Kategori: Tidiga texter malix 2014 -2017 Sida 9 av 36

Här sitter vi och väntar på Fiber, prescription när jag skriver att alla andra har så är det inte som när barnen säger att men alla andra får ju.  För här på gatan har alla andra fått just inkopplingen på fiber.  Förra veckan satt jag och väntade mellan ett och två för det vart bokad tid för att någon skulle komma och  få till sig hur vi ville ha det med inkoppling.

Eftersom jag  har svårt med det där med bokade tider så väntade jag ju hela dagen, there ingen kom.  Ingen har kommit ännu. Men då händer det  ett mail, decease och någon som inte hade en aning om att det va en inbokad tid. Får jag skriva råtta det gör jag i alla fall. För en dags väntande och sånt slarv från företaget som ger oss fiber gör mig lite grinig.  Helgrinig över att de inte tar på sig ansvaret, och i alla fall ber om ursäkt.  En dags väntande, jag har ju annat för mig än att gå här en hel dag och bara vänta.  Hur kommer det bli med fibern när allt är klart? Om de redan nu sköter sig så dåligt tänker jag. Kan inte annat än att känna grinighet i ärendet. En ursäkt kostar så lite.

Ska nu försöka vända på tanken och sluta upp med grinigheten, för det kan ju vara så att jag blev skonad från något annat nu när jag satt hela dagen och väntade då när det begav sig. Någon annan hade kanske valt andra sätt att hantera missödet.  Valt att tänka nå ja e ju skönt med en helt ledig dag utan massa som bara måste göras.   Nej jag väljer tanken det är historia,  händelsen är redan historia och har hänt varför lägga mera kraft på den nu än jag redan gjort.  Japp, nu var det gjort historier är historia nu har jag en helt ny dag framför mig.  En helg som jag ska ta hand om mig själv. För jag är sjuk, har varit i någon eller några veckor. Skulle ha jobbat men  har sagt till på jobbet att det behövs nog dessa dagar också för att komma upp på banan igen.  Hör illa gör jag redan innan men med lock för öronen är jag näst intill döv, vilket min familj har fått stå ut med.  

 

 

 

 

Lev idag just nu, just nu är just nu. När jag tänker så, finns det så många just nu.  Just nu lever vi igår finns inte längre här och morgondagen den är här först imorgon.

Ta hand om dig.

Just det här inlägget har jag försökt skriva i flera dagar, purchase många dagar till och med. Men orden vill inte komma fram, click det blir inte de där riktiga orden som skrivs och beskriver det jag vill prata om.

Jag vill prata om unga människor som dör tidigt. Unga människor som inte orkar ta de där andetagen som måste tas, try  som kanske  dag ut och dag in tagit det där sista andetaget och  inte orkat se framåt.

Min son hade en vän.  Där min son va där va  hans vän. Där vännen va, där va min son.  De gånger som jag vart orolig för vad som hände dem när de va ute på äventyr, stillade sig oron med att jag visste de har i alla fall varandra. De va som två bröder när brödraskapet är som bäst.  Deras vänskap började en kväll med att vännen kom hem till oss. Som vanligt skulle sonen ha Lan, som han på den tiden alltid hade. Det var fullt av ungar i källaren.  Jag och maken gjorde som vanligt något gott att äta till alla barn. Men när lanet och ungarna var helt slut efter helgen, så var det om om jag visst något, något hade hänt.

Sonen hade nu träffat en sådan där vän som är en vän för livet.  Allt som oftast va det  Sonen och vännen,  vännen nästan bodde här hemma. Var dom inte här, så var dom hos vännens pappa.  De gjorde allt ihop.  När de va här så var sonen så glad, när vännen va här så var det roligare i huset här hemma.  Killen va roligt,  kul att diskutera med, han hade så kloka tankar, väluppfostrad och pillemarisk. Denna rimlighetes rimliga kille var ett av de barn som man vill att sina barn ska ha som vän. Under några år var det som om  vår son och  hans vän  alltid var tillsamman. De gjorde allt ihop.  Av en anledning så blev det i alla fall så att de till sist  var tvungna att sluta umgås.  Under en tid var de tvungna att göra saker på var sitt håll.  Men  de hade den där ytliga vänskapen på FB kvar.  Även jag hade sonens kamrat på Fb. Ibland skrev han något men under många stunder  var det tyst.  Ofta frågade jag sonen om hur det va med hans vän.  Ofta svarade sonen att det va bra.  För några veckor sedan skrev jag grattis på din dag, då han fyllde år.

Någon vecka efter det  läste jag något som pappan till sonen skrev.  Han skrev genom sonen att nu vart det slut. Nu hade sonen gjort verklighet av det han under några år sakta men säkert närmat sig.  Sonen hade valt att sluta andras. Sonen hade tröttnat på att vilja leva.  Han hade valt att lämna denna värld.  Samtidigt som jag läste det på Fb ringer min telefon.  Det är min son som ringer och gråter, säger mamma,  Han tog livet av sig. Mamma, han är död.  Denna lilla rimliga kille hade nu valt att inte vilja leva längre.  Det spelar ingen roll vilka förutsättningar du föds in i så finns det dom som väljer att inte leva.  Just den här killen hade föräldrar som brydde sig, hade föräldrar som hade bra jobb och ville sin son väl.

Ändå så valde han att inte leva.  Du kunde inte se på  den här killen att han skulle välja att inte leva. Hade du träffat honom så hade du fått uppfattningen om att han bejakade livet som tonåring.  Han hade gjort intryck i dig som du hade burit med dig hela livet. Du hade om du hade träffat honom bara älskat hela hans person, han hade gjort dig glad, gett dig sina tankar som du sedan hade gjort till dina.. Hade du träffat denna kille så hade han gjort intryck i dig som du hela livet hade haft med dig.  Hans ögon som alltid lös av liv, hade du haft med dig sådana där mörkare dagar och din dag hade genast blivit ljusare.  Denna kille hade livet i ögonen såg på saker som du kanske inte ens funderat om.  Men när ni pratat hade du alltid haft med dig hans ord.

Det är synd om skam att våra barn inte till sist orkar. Hur ser vår värld ut, vad gör vi för att barn ska orka sig upp till sin vuxenhet? Vad är det som är fel? Vad kan jag göra? Vad kan vi göra?  Hur kan vi tillsammans göra den här världen till en värld som vi alla får plats i?  Hur kan vi förändra så att det inte finns någon som vill sluta att andas i livet.

Mina tankar går till killens föräldrar som jag inte kände.  Men som jag inser att de nu står där tomma, de  går här ute i solen och sommaren. Men känner de sommaren? Hur ska de orkar sig ta stegen ut till livet igen? Kommer de någonsin igen bli hela? Hur ska de få svar på sina frågor och få frågorna att sluta dyka upp? Hur ska de orka ta alla deras andetag? Oavsett vad eller vem som säger så hjälper  inte orden till att trösta. Vad de än gör eller vad som sker så har deras underbara härliga  glad kille  lämnat denna jord. De kommer  minnas honom, visst de kommer höra hans röst inom sig. Men de kommer inte att höra telefonen ringa och höra sin son säga jag är kär,  Jag har fått nytt jobb, eller du har blivit Farmor eller farfar.  De är föräldrar till någon som inte finns här i livet längre, de kan inte krama om sin son längre mera än i tanken.

Det måste vara det värsta som händer att man lever kvar när ens barn dör. Det är inte så vi tänker,  vi som föräldrar ska behöva begrava våra barn.

Jag är utan ord, blir helt förstörd inom mig när jag tänker på hur dessa människor ska ta sig igenom livet från nu till sedan.  Inte kan jag göra något heller för att göra det enklare. Dom vet inte ens om att jag finns. Dom vet  inte att det är deras son jag skriver om.

Här sitter jag och trycker ner tangenter, har varit ledsen över det som hänt, men just nu i denna stund så har jag bara förlorat någon som var min sons bästa vän. De har förlorat en son, har jag ens rätten att sörja? Oavsett så är jag ledsen, över att en så härlig lite pojke som min sons vän var har valt att inte vilja leva.  Han kommer även han, vara någon som  kommer att bo inom mig.  Jag kommer att minnas hans skratt, kommer att minnas hans rimliga resonemang. Kommer att ha med mig hans ögon som alltid lös av liv när han va här.  Han sa The game sist, det gjorde han vilket gjorde att han vann och jag förlorade.  Vad jag förlorade och han vann det vet jag inte. Vet bara att den som säger the game sist vinner.

Ta vara på de som är er kära, berätta det för dom att du har dom i ditt hjärta. Vi kan inte leva andras liv bara våra egna och göra det bästa av de liv vi fått. Det gäller att leva här och nu, igår finns inte längre här och morgondagen den är inte ens säkerheten att vi får.  Ta hand om dig.

Och till dig min  kära sons vän,

Du va speciell och så full av liv.  En liten skör fågel som nu seglar där uppe i de andra dimensionerna.  Vila i frid.

Du rimligheternas rimliga rimlighet.

 

Jo då  här är några dagar ledigt, store här har vart full rulle en lång tid  först vart det bröllop. Stora sonen har gått och gift sig, site dagen efter det vart det femitoårs kalas det vart maken som fyllde år. Han fick en kamera i present så här har fotats av honom. Visst är han duktig fotograf.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dagen efter det var det min speciella tjej som ville bjuda med på morsdagspresent. Vilken underbar gåva jag fick.  För hon bjöd på stort, buy vill jag lova  hon bjöd mig på afternoon tea på ett slott i Lilla Edit.  Där blev jag riktigt bortskämd.  Vacker omgivning och gott att äta och trevligt sällskap. Kändes som förr när hon bodde här.  Även hon gillar att fotografera.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter den dagen blev det ett besök till Stockholm, då vart den en snabbvisit hos min vän Jenny.

 

 

 

Även Jenny gillar det där med Foto.

Sedan checka in på hotell för att därefter leta sig ner till Grönan,  Grönan och där skulle Vi se Jonny Depp, Alice Coper mfl. Nåja jag såg dom det vart grejjen om de vart bra eller så är av mindre betydelse.  Jag har sett Jonny Depp verkliga livet jo jo det har hon.

Dagen där på vart det hem igen, för att dagen där på  åka till jobbet. Dagarna har gått i ett här först nu 10 dagar efter, kan jag sitta här med fötterna på bordet och pusta ut känner jag.  välbehövliga pustningar för återhämtning.

Fyra lediga dagar Som är så välbehövliga att de känns i varje cell i kroppen.  Nu behöver jag ladda upp mina batterier i massor.

Nu behöver hela vår familj ladda upp batterier och det bästa  just nu är att skolavslutningar är i stunden, stora sonen gör sin sista dag nu,  minsta kille gör sitt imorgon.  Nu stundar sommarlovet och snart om bara några veckor är det då den där härliga tiden med Semester.

Nu behöver jag den verkligen, Våren har varit tuff.  Det är tungt att vara med om att börja helt från början på ett helt nytt jobb.  Vilket jobb jag och mina arbetskamratar gjort,  Skruvat och lyft möbler sängar, skapat rutiner,  bildat en så himla bra arbetsgemenskap som det bara går, och vi har lyckats få till en så fin bra avdelning. Där människor bor och mår bra.  Nej  nu till vekligheten just nu,  det är just nu vi lever. Just nu är just nu, Just nu för mig är när jag sitter här och trycker ner tangenter och har fötterna på skrivbordet just nu är när du sitter där du sitter och läser.

Lev just nu igår finns inte längre här och morgondagen den tar vi först imorgon.

 

 

Sitter här med fötterna på skrivbordet och mår som när jag mår som bäst.  Har verkligen haft en bäst morgon här hemma. Även om jag vart trött på morgonen så bestämde jag mig för att göra det som skulle göras.  Ner i källaren och träna, sale jo då redan kl nio vart hälften klart, find Nu är allt klart  crosstrainer, viagra sale  lyft lite vikter, tvättat träningskläder och strukit den tvätt som fanns att stryka.  Nu är dagen min där jag  kan göra vad jag vill.  det kunde jag  självklart innan med men  då hade  herr borde och måste pratat med mina tankar på ett mindre snällt sätt än nu.  För nu pratar mera  någon snäll mjuk röst om att  jag vart bra som verkligen gjorde. Dessutom kan jag gå till jobbet med strukna kläder i morgon,  jag slipper se maken i ostrukna skjortor-  Inte viktigt kanske om det verkligen gäller. Men i alla fall så är det trevligare och jag mår bättre  när kläderna är mjukare och inte skaver. Jag tycker verkligen inte om att ha kläder som skaver, eller lappar som sticks i mina kläder.  Vilket är något som är en allmän känsla här i vår familj.

Just det där med kläder kan ställa till det för en del av oss. Har du tillgångar inom npf så kan det vara mera än vanligt. Människor som inte är känsliga i kroppen och huden tänker inte på att kläderna är på kroppen. Men någon med Asperger till exempel kan vara medveten om att byxorna sitter fel en hel dag. Själv har jag inte Asperger men om någon söm eller lapp skaver så skaver den så att det till och med gör ont ibland. Är det en tröja som sitter skevt och snor sig så kan det vissa dagar göra så att jag vill krypa ut skinnet.  Hade önskat mig kläder som saknade sömmar och lappar, för något år sedan eller två  så vart till och med tanken sådan att nu startar jag ett företag som  gör kläder som är snygga, bekväma och smarta.  Blev inte så mycket med drömmen, men nu har drömmen mera utvecklats till att  jag just ska hitta en sådan affär som gör snygga smarta sköna bekväma kläder.

Minns ibland när stora sonen va liten om hur det ibland blev kommentarer om att men han måste väl ha finare kläder än dom.  Kanske hade han det men, det va inte kläder han ville ha för han ville inte ha jeans.  Han ville inte ha byxor som skavde eller va stela. Det vill han fortfarande inte ha.

Nej nu ska det slutas skriva här får du för dig att du nu ska starta upp ett sådant företag som gör smarta snygga kläder som är sköna att bära så hör av dig jag är din första kund. 🙂

Lev idag just nu, igår är minnen och morgondagen den är inte här. Just nu andas vi och lever…..

Nu säger jag inte att det är bra men det är ett alternativ som funkar för mig.  Många år va jag riktig rökare med alla de där symtomen som blir när an röker vanliga cigaretter.

Hosta, tadalafil dålig kondis, view förkyld mera än nästan alltid, illa luktande av  just cigg röken mm. Ja ni  som inte röker vet hur vi luktar när vi just rökt.

Idag vet jag också hur jag luktade då när det begav sig, det  endast för att jag idag inte röker de där vanliga.  Jag har rökt E- cigg i flera år nu. Tanken med E-cigg är kanske att man helt ska sluta röka, i min tanke finns det också en sådan tanke. Men där är jag inte nu.

För jag röker just E-cigg.  Jag har två batterier och brukar köpa lite olika E vätskor men olika smaker.  Just nu och länge har Jordgubbssmaker fallit mig i smaken.  Vattenmelon är också en smak jag gillar.   Eftersom jag varit rökare i många år så har jag ganska så hög styrka på nicotinhalten  18 mg. Men det fungerar för mig  idag är jag inte ens sugen på att prova på de där vanliga cigaretterna. Inte ens om jag står och ser på när någon röker. 

Enkelt att handla är det också för det är bara att beställa från nätet. Men det finns även små butiker där man kan gå in och prova olika smaker.  Dyrt? Nä, visst startpaket är kanske en kostnad men sedan är det överkomliga priser.  Tror det kostar mig en 2- 3 hundra i månaden då för att jag är en slarver och bekvämlighetsrökare som inte vill hålla på att joxa med brännare och sånt.  Jag köper nya varje gång i stället för att pilla med de där vätskehylsorna eller vad dom nu heter.  Fyra flaskor E-vätska  och fyra brännare tror jag att jag använder varje månad.  Jo jag vet jag borde trappa ner men som jag sa där är jag inte ännu.  Jag gillar att sitta och koppla av och röka mina på mina E Cigaretter. Det smakar gott, luktar gott och är det bästa valet för mig.  Skulle inte komma på tanken idag att röka vanliga cigg.

Nej nu ska levas i dagen, Lev nu just nu, då lever vi hela tiden.  Igår är inte kvar och morgondagen är inte ens säker att vi får.

Lev idag.

 

Här sitter jag nu fötterna på skrivbordet och  vilar efter  den enormt stora tvätthög jag just strukit.  Det gäller att hinna med medans axlar och rygg orkar.  Nu är det inte  rygg jag tänkte skriva om utan lite om Artros.  Jag vart 48 år när jag fick det.  Då vart det illa kunde knappt gå emellan åt.  Idag är det bättre fast jag inte gjorde den där höft operationen  som det pratades om.  Vad som hjälpt mig är träning och åter träning. Även om jag gärna hade varit utan just ont i höften så är jag på ett konstigt sätt tacksam emot den för den gav mig möjligheter till att förstå och uppleva vad som är bra med just träning.  Visst ont gör det till och från i bland mera än till.  Ibland när jag gör vissa rörelser så gör det så ont att jag inte kan gå utan att hålla mig i något eller någon. Men  inte alls va det va innan jag började träna.  För ett tag hade jag både krycka och sitt kudde för att höften inte skulle göra mig helt orörlig.

Visst ont gör det ibland så att jag behöver värkmediciner och annat men träning är A OCH O för att få ett nästan normalt rörligt liv.  Ibland är det så illa att maken blir orolig över min orörlighet eller haltande men det är bara i perioder.   Artrosen gjorde att jag  införskaffade gym nere i källaren.  Här nere är  både cykel, illness crosstrainer och hemmagym och bänkpress.  Just nu är det mest  crosstrainern jag använder för den gör verkligen nytta för min höft.  Men har börjat inse att hemmagymmet nog behövs lite mera än just nu, discount för  axlarna och ena armen har också börjat spöka mera än innan. Inser att jag kanske behöver vissa hjälpmedel i hemmet, så att burkar och annat kan öppnas innan maken kommer hem från jobbet.  Även om jag  ännu bara börjat spana så lär det bli en del hjälpmedel för att klara av vissa saker här hemma. Artros är ju en ledsjukdom där brosket sakta men säkert luckras upp vilket leder till värk och vissa svårigheter.

Jag är himla glad för den där sjukgymnasten som visade mig vad jag själv kan göra och gav mig möjligheten till Artros skola.  Det gör att jag som är rädd för konstiga operationer med konstgjorda saker i kroppen kan göra mycket själv.  Kanske kommer jag slippa operationer om jag som nu  håller igång kroppen så som jag gjort de sista åren och med vissa hjälpmedel.  Magneter har jag hört en del om och har  under ett tag fått låna sånt av min syster som är helt såld på just magnet madrasser och sånt.  Nej nu ska jag leta vidare. Här hittade jag just en sida om just hjälpmedel för människor med värk och reumatism mm.

Nej lev idag just nu, Igår är bland minnena morgondagen den är inte här just nu först i morgon har vi morgondagen, Idag kan  vi påverka vad som händer imorgon.

Ta hand om dig.

Idag är det makens dag först hockey och sedan den dära fotbollen. Hockeyn kan jag stå ut med till och med roligt när Frölunda vinner men fotboll hmm där går min gräns för vad jag står ut med.  Tyvärr la jag mig i soffan när hockeyn va så jag somnade.  De förlorade fick jag veta av maken som till och med laddat upp med tröjan på.  När det började gapas  vaknade jag och kände igen trummorna som dunkade då fick jag nog.  Det vart då jag gick ner i källaren och ställde mig på crosstrainern i stället.  Så nu sitter jag här och svettas efter mitt pass.

Jobbar tidiga morgonar nu i veckan börjar nio och slutar 20 i morgon  inser att träning i morgon lär det inte bli.  Tisdag är det nio till 23  vilket inte blir träning.  Funderar på om jag kanske ska gå upp en timma tidigare på morgonen för att faktiskt hinna med träning fast jag jobbar så sent  då blir den i alla fall av. Men vi får se om jag orkar eller om jag ska göra som vanligt och ta en kvart till att njuta av kaffet bara.  Nåja vi får se, prescription hur jag gör. Kan ju göra det en av dagarna så blir det inte så långt uppehåll.  Nu ska jag snart in i duschen för att sedan njuta av min vitamindrick.

Har hittat något nytt som heter Fitline vilket är vitamintillskott som smakar och gör gott även om man inte tränar.

Dricker en morgondrink Basic som jag löser upp i vatten

• Hög biotillgänglighet av gurkmeja
• Rik på vitamin C och selen, seek bidrar till immunsystemets normala funktion
• Rik på vitamin E och C – bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress
• Innehåller levande L. reuteri kulturer   … och dina tarmar mår bra
• Smak av apelsin.

Därefter tar jag min 

med Vitamin B Energiomsättning
FitLine Activize Oxyplus levererar ingredienser som bidrar till normal energiomsättning i kroppen. Idealisk på morgonen.

• NTC stödjer ett optimalt näringsupptag
• Rik på vitamin B6 och vitamin C – bidrar till normal energiomsättning
• Med vitamin B2 (riboflavin) och niacin – bidrar till att minska trötthet och utmattning
• Smak av svartvinbär

På kvällen dricker jag en Restorate.

• NTC stödjer ett optimalt näringsupptag
• Rik på zink – bidrar till normal syra-basbalans, ampoule normal kolhydratomsättning samt normal omsättning av fettsyror
• Zink bidrar till normal fertilitet och reproduktion
• Smak av citrus

Känner att jag och kroppen mår bra av det. Har inte skrivit om det innan för jag ville prova på det innan jag skrev något om det.   Förändringen som skett är att jag orkar mera när jag tränar är piggare och känner mig friskare, har till och med slutat med nässpray som jag  vart beroende av i ett antal år.  Sover gott om natten till och med nu när det är fullmåne så vitaminerna gör underverk.  Skulle du vilja prova Så här av dig till mig så kan jag hjälpa till att ordna så du får sånt hemskickat.

Nepp nu blir det in i duschen har liksom svettats klart efter passat.

Lev idag just nu,  igår finns inte längre här och morgondagen är först i morgon det är just nu som vi kan påverka och just nu vi förbereder för morgondagen.

har suttit med fötterna på skrivbordet och gjort klart allt för morgondagens föreläsning som ska bli till i Ed.  Tänkte det vart bäst att göra det nu medans det fanns i tanken för timmarna brukar i bland springa förbi. Dumt att komma på det i kväll när timmen är sen.  Så nu är det ledighetstid hela dagen.  Har två lediga dagar fast morgondagen är fullspikad. Först en sväng till Göteborg, unhealthy på kvällen ska jag prata inför människor i ED.  Efter det tar jag paus ett tag, i det med att prata och hålla låda.  Nu behöver jag och själen i mig vila känner både jag och alla mina jag.   Fast innan vilan så är det då Attention i Ed som jag ska besöka. Det ska bli riktigt kul.

Ha en fin dag.

Lev idag, just nu. Igår finns inte längre här och morgondagen den finns först just då imorgon. Morgondagen är där ute i framtiden just nu är det vi kan påverka.

Jo Jag vill villigt lova att det va en ansträngning igår.  I tisdags fick maken ordna så att han kunde komma och hämta mig på jobbet. Något jag ätit misstänker en sallad som jag åt, cialis att den var det som gjorde att magen vände sig ut och in.  I alla fall så  sent på kvällen kom maken hämtade mig och bil.  Jag  sov  och de stunder jag vart vaken försökte jag låta bli att kräkas i bilen vilket gick.  Hemma la jag mig i sängen och sov hela natten och hela dagen efter det.   Senare på kvällen vaknade jag till  åt lite och funderade på hur detta skulle gå på torsdagen.  För på torsdagen skulle jag åka till Orust prata inför en personal grupp.  Natten mellan onsdag och torsdag sov jag räv. Inte så konstigt efter som jag sovit hela dagen.

I alla fall  vart jag uppe i tid,  gjorde mig ordning och kom iväg helt i rätt tid.  Hämtade stora sonen som  skulle följa med mig.  Han stod till och med mig en stund framför alla människor och pratade om små smarta grejer man kan beställa på Wish appen. Men även om en smartclock som han såg som ett väldigt bra kognitivt hjälpmedel. Precis innan jag skulle prata hade vi just pratat om smarta lösningar när minnet inte är där det ska vara.

Tog  det lugnt på vägen ställde in farthållaren så jag inte skulle åka för fort då Orust har fartkameror nästan över allt.  På Nösunds värdshus i god tid så att  oron inom mig kunde få ett för lugn. Jag hann även att njuta av den vackra naturen.  Havet och bruset från vågorna. Vart nere och kände på vattnet som vart lite kallt. Hittade ett vackert snäckskal som jag tog med mig hem.

Jag skulle föreläsa för en personalgrupp som jobbade inom Lss.

Hmm den där självkänslan som vart innan vart inte nådig med mig.  För mina tio år inom liknade verksamhet vart som bortblåst.  Här vart nåd besvärjelser i mig alla år jag jobbat med  mina brukare vart som bortblåsta. Nervositeten som bodde inom mig vart inte nådig.  Vad hade jag att säga till dom här kunniga och duktiga människorna blev det i mig.  Alla mina år inom samma verksamhet vart som bortblåsta fram tills det att jag faktiskt stod där framför människorna och berättade om mina tankar, då vart det liksom om om jag faktiskt insåg att det vart en fördel för mig som faktiskt innan jobbat inom nästan samma saker.

Jag pratade och pratade de två timmarna flöt på fort och det vart riktigt roligt.  En kvinna kom fram till mig i pausen.  Hon hade tydligen sett mig för flera år sedan när jag vart på Ågrenska. Hon berättade att hon hade tyckt att jag redan då vart bra men tyckte jag  just nu vart helt fantastisk.  Jag vill lova att sånt värmer en trasig självkänsla.  Det värmde då och det värmer fortfarande. Böcker såldes och det vart till och med så att den där sista boken vart kvar i pausen blev inte till salu.  Det är den sista jag har och något minne av min bok vill jag ha kvar.  Den ligger i min föreläsningsväska.  Jodå, god mat bjöd de också på och jag lovar att de kunde sin fisk på Nösunds värdshus, Men det är klart de kan de har ju havet som sin bästa vän.

Jo då gårdagen kommer bli ett sånt där fint minne i mig, ett sånt där som kommer bo hos mig i många år.   Nu är tre av mina bokningar klara  nästa vecka bär det av till ED då är det Attention som står för inbjudan.

Lev idag just nu igår finns inte längre kvar morgondagen den är här först imorgon.

ja då gjorde dom det igen, for sale dom det är vi det. Denna gången över telefonen fast från telefon till att verkligen göra var steget flera månader.  Men nu står den här utanför och bara väntar på att jag ska sätta min personliga prägel på den. Vi pratar husvagn, vi pratar köpt nytt fast den har  fyra år på nacken.  Anledningen är att vi har igen blivit föräldrar till en liten kille som inte hade fått plats i vår lilla vagn vi köpte förra året.  Det fick bli en ny vagn med våningssäng och egen hylla för hans saker. Idag ska jag ut och greja till den så att vi kan sova iden i natt.  Igen har vi valt om och nytt fast en repris.  I år blir det säsong igen i Bengtsfors.  Varför? jo närheten och för möjligheten att smita i väg från vardagen utan att behöva planera för mycket.

I tisdags vart jag hemma hos en arbetskamrat som hade bjudit in en kille som vart lite speciell.  Speciella är vi ju alla till mans men, han hade förmågor som vi andra kan vara lite rädda för, inte tro på och lite sånt.  Jag själv tror på, men vill inte känna av själv, ändå när jag träffar sådana människor så säger dom alltid att men vad gör du här. Du har  själv förmågan. Den här kille sa kanske inte frågan vad jag gör där utan mera berättade för mig att du jobbar ju med änglar. Han visste det inte innan för jag hade inget sagt.  Men nu ska min mörkaste sanning fram fast den är ganska så ljus.  Jag har en vän som brukar fråga mig om just änglar och jo då jag lyssnar och berättar för henne.  Försöker själv ibland när stunden är inne be dom om hjälp, med att reda ut en och annan sak.  Kanske mera som en tröst eller livräddningsboj  när jag själv är utan alternativ. Ofta känner jag på något sätt ett lugn då jag har tänkt tanken på att något där ute är som skydd.  Jag fick rådet att stänga av och stänga ute alla känslor som blir i mig. Känslor är jag fördömligt bra på att bära men inte bra på att dölja.  Jag har många känslor och ibland så många att dom svärmar över och gör ont. När brunns locket vart stängt för länge, så måste det bara av och luftas. Då riktigt bubblar och pyr känslorna i min kropp.

I Onsdags vart jag i Vara kommun, där pratade jag om ADHD och bjöd på mig själv. Det kostade på vill jag lova, igår vart det vilodags dag där jag gick runt i min bubbla av intrycksskydd.  Jag hade en  föreläsning på middagen för socialtjänsten, på kvällen höll vi till på studieförbundet vuxenskolan då pratade jag mera för allmänheten.  Just onsdagen tog mycket kraft men, även om den tar kraft så ger den så mycket energi som lindar in mig i ett moln av lycka och kraft.

När man ser någon som lyssnar gråta, så vet man bara med en gång att, det där är dom där tårarna, de där tårarna som jag också gråtit. Det är samhörighetstårar, tårar av igenkänning och samklang av livets kantigheter som  vissa av oss möter i vår omvärld.  Det är tårar som berättar för mig och den som gråter,  att här är en till som vet vad jag pratar om rent känslomässigt.  Det är tårar som ska ut som torkar och fyller på.

För det gör ont när man kämpar med skola och andra myndigheter om man har lite av mina tillgångar och o-tillgångar. Ibland så får vi kämpa så mycket mera än andra familjer.  Men även om det ibland är en kamp. Tänker jag ibland att jag har ett så mycket rikare liv, har en mera nära relation med mina barn för jag känner dom utan och innan, vi har kämpat så mycket ihop. Inget kan efter några år slå oss på fingrarna.  Alla kamper vi haft har fört oss samman,vi vet liksom vart vi landar som bäst.

Nåja, en av fem är gjord redan i nästa vecka är jag på gång igen då ska det pratas med personal som jobbar i Tjörns kommun.  Veckan där på är jag i ED och pratar med allmänheten då står Attention för inbjudan. Efter dessa har jag några små tillfällen till innan jag tar paus.  Men det kommer en höst efter denna härlighetstid som nu stundar. Vem vet kanske är jag då på G igen.  Just nu innan sommaren tackar jag nej till förfrågningar om jag skulle kunna tänka mig att komma och prata, för just nu är det mera än fullt. Jag måste vara rädd om mig och mina batterier här måste laddas mellan gångerna.

Lev idag just nu, igår är redan historisk morgondagen ja den kommer först imorgon. Då vaknar vi upp och äter frukost i vår lilla husvagn. 🙂