I går pratade jag med en kvinna, hospital  hon är under utredning.  Vi pratade om  egenskaper och till och o-tillgångar som bor inom  människor.  Vi pratade om att urmänniskan inte finns utan att vi alla människor är bra på olika saker.  Men under samtalet slogs jag av  våra likheter i våra olika liv.   Man säger att det kan vara olika för alla det där med ADHD.  Så är det, story   vi har våra olikheter men på något sätt har vi ändå vandrat på lite liknade stigar.  Vi har när livet kommit ifatt oss på något sätt  nått till den där stigen som tar slut. Man börjar tröttna på sina egna race, och börjar leta efter nya outforskade stigar där vi på något sätt tävlar mera på lika villkor.  Där priset som hägrar är ett pris som alla tävlande vinner när de börjar våga ta de steg som ska tas.  Här handlar det om att be om hjälp med det som är en svårighet,  Här handlar det inte om att hjälpen är ett nederlag utan tvärt om. 

Hjälpen som ges och fås är något som alla vinner på jag som får hjälpen och den som ger hjälpen vi blir båda vinnare.  Det stora priset i tävlingen är att få ett bra liv, att få ett liv där jag mera är i mina tillgångar än i o-till.  Här är det viktigt att vi var och en av oss frågar oss vad är ett bra liv för mig? Kanske kommer inte svaren på en gång utan ju mera vi går på stigen ju flera möjligheter och AHA upplevelser blir till att kunna fånga just det där att få ett bra liv.  Jag började vandra på min bra stig  i början av att jag fyllt 40 år, ju längre in på min stig som jag vandrade började jag flyta på brahetskänslor av att jag duger. Jag är nog bra trotts allt blev det i början. Idag är det mera men det är klart att jag är bra.

Det handlar om självkänsla och självrespekt, Det handlar mycket om att sluta upp att simma mot strömmen och inse att livet inte är min ovän utan än vän som går bredvid, om jag tillåter mig vara så där bra som jag är.  Om jag sedan missar lite tandläkartider eller springer runt i o-takter så duger det ändå.  När jag sprungit i mina o-takter så är det ju ändå takter i mig.  Takter som måste få bo och vara i mig.

Nu har jag svävat ut igen. Det är ju sådan som jag är inom mig.   Jag ville egentligen bara igen skriva om just den där känslan som blir till,  när man pratar med någon som har lite liknande till och o-tillgångar som jag själv har. Hur det liksom blir någon form av gemenskap, där det bor så mycket förståelse och samklang.  Just det berättar för mig om vikten av  olika möte olika former av grupper skulle vara en stor vinst för människor med mina tillgångar.  Jag åker ju  ändå ner till GBG för att delta i sådana grupper.  Jag skulle vilja ha det närmare till och med här i kommunen, känner att det hade varit en jätte vinst.

Ha en fin dag, lev just nu och njut av guldkornen som blir till i vardagen. 
Det är när vi ser dom känner dom som de blir stora guldklimpar.

jag är den där Cancersvulsten det pratades om på tv igår.  Idag känner jag tacksamhet över att inte mina barn gått på just skolan som såg barn som  Cancersvulster och ruttna äpplen.  Och ännu en gång får jag vatten på min kvarn om privata alternativ inom välfärden.  Egentligen vill jag ju inte ha det utan tänk om det i stället  hade varit tvärt om.  Att se barn som ruttna äpplen och cancersvulster, pill hur tänker man då? Vilken männskosyn, tänk jag tycker faktiskt lite synd om människan som uttalade sig så grovt.  Han har inte sett tillgångar i människor. Kanske är det så att han själv inte fått känna av att vara en tillgång som människa. Jo jag tycker lite synd om honom tänker mig att hans världsbild måste vara väldigt liten och att han alltid skilt på päron och äpplen, Liksom aldrig uppskattat en fruktsallad.  Aldrig uppskattat och känt att han kan ta lärdom av sina mindre bra egenskaper.  Måste vara väldigt jobbigt att arbeta med människor om man har en sådan människosyn.

Aldrig kanske upplevt sig se människor glimma till då de är i sina bästa egenskaper.  Men jag är verkligen glad och tacksam över att varken jag eller mina barn fått erfara och känna på hans människosyn.  Vilken tur att han av sa sig sitt rektorskap jag hoppas att han nu söker nya vägar och hittar ett jobb så långt bort från människor det bara går.

Har själv aldrig sett mina barn som cancersvulster utan mera som färgsprakande med lite extra allt av smak och färg. Lite extra kryddighet som är så fulla med tillgångar när de befinner sig i miljöer som bejakar deras tillgångar.  Jo visst jag kan vara lite jobbigt jobbig ibland men precis som vem som helst så är det då jag behöver lite extra omtanke och inte bli sedd med ögon som ser mig ett ruttet äpple eller en cancersvulst.

Ha en fin dag lev idag just nu för då är cancersvulster i går.

Hoppas nu mannen i fråga tar hans om sin människosyn, gör något åt den och skaffar nya erfarenheter så att han på något sätt får uppleva sina egna tillgångar och otillgångar som bra trotts allt.

universum ger tillbaka, decease try får man säga så? Ja det får man, salve förresten är det inte mina ord utan lånade de orden av någon  annan.  Från en vän till en annan sjunger Gessle för länge sedan.

Idag när jag gick hem från jobbet så blev det så mycket tacksamhet i mig, ailment som jag skrev om i mitt förra inlägg.  Redan i morse kände jag hur energin bara bubblade ut åt alla håll och kanter ur mig. Så när jag kom hem blev det lite dammsugning bara för nöjets skull. Nej inte så riktigt men jag har väldigt ont av att grus på golvet. tycker det är vidrigt med massa smulor på fötterna så jag satte igång alla mina dammsugare eller i alla fall tre ut av dom.  Full av energi sprang jag även ner till tvättstugan och tvättade en massa tvätt. Det gäller att göra slut på energi när den finns.  Hela förmiddagen va helt underbart vänlig, tomt i huset och jag kunde spela Herr t hur högt som helst. När jag väl satte mig vid min dator. Så hade jag ett mail av en okänd adress, Jag vet man ska inte öppna men sånt kan jag inte låta bli att göra.

När jag läste blev jag helt varm i hela kroppen och det berodde inte på utanför värmen utan för orden i brevet.  Det skulle göras en bok av något slag och mailaren frågade försynt om jag kunde låna ut en bild som jag gjort.  Låna ut men hallå vederbörande känner inte mig hon kan få varenda tavla om så är.

Jag blev så jätte glad tänk att någon tagit sig tid att leta bilder och råkade hitta en bild som jag till och med har målat. Det där det ÄR FANTASTISKT  helt underbart. En helt okände som inte vet vem jag är.  Var alltså intresserad av en bild som jag för några år sedan målat.  Det är fantastiskt att hon råkade fastna för min tavla.  I morse gick jag full med tacksamheter till livet i sig och till universum. Idag just nu i denna stund, är jag ännu mera tacksam till livet och till kvinnan som råkade gå förbi bland mina målningar. tacksam och glad över att hon hittade något som skulle passa i hennes projekt.

Jo universum ger tillbaka.  Tacksamhet jo jag är verkligen tacksam….. Helt mjuk bland alla känslor och glad.

Lev idag just nu i den underbara värmen 🙂

Tänker jag ska dela med mig av något nytt av Mäbe fick mail i morse om att det finns nya låtar att lyssna på  och det här det är Mäbe  när det låter som bäst fast  det gör det ju alltid när det gäller han och killarna i hans band. http://open.spotify.com/album/6PhieWlqBLWbs21Myxos7N

ljusblå himmel och inom mig är tankarna lika blå.  Har  just kommit hem från jobbet, prostate städat huset och slagit mig ner med en kopp Gokaffe. Jag har ju en sådan där kaffemaskin som mal bönorna och blåser mjölken vilket gör det goda kaffet. Nu använder jag mig inte av sådan där latte mjölk utan av soya mjölk det blir en sådan rund fin smak av den mjölken.

Det kom över mig idag när jag gick hem att det finns så mycket att vara tacksam över. Tacksamhet tror jag är läkande för allt i livet. Det finns så mycket att vara tacksam över bara det att vakna på morgonen blir tacksamhet ibland.  Idag när jag gick hem från jobbet vilket för mig bara tar fem minuter så bubblade tacksamheten fram. Jag kände redan från början hur stegen blev lätta och innan jag kommit fram till dörren så tittade till och med solen fram.

Känner mig så glad idag, det brukar jag inte göra när jag kommer hem från jobbet. Då brukar jag vara trött bara. Jag är innerligt tacksam över att jag har ett jobb, och att jag har det jobb jag har.  Att jag har ett så bra arbete. Jag är glad över att jag även har mitt vidsidanom jobb. Mitt företag.  Nej jag tänker inte sitta här och skriva just nu för jag har  så många glada tankar och bubblor inom mig jag ska ut och fånga dagen i trädgården.  Jag och herr thåström ska njuta av dagen  Nu är det i och för sig inte han i egen hög person men hans röst finns här det räcker för mig. Ingen ting bättre sjunger han nu 🙂

Lev idag just nu och ha det Allra allra bäst där ute i livet

Jag  väljer vilka sammanhang jag ska vara i. När jag väljer är det inte min förlust, mind utan en vinst bara i att välja. Dvs om jag väljer det jag  mår bra av.

Jag väljer hur jag tänker, viagra ibland får jag nypa mig i armen för att komma på att jag faktiskt har ett val i hur jag ska tänka.  Ibland bor det en liten, liten gnagare där inne i mina tankar som säger till mig. Men, det är ju inte sant det du tänker utan det är ju så där dumt som du tänkte just innan.

Jo det må vara så fördj….. som jag tänkte just innan. De må vara utnyttjande, det må vara snålskjutsar och bakom ryggen saker. Jo visst finns det sånt det är jag helt medveten om. Visst kan det även bli så alltid, men mår jag bra av just dom där baktalar, sidanåtsatt tankarna. Nej det gör jag inte!

Är det nu så att jag är åtsidanåtsatt, eller utnyttjandes situationer, eller vad det än må vara så låt vara med det. Det hjälper mig inte att älta och blir arg, eller vad jag än bli. Nej, sånt hjälper inte.  Men visst tanken kanske tänks, och känslan kanske kommer in i kroppen.  Men efter just det där första så handlar det om vad jag gör med det, precis efter det har hänt.  Jag behöver inte ställa till väsen, Jag behöver låta känslor flytta in som förgör mig eller tar död på alla fina mjuka tankar.

Jag kan faktiskt välja helt andra vägar och andra tankar.  Jag säger inte med mina ord att jag stannar kvar eller låter mig utnyttjas. Jag säger inte heller att det är synd om. Nej inte då! Jag har ett ansvar, jag har ett ansvar att ta mig bort och ut från den situationen som blir. Jag har ett ansvar om mig. Jag har ett ansvar om mig och mitt mående. Det är faktiskt mitt ansvar. Inte min grannes inte ens min makes ansvar. Utan det är helt och hållet mitt ansvar.  Så är det för oss alla.

Om jag upplever att människor omkring mig inte uppskattar eller är ärliga eller vad det än må vara. Så kan jag faktiskt välja. Jag kan välja att säga till eller inte, jag kan välja vara kvar i sammanhanget eller inte. jag kan välja att bli arg,ledsen eller sårad. Men det är saker som jag väljer även om jag kanske inte ibland är medveten om det. Det är alltid ett val alltid hela vägen men vi ser det inte alltid.

Jag vet inte men kanske är jag feg men oftast väljer jag att dra mig ur. Fast jag ser det inte som feghet, utan mera som att jag blev inte emottagen för den jag var. Jag ska inte behöva göra om mig, jag ska inte behöva kräva respekt, uppmuntran acceptans. Nej jag ser till att dra mig ur, inte vara där i de sammanhangen och ser mig om efter andra marker att prova.

Ledsen jovisst en och annan känsla hittar även till mig. Men när känslan är där så slår jag in den i paket.  Jag väljer sedan att se ledsenheten för vad den är.  Är det min förslut att de marker jag vandrade på inte uppskattade, accepterade eller vad som det handlade om.

Nej, istället ser jag det som att de saknade förmågan att uppskatta acceptera, mm, vilket gjorde att de förlorade mig.  Jag förlorade inget, jag är kvar, jag har min nyfikenhet, min respekt, allt har jag kvar men antagligen var jag för bra för att passa in i snävhetens områden. Det är mera deras förlust än min.  Det finns andra områden andra människor med inte så mycket snävheter och så små normer som jag kan passa bättre in i.  Jag har allt att vinna på att välja nya marker nya områden nya människor. När ytan som jag går på blir för liten.

Jag väljer att inte ta till mig att inte vara den som inte passade in. Jag väljer att vara lycklig på mina villkor.  Jag väljer att vara mig.

Det kan vi alla göra, vi har ett val även om vissa val är svåra att göra så går dom att välja, är det ett stort val så välj lite till en början med. Har du väl börjat välja så blir det enkelt att göra nästan alla val.

Ännu en länk som är en måbra länk

en bra länk att må bra till eller att tänka runt sina val