrev i början om enkäten från attention. Om hur barns känslor inför skolstarten är. Visst nödvändig och intressant och väldigt viktig. Mest viktig till och med.

Men jag tänker föräldrar, föräldrar. Det hade även vart väldigt intressant att läsa om hur föräldrarna upplever det här med att skolans börjar och sommarlovskänslorna försvinner.

Hur känns det i magen på dom?

Vilka förhoppningar om att allt kommer bli bra, finns hos föräldrarna.

Hur mår dom i sina roller när de nu återigen är tvungna att släppa iväg sina små guldklimpar till skolan?

Vilka farhågor bor hos Föräldrarna, vilka rädslor visar sig?

Var/ vad bor det i deras tankar inför den stundande hösten, det år deras barn nu igen ska sträva i skolan.

Vem hjälper föräldrarna med deras ångest så att de kan vara stöd till sina små barn?

Vart kan de vända sig, dela med sig av, få stöd.

Som förälder när barnen går i skolan och barnen har vissa o-till och tillgångar så är du rätt så ensam. De flesta samtalen du får från skolan om ditt barn är samtal om hur dumt, eller vad din son dotter gjort som vad fel.  Inte så ofta att det rings hem där de finns en färgad bild och reflektion från den som meddelar, utan bara om vad din unge har ställt till med. Inte alltid kanske men ack så ofta.

Jo jag tycker det hade varit väldigt intressant med en enkät där man frågar om föräldrars känslor och upplevelser, inför den stundande skolstarten.

Till och med viktig, om inte annat för att visa på en karta och hitta till hjälp för föräldrar. Så att de orkar med att vara det stöd de bör och måste vara, så att deras barn går hela ut, ur skolan, som kan göra sån ont.

Själv har jag haft tur, när det va som värst kom jag i kontakt med Föreningen Compassen och Familjestödsenheten på Ågrenska . Där fanns det möjlighet att dela tankar, dela upplevelser få stöd, hjälp så att jag orkade det där lilla, lilla extra så att mina barn orkade andas ett tag till.

Lev idag just nu är sommarlovet ännu här, igår finns inte längre kvar. Morgondagen den kommer först i morgon.

Ta hand om dig och de dina.

Carina Ikonen Nilsson

Malix Husvagnsblog

Nu är sommaren på den sista sluttampen enligt vad min farmor lärde mig för igår när vi gick en promenad runt den fina campingen så såg jag den blommande ljungen, tadalafil Inte så att den tar slut  med en gång. Men nu måste vi smaka på det sista med sommaren. Nu måste vi njuta  och  har vi inte ännu  skapat oss fina minnen under sommaren så är det dags nu, cialis enligt in farmor.  Nu skulle vi, look jag och farmor asså, badat varje dag för att samla på oss mineraler som farmor sa, för att göra kroppen en tjänst enligt farmor.  Nu ser ju säkerligen inte haven ut  som de gjorde när jag var liten, nu finns det säkerligen mera gifter och faror i haven än då för  45  år sedan.  Då farmor  berättade om  alla klokheter. Det var även nu det skulle ätas och drickas av alla morötter, ärtor, gurkor och allt va det va som växte i Farmors trädgård. Bär skulle plockas så farfar fick sin lingonsylt varje dag. Svamparna i skogen skulle letas, och tången skulle samlas in för att få njuta av sommaren även sedan enligt farmor.

Som ni säkerligen redan läst innan och förstått så var farmor min käraste vän, en av mina änglar här på jorden.  Hon lämnade detta jordeliv för snart ett år sedan.  Under detta året som gått sedan farmor lämnade jorden  har farmor på något sätt blivit levande inom mig. Det är så många gånger  minnen från det jag var liten som dyker upp. Hennes klokheter dyker upp allt som oftast i stunder som är liknade dem  från förr.

Nu har alltså ljungen börjat blomma och känslorna som brukar bo i mig om hösten. Visade sig igår, när den blommande ljungen stod där och visade mig farmor igen.  Nu ska vi äta vår spenat, samla på lingonen, plocka alla svamparna i skogen. Koka alla de där grytorna som tar flera timmar att laga till. Om vi lever som farmor lärde och levde.  Lite av hennes levende gör jag,  Jag gör mina råsafter, äter mina grönsaker men det är så mycket som min farmor va som jag aldrig kommer att vara eller bli, Något saknas i den här världen, nu när farmor inte längre berikar den.  Jag önskar att mina barn hade fått uppleva min farmor mera så som jag och inte som den förvirrade kvinna hon var när de växte upp.

Hon hade så många klokheter och läror som jag aldrig kommer att kunna ge mina nu vuxna barn. Hon var alltid någon man kunde ringa till när något  inte blev som man önskade, efter sådan samtal var det aldrig längre svårt. Nu bor hon mera inom mig och ger mig minnen tillbaka som blir kunskaper i dagen. Lite av sorg hittade fram bland orden känner jag just nu. Sorg över att sommaren  och ljungen visar att dagarna är räknade igen. Snart ska vi igen bo in oss i våra små lådor till hus, Tända ljus, och frysa.

Just nu, just i denna stund kändes det lite magiskt för medans jag sitter här och skriver om min lilla farmor och den slutande sommaren. Fick jag ett lite brev från en vän som skrev att hennes mamma hade gått bort. Jag har alltid på något sätt haft en känsla av att när jag pratar om min farmor med henne, så har min vän vetat om mina känslor för farmor. För hon haft samma känslor om än till sina gamla mamma.

Det kändes lite som om just det här skulle hända, att jag just idag skulle skriva det här inlägget och få hennes lilla brev.  Att det på något magiskt sätt har ett samband.  Sorg är svårt, när någon seglar till den där andra hamnen så seglar dom aldrig tillbaka i det skal som vart deras.  Men när  sorgen tagit ut sin rätt och gjort det den ska med oss så blir de där seglande människorna levande inom oss. Det är då man kan som jag just nu gjort, flytta in i stunden och få minnena om  min fina farmor levande och klokheterna nästan står på rad framför mig.

för bara några månader sedan stod jag och önskade isen bort snart är den här igen…

Lev idag just nu, vid sorg är det ett visst antal tårar som måste komma ut för att vi på något sätt ska bli hela igen, när tårarna tagit slut till slut. När vi kommer på oss själva att le det är då  våra nära kommer och bo inom oss igen. Det är då vi har de nära som inte längre finns som fina minnen i våra kroppar. Så tårarna  ska gråtas ut och gråtas klart.

Lev idag just nu, igår finns inte längre kvar och morgondagen är inte ens säkert att vi har.

Carina Ikonen Nilsson

Jag kan nästan höra hur min make  tänker  när han läser det här, remedy Om han läser det här. Kanske är mera rätt att skriva för här läser han  bara om jag tvingar honom.  Tvingar honom ? Nej det gör jag inte, inte just nu för nu smider jag planer istället. Kolla in det här! Nu kan fantasin flöda fritt även om plånboken inte just nu i semestertidernas slut tillåter det. Då jag  besökt både Lindex, Ullared och vart en sväng hos tysken när ny dator behövdes.

Fin snickerier, jo, jo sånt gillar jag. Finsnickerier när det är passform som heter duga, gillar jag.  För ganska många år sedan köpte jag en sekretär av en kille som hade sekretären som gesällprov.  Den står här hemma hos mig,  tung som attan men fin, även om den skulle behöva en liten släng av linolja på sig just nu.  Det är så man underhåller en sådan fin pjäs, som bor här. Men lusten och orken finns inte just nu.

I alla fall så vart det ett litet företag litet och litet vet jag inte men i alla fall ett företag som heter Lundasnickerier AB.  Finsnickerier som  erbjuder det där lillla extra som man kan behöva på kontoret kanske eller varför inte när man renoverar i hemmet.  Om man ska starta upp en verksamhet till ex. café och behöver café möbler mm. Då kan företaget jag nu skriver om tydligen vara till hjälp.

Oj oj oj nu blev tankarna stora, starta företag igen kanske, eller hmm jag har ju redan ett.  Men leka med tanken kan man, eller hur?  Kolla in det här företaget när du är i Café startar tankar eller varför inte byta ut gammalt mot fin-lirs-möbler.

Renovera kök jo går säkerligen att anlita dom, om eller när plånboken tillåter…….

Lev idag just nu, Igår finns inte längre kvar mera än i minnen,  morgondagen den  kommer först i morgon.

Carina Ikonen Nilsson

Då ska vi se. Packat upp efter vår resa, diagnosis gjorde vi redan igår. Nu håller vi på att tvättar berget av tvätt.  Ändå tvättade vi när vi va ute, ambulance hur kan det bli så mycket tvätt?  Nå ja fint väder och det torkar fort.

Jag har tänkt mig skriva om Mäbe och  hans grymma band.  Jo rå  det fick  bli hög musik och länge i fredags när vi var i Gävle på vår lilla semester tur.  Mäbe och killarna i bandet spelade på Star Club i Gävle. Tyvärr så hade arrangören inte riktigt koll på det där med att Liveband fanns ute på  stan och spelade och det va gratis. Så gästerna som skulle kunnat uppleva Mäbe live uteblev. Men som de proffsmusiker de är så till trotts att det bara några få i lokalen så gav dom allt. Det är just det där gav allt till sin lilla publik som gör dom professionella!  För många va vi inte som lyssnade men  nog fanns det någon där ute i världen som kollade för jag spelade in det med Periscope. Live streaming  tror jag det kallas.  Kvällen var verkligen magisk. 

Mäbe och  killarna i bandet gav allt och lite till. Jag har ju sett dom flera gånger, de växer för varje gång jag ser dom.  De va så djävlars bra. Att jag när sedan var tvungen att berätta för dom hur  djävlars bra dom va.  Var det nästan så  tårarna rann ner för kinderna.  De spelar så det gör ont på ett bra sätt i kroppen,  gås hud och takten landar inom mig.  En takt som är i min kroppstakt en takt som faller in och känns.  Att de sedan spelar egen musik, egna texter vilka blir  är  tankevurpor som känns när orden landar, är inte helt fel.  Alla hjärtans dag och råttornas planet är två av favoriterna, men alla låtar växer när man lyssnar flera gånger. Det är ju det som är bra musik, eller hur?  Det är ju när man lyssnar på en låt igen och igen och ändå hittar något nytt som gör att det är bra.

Tog ju inga kort eftersom jag spelade in  så det får bli lite kort från Lysekil i stället.

Nu känner jag kanske inte killarna, men har träffat dom några gånger  och något som jag  också gillar är deras ödmjukhet.  De är ödmjuka inför sin konst och sitt skapande upplever jag det som.  Sanna konstnärer!  Sanna musiker! Kanske passar dem bättre men för mig är skapande en konstform. Så för mig är de konstnärer.  Är det någon som är intresserad av att kolla in spelningen i Gävle så har jag med  Mäbes tillåtelse lagt ut den  på Youtube.  Var så goda här har ni möjlighet att lyssna även om det nu bara är en film så är det bra.  Kvaliteten kan ju diskuteras men jag hade bara min mobil och Periscope att tillgå.

Vill Passa på att tacka Mäbe Gitarr och sång , Gunnar Günter gitarr, Rasmus trumslagaren och Kent den coola basisten för en helt magisk  spelning som jag fick förmånen att uppleva.  Sluta aldrig spela!!! Spela alltid alla hjärtans dag idag, Bara älskar, den är så rått vackert.

Lev idag just nu, Igår är historisk, morgondagen är inte ens  säkert att vi får uppleva så idag andas vi och lever.

Carina Ikonen Nilsson