Kategori: åren 2021-2023 Sida 17 av 221

Det Får bli ett inlägg till idag. Detta tack vare lillgrabben. Lillgrabbens frågan eller konstaterande igår. Jag vet inte om det var en fråga eller ett faktum, han sa. Men han sa, du badar inte längre eller. Just då i den stunden, sa jag något om att jag inte vet hur jag gör. Jag tror jag har slutat bada kallt. Han lämnade stället och maken sa försiktigt och lite mjukt. Man behöver inte bada kallt alltid. Näee det behöver man inte sa jag, för att liksom sätta punkt för mig själv.

Idag nu på morgonen blev det, badar du inte längre, har du slutat att bada nu eller. Det var lillkillens ord jag hade i huvudet. Funderingarna gick fram och tillbaka under tiden jag skrev föregående inlägg. Badar jag verkligen inte längre. Blogginlägget blev klart och postat, jag funderade. Men oavsett om jag inte baddar kan jag borsta mina tänder blev tanken. In på toa och borsta tänderna, kl var 07,35.

Badpåsen är inte packad sa jag högt för mig själv. Nä, det tog en minut att gå ner i källaren och hämta handduk. Det behövs ju inte så mycket packning, när man badar naken. Badskorna var packade även vantar och mössa. Gick in och packade upp min badkappa nummer två, för den andra ligger i husbilen,Lvl^ II.

Tog på kappan för att prova den, gick ut i hallen sa till lilltösen att jag ska åka till sjön. Hon svarade mig som om jag gjort det hela tiden. – — -Ja ha vi ses sedan. Inget men har du inte slutat bada eller någon överraskning utan bara jaha vi ses sedan.

Jag satte mig i bilen. Arandas helt nya album i högtalaren. Bilen åkte nästan av sig själv, den där milen till sjön. Två badsystrar var där och väntade på att klockan skulle bli 8.00. Det var riktigt härligt att se dom.

När jag sa att jag inte riktigt hade bestämt mig, sa dom att man inte behöver bada. Jag tog på badskor, morgonrocken av och frös. Dom gick ut i vattnet, jag stod kvar vid vattenlinjen. Ett två tre, ett steg i vattnet och den vanliga känslan blev till. Flera steg ut i vattnet och men, i gatan va kallt. Ännu mera steg, det var svårt att göra så att vattnet täckte axlarna.

Andas, andades på tok för fort, huva i gatan men, sedan där. Där under vattnet med axlarna och stillheten, stillheten plus en massa endrofiner som exploderade i kroppen. Jag blev ett med vattnet, kylan tog bort värken i ryggen, Kroppen vaknade till och jag kände stoltheten flyta in i själen.

Jag gjorde det, Jag är fortfarande någon som badar kallt och mår så bra av det. Äntligen, ÄNTLIGEN kom jag mig iväg till badet, fick i alla fall träffa två av mina badsystrar. De andra var på olika uppdrag och jobb. Jag gjorde det, jag har tagit tag i det som är viktigt i mitt liv, sådant som gör att jag mår bra. Ett steg närmare må bra i hela mig. Ett steg i att bli som jag alltid varit, någon som går framåt. Jag gjorde det den 20 april är första gången som jag badade i år, fast det är klart några bad i november, december, januari kanske till och med i februari. Har det blivit innan men nu, är jag äntligen på gång igen. HUrRAaaa för mig, hurra för min vilja och strävan i att må bra.

Som alltid lev idag,….. just nu.

En ny härlig morgon där jag är ledig, solen lyser på himlen och dagen är ledigt härlig.Sovit bra nästan 8 timmar. Den första dagen med snällmat gick bra. Igår kokade jag massor av risgrynsgröt. Det får jag tydligen äta. Konstigt för ris får jag inte äta. Men risgrynsgröt går bra.

Vi var bara tvungna att lämna dator till lillflickan igår när jag fått min chromebook. Lillflickan hade varit i skolan hela dagen och var trött när vi kom. Men hennes pappa ordnade så dator blev till henne och sedan satt hon och skrev en liten berättelse på datorn. Hon är inte så gammal inte ens börjat första klass utan går i förskoleklass. Men skriva kan hon. Hon har bara lite svårt att få mellanrum mellan orden. Lillpojken var sjuk igen. Feber och lite rinnsnuva. Tydligen kan man få feber av pollen vilket sonen kollat upp. Medans vi var där var han i alla fall pigg, han blir alltid så glad när maken är med. Då vill han alltid leka lekar med honom. Själv satt jag och Lilltösen och pratade. Hon visade saker på mobilen och visade berättelser som hon skrivit i en bok. Innan vi åkte hem till dom, hade vi varit på Net on Net för att köpa skydd till min nya lilla chromebook.

Jag beställde student plakat till grabben som i år tar studenten, Han ville gärna vara med och bestämma färger och kort. Men jag förklarade att nu var det jag som betalade och jag bestämmer kort, vad som ska stå och vilka färger. Han skulle ut och fira, nu var det bara 50 dagar kvar innan studenten. Det var tydligen värt att fira. Var 50 dag har dom firat dessa två terminer. Många firande har det blivit. Men det är en gång man tar studenten, en gång man är ung och inte har allt för mycket ansvar, då fira ska man. Det är i gymnasiet man ska ha kul.

Idag ska dottern ut och föreläsa. Hon ska berätta för studerande om bildstöd och hur man kan jobba med sådant. Hon brinner för det hon jobbar med, tycker det är riktigt roligt. Igår ringde hon och berättade om att ett företag hade frågat om en film, hon gjort angående bildstöd och hjälpmedel. Dom ville ha filmen i utbildnings syfte. Hon var mäkta stolt och var tvungen att ringa och berätta. Det gjorde självklart mig glad och även jag kände stolthet över hennes framgång. Det är så viktigt det där med branden inom en i yrkes livet. Den där känslan som infinner sig och gör att man dag efter dag orkar, har kraften och glädjen att göra ett bra jobb. Jag tror egentligen hon vill jobba mera med att visa och utbilda. Men det vet jag inte om hon ens själv har kommit på ännu.

När vi pratar bildstöd hon och jag, så brukar hon prata så inspirerande och det syns på henne att hon brinner för ämnet. Även hemma gör hon bildstöd för sin lilla pojke. Han kan inte läsa ännu, han är bra fem år snart. Jag brinner kanske inte lika mycket för bildstöd som hon. Men jag tycker det är ett bra sätt att arbeta, men här gäller det att få all personal att inse att det är en viktig sak. Att personalen tycker det är viktigt. Det är lite svårare på mitt jobb tror jag. Dottern jobbar på ett gruppboende för människor som har olika NPF diagnoser och IF.

Det gör vi med men i andra former. Dottern är stödpedagog. Jag behandlingsassisten. Jag tror att våra ungdomar hade fått en enklare vardag om vi jobbade med bildstöd. Eller inte tror, vet att det hade gjort vardagen enkel. Men som jag redan skrivit så handlar det om att när man jobbar med bildstöd, måste hela personalgruppen se det som viktigt, se vinsten i att till en början jobba aktivt med bildstödet. Är det på schemat en tandborste så är det till och med så att vi tillsammans med den som har bildstödet, går och tittar på bilden. Sedan tillsammans går och gör det där som bildstödet visar. Vi är med genom proceduren. När det sedan gått ett tag kan det vara så att inte alla kanske men, många blir mera självgående och klarar av att följa sina scheman själva. Men då måste vi som personal vinsterna, dom som finns när man får det att fungera. Det är något som individen sedan kan behöva i många år, ibland hela livet. Då jag jobbade på ett lss boende jobbade vi med bildstöd. Men inte heller där det ett genomgående tema. Dom kan läsa sa vi då, men det är inte det som är grejen.

För vissa lägger så stor kraft på att läsa, det tar energi av individen en tydlig bild som visar vad vi ska göra, gör det enklare och tar inte lika mycket energi av den som har bildstödet. Den kan lägga den energin på annat än att läsa. Den energin är viktig att ha till annat. Än att klura ute vad som står på Schemat. Hmmm, kanske borde jag mera skrivit om dagsschema här än om bildstödet. För just schema i sig är det viktigaste. Det gör att individen slipper fundera på om det är han eller hon ska göra. Strukturen är viktigare än viktigast, där ska man egentligen gå in och detaljstyra. För livet, en dag kan vara svårt att få ihop för vissa. Alla kommer inte ihåg att ställa klockan, vart man lagt nycklarna, vilka kläder som ska tas på, vad som ska tas med. När man ska ge sig av för att hinna.

Nog för nu.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag fick vakna upp till ännu en dag.
2. Igen tack för min fina lilla dator.
3. Tack för att sömnen blev så bra och jag känner mig utvilad.
4. Tack för en härligt fin dag igår.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.

Är jag gift med världens bästa man eller är jag det? Klart jag är…. Jag har pratat om att jag behöver en ny bärbar dator en som jag kan ha i husbilen. Men jag har varit för snål, jag har tänkt inflation, räntor, vi ska bidra till att inte handla, solidaritet mm mm. Men min bärbara är långsam, slö och igen långsam. Hänger sig och batteriet är dåligt. Idag när jag stod vid spisen och precis blivit klar med middagen. Då kom maken hem från jobbet. Han kommer in i köket och säger grattis på bröllopsdagen. Jag blir lite ställd för jag trodde jag missat bröllopsdagen och har jag det så har jag även missat makens födelsedag för vi gifte oss på hans 40 års dag. Men det är i maj så jag hade inte missat. I ett ganska så stort paket. I paket låg det sedan en crombook. Vilket jag velat ha. Blev jag glad blev jag riktigt glad?. Jo det blev jag. Jag blev så glad att jag var tvungen att skriva ett inlägg med ens. Så här sitter jag skriver blogginlägg med min nya fina lilla eller rätt så stora cromebook. Mätt och belåten är jag också. Hur bra kan man ha det. Jo man kan eller jag kan ha det riktigt bra, är man gift med världens snällaste gulligast make så är det svårt att inte vara belåten och glad nästan gämt. Bara nästan gämt.

Här ska skrivas inlägg i husbilen när vi är ute och åker. Men även i soffan här i vardagsrummet. Jag vet någon annan som också kommer att bli glad. Det är vårt lilla barnbarn lillflickan, För hon kommer att få min bärbara dator. Dags för henne att lära sig hur en dator fungerar.

Nej nog för nu.

Tacksamhet idag.

1. Tack för att mötet på jobbet kändes så meningsfullt och viktigt.
2. Tack för den fina presenten av maken.
3. Tack för det fina vädret och denna härliga dag.

Lev idag just nu, igår finns inte här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

En kopp kaffe och morgon är ny, tack för att jag fick vakna idag. Idag är de jobb möte. Efter det hem för att vila. Energin som var i kroppen igår har feber tagit bort idag. Sex dagar med mat och nu samma igen. Konstigt, för nu har jag bara ätit snäll mat på rigtigt. Men kanske går det över. Nu är veckan snällare än snällast mat på gå. Om en vecka är jag på röntgen. Då vet dom vad som ställer till det, hoppas jag. Nej nu ska jag ner i duschen. Ha en fin morgon. Självklart bloggar jag ala mobilen idag. Bara för att jag kan.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar pigg morgondagen kommer först imorgon. Just nu gäller.

vill bara prova att blogga från mobilen. Vilket jag gör nu. En härlig dag i solen har det varit. Fast jag har varit inne. Men den första tvätten som har torkat ute på tork-vindan. Så härligt att så ut och hänga tvätten med klykor. Tvätten luktar så gott när man tar in den. Vill bara till att jag luktar ute, innan jag hänger tvätt i dessa tider. För det är även tid, för bönderna att gödsla. Då får tvätten hänga upp här inne. Nu är vi snart där… Där ute i sommaren och allt vad det för med sig. Husbilen står där och väntar på oss. Igår la maken in en matta i köksdelen, det blir mysigt att gå på. Han har även fixat med altanen så vi kan tillbringa mysiga kvällar där. Idag låg jag och sov i hängmattan en stund på eftermiddagen, härligt.

lev i dag, igår finns inte och morgondagen kommer först imorgon. Just nu gäller

Energin börjar komma tillbaka. Luften känns frisk och jag orkar göra saker. Det känns som det var år sedan, jag orkade. Nu känner jag att jag faktiskt orkar igen. Tror det beror på att jag faktiskt klarat av att äta, nu i fyra dagar. Kan även bero på väder och sol. Men oavsett energin har kommit tillbaka.

Just nu lyssnar jag på en pod. Dumma människor, när dom pratar och visar på fördomar, rodnar jag av hur mina egna fördomar ploppar upp. Hm dags att börja jobba med.

Under dagarna som gått nu har jag funderat och funderat på vad jag ska göra eller hur det blev som det varit. Jag tror om inte varför hittats, har jag hittat till att ta tillbaka det som var bra innan. Just nu gör jag ingen alls må bra saker. Badet är borta från dagarna, träningen är inte här, maten är tråkig och jag sur och grinig. Men idag ploppade det fram jag måste igen börja ta tag i det som är jag.

Jag är ingen människa som struntar i mig, Jag är någon som i alla fall försöker se till att må bra, både i kroppen och själen. Men jag har under de här månaderna av ont i ryggen och nu magen. Glömt av att ta hand om mig, hon som bor på insidan. Kanske hade jag inte ramlat så långt ner, om jag hade hållit fast vid alla mina må bra saker. Jag har bara gjort halvhjärtade försök. Eller så är det att jag inte haft energin, till att ta mig igenom mina må bra saker. I alla fall blivit lite klokare idag under morgonen.

Det är dags, oavsett hur dagsformen är så ska jag göra jobbet. Dags att ta tag i mina egentidssaker. Badet är en sak, promenader en annan, lite träning där till. Gör dom där sakerna som jag mår bra av. Nu är det dags, här ska skrivas mål. Nu måste jag bli mig själv igen. Just nu är jag inte det, jag är bara på väg. För nu börjar energin komma tillbaka. Nu är det dags för mig att göra saker för min egna skull igen.

Här ska sättas mål, utan mål blir det inget gjort så här ska sättas mål igen.

Tacksamhet,

1. Tack för mina tankar under morgonen, nu är jag på g igen.
2. Tack för att jag fick vakna upp till ännu en dag.
3. Tack för snacket med mig själv under förmiddagen nu kör vi…. Jag och mig.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. just nu gäller.

Vilken fin härligt ledig helg vi har haft. En helg utan måsten, en helg utan att göra något nyttigt över huvudtaget. Bara vilat och njutit av väder och LVL^II. Sovit som en gud i vår bil. Så härligt att komma hemifrån och inte traggla här hemma. Utan bara umgåtts och njutit av ledig tid. Ingen tvätt att tvätta inget att göra utan bara varit här och nu.

Den första turen är gjord i vår fina husbil. Den första turen med vår för oss nya fina husbil som har namnet LVL^ II. Level up 2. Jo vi brukar ju levla, när vi uppgraderar. Sängen i taket var perfekt för lilltösen. Bara att hissa ner när det ska sovas och hissas upp när man sovit klart. Bäddad och klar för nästa tur. Men det blir kanske om två veckor. Husbilen är urplockad för denna gången. Under eftermiddagen igår blev det ett besök på Tjörn och lite goda hamburgare. Eftersom jag inte ska äta färska grönsaker så blev det köttet och lite dressing. Det har ju gått bra att äta mat dessa dagar. Känner mig helt annorlunda nu när magen funkar bättre. Nu hoppas jag att det snart är helt återställt.

Nu en ny vecka en helt ny dag och det står provtagning inför röntgen, därefter jobb. Om en vecka och några dagar är det här ett minne, som bara är ett minne hoppas jag. Då kommer läkaren att säga nu är det bra, var noga med mat och du slipper mera problem. Min nya livsstil ska födas här och nu. Ingen skräpmat, kokta grönsaker och fisk eller kyckling. Det kommer att fungera perfekt. Ibland blir det min Herbalife drinkar för att hålla kursen på magen.

Jag har bestämt att det ska gå, det ska bli bra. När jag bestämmer mig för saker brukar det fungera och nu har jag kunskapen. Igår på morgonen ringde sonen som berättade att han nu hade ont i magen och feber. Stackaren har samma problem men är så mycket yngre och får problemen då och då. Just nu dricker han soppor och filmjölk. Jag tipsade om Herbalife men ansåg att det var för dyrt. Dyrt är det men det fungerar. Men det är beslut han får ta själv. Han är vuxen, har levt med det längre än jag och kan säkerligen har säkerligen hittat till sin lösning.

Nästa helg är det husbil igen. Jag ska packa ner kläder och lite sådant för att vi sedan ska ge oss av på fredag eftermiddag. Längtar redan fast det var i helgen vi var ute.

Nej nog för nu.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag vaknade även idag.
2. Tack för att sprutsticket snart är över och jag är påväg till jobbet.
3. Tack för att jag snart även gjort den där vidriga röntgen och dess förberedelser. Om en vecka och två dagar är det historia.
4. tack livet för att jag lever mitt liv.

Det finns många tecken som visar på att någon har dålig självkänsla. Här är några vanliga kännetecken:

1. Svårt att ta kritik: Personer med låg självkänsla kan ha svårt att hantera kritik och tar det ofta personligt. De kan känna sig nedslagna och känna att de inte räcker till.
2. Självkritik: Personer med dålig självkänsla kan ha en tendens att kritisera sig själva och tänka negativa tankar om sig själva. De kan ha svårt att se sina positiva sidor och fokusera istället på sina brister.
3. Undvikande beteende: Personer med låg självkänsla kan ibland undvika sociala situationer eller aktiviteter som de tror att de inte klarar av. De kan känna sig oroliga eller obekväma med sig själva och andra.
4. Svårt att ta beslut: Personer med dålig självkänsla kan ha svårt att ta beslut eftersom de är osäkra på sina egna åsikter och känner att de inte har tillräcklig kunskap eller erfarenhet för att fatta ett bra beslut.
5. Svårt att säga nej: Personer med låg självkänsla kan ha svårt att säga nej eftersom de vill vara till lags och undvika att göra andra besvikna. De kan ha svårt att sätta gränser och säga ifrån när det behövs.

Om du märker några av dessa tecken hos någon i din omgivning, kan det vara viktigt att visa förståelse och stödja personen. Det är också viktigt att komma ihåg att självkänsla kan förbättras genom positiv självprat, stödjande relationer och att fokusera på sina positiva sidor och styrkor. Det är personen i fråga som har den mindre bra självkänslan som måste göra jobbet. Du kan själv bara stödja gå bredvid.

Det finns massor av saker man kan göra själv för att få en bättre självkänsla. Ett bra sätt är att bli medveten om sina tankar, om sig själv. Se till att bli sin egna bästa vän. Självprata och börja fokusera på sig själv. Sluta upp med att jämföra sig med andra. Börja skriva dagbok där man skriver ner dagen vilka känslor och vad som var bra med just denna dagen.

Vilka styrkor man själv visade under dagen.

Skriva ner tacksamhet. Att känna tacksamhet gör saker med mig själv. Att vara tacksam över att det finns mat på bordet, att jag har någon som tycker om mig att jag tycker om någon. Att jag har ett jobb, att jag har möjligheten att välja i alla lägen. Är saker som man faktiskt kan känna tacksamhet över.

Sluta upp med att jämföra sig med andra är särskilt viktigt. Se tillbaka på livet och verkligen känna hur långt man kommit. Nu menar jag inte karriär och sånt. Det kan vem som helst göra, utan hur man vuxit i sig själv är viktigt att se på. Se vilka beslut man tagit i livet, se vad som gjorde och vad som blev konsekvensen. Titta på det som blev bra. titta även på det mindre bra och gör om historian i tankarna skriv om manuset och se det spelas upp framför dina ögon. Se dig själv i spegeln och se det som är vackert. Ser du inget vackert låna någon annans ögon.

Ingen kan göra jobbet åt dig, du måste själv göra det. När du väl börjat och gå på den mera upplysta vägen om dig själv. Då kommer du må bättre, kunna ta emot kritik på ett bättre sätt, stå på dig mera och våga leva ute i ditt liv. Du är så värd att känna dig bra och att du duger. SÅ sätt igång och gör det jobb du behöver göra.

Ta hand om dig.

Lev idag just nu igår finns inte kvar och morgonen kommer först i morgon.

Klockan är bara 12 minuter över 6. Här sitter jag i soffan och har min dator i knät. Katten var hungrig tidigt idag. Jag kände när jag vaknade hur jag faktiskt kände mig lite hungrig. Jag som inte varit hungrig på en vecka. Är det här magens sätt att berätta för mig att jag nu har en snäll mage som vill ha snäll mat? Jag tror till och med febern är borta. I alla fall fryser jag inte. Det är lika kallt eller varmt i huset idag som de andra dagarna. Jag tror att infektionen i magen gått över av sig själv. Eller sig själv… jag har inte ätit på en vecka närmare 9 dagar. Känner mig hoppfull så här tidigt på morgonen jo, jag tror jag mår lite bättre. Ännu bättre kommer det bli när jag igen börjar äta.

Det är en lång segdragen vinter känner jag. De där vår känslorna som bodde i kroppen för några veckor sedan är inte hos mig och ute visar sig världen vit full av snö. Tröstlöst vit är utsidan, jag brukar tycka det är vackert med snö. Men nu vill jag mig ut och hitta tussilago, vitsippor och njuta av vår solen.

Jag är redan inne på min andra kopp kaffe. Den där sista koppen kaffe som oftast står och blir kall för att jag brukar glömma av den. Oftast dricker jag mitt kaffe tillsammans med att jag skriver mina inlägg. Det gör att jag glömmer av mitt kaffe. Idag blir det en helt vanlig liten tråkdag här hemma. Hela veckan har varit tråkig. Det blir ju dagarna när man är sjuk.

Läste ett inlägg på nätet idag om nyttigheten med kakao att man ska dricka det för att ta hand om sin kropp och sitt välbefinnande. Det höjer serotonin nivåer och ger positiva känslor. Vi behöver serotonin för att hitta till må bra känslor och ha välbefinnande.

Kakao innehåller inte serotonin i sig, men det innehåller aminosyran tryptofan som är en förstadie till serotonin. När vi äter mat som innehåller tryptofan, kan det öka nivåerna av tryptofan i hjärnan, vilket i sin tur kan bidra till att öka produktionen av serotonin.

Eftersom kakao innehåller tryptofan kan det således bidra till att öka produktionen av serotonin i hjärnan. Dessutom innehåller kakao också fenyletylamin, ett ämne som frigör endorfiner i hjärnan, vilket kan bidra till en förbättrad stämning och en ökad känsla av välbefinnande.

Mängden tryptofan i kakao är relativt liten, och att det är osannolikt att det skulle ha en betydande inverkan på våra serotonin nivåer på egen hand. Det är också viktigt att konsumera kakao i måttliga mängder, eftersom kakao ofta är tillsatt med socker och andra ingredienser som kan ha negativa effekter på vår hälsa om de konsumeras i stora mängder. Men man kan ju byta ut sockret till nyttigare sötningar, dadlar är en tanke jag fick. Honung en annan, honungens nyttigheter tål inte värme så det får ju bli ljummen kakao i så fall.

En vis man berättade för mig att det behövs en sked honung varje morgon då håller infektioner sig på avstånd. Nu menade han att det inte var all honung som gjorde underverk utan det var viktigt vart ifrån den kom. Han köpte honung från sitt hemland.

Honung är en naturlig sötning som ofta används som alternativ till socker. Det finns många fördelar med att använda honung istället för socker, inklusive dess höga näringsinnehåll och potentiella hälsofördelar.

Honung innehåller en mängd olika näringsämnen, inklusive antioxidanter, enzymer och vitaminer. Dessutom innehåller honung också mineraler som zink, järn, kalcium och kalium, vilket kan bidra till att stärka vårt immunförsvar, förbättra vår matsmältning och öka vår energinivå.

Honung har också visat sig ha antimikrobiella egenskaper, vilket innebär att den kan hjälpa till att bekämpa bakterier och virus i kroppen. Detta kan vara särskilt fördelaktigt för att stödja vår hälsa under tider av sjukdom eller infektion.

Honung innehåller också naturliga sockerarter som fruktos och glukos, vilket gör att den ger oss energi på ett hållbart sätt. Detta kan vara särskilt fördelaktigt för idrottare och personer som behöver en snabb energikälla.

Alltså honung är en näringsrik och hälsosam ingrediens att använda i våra maträtter, ett alternativ till socker. Det är viktigt att välja en högkvalitativ honung som inte har tillsatts med extra socker eller andra ingredienser. Dessutom bör personer med diabetes eller andra hälsoproblem rådgöra med sin läkare innan de konsumerar stora mängder honung.

Kakao innehåller flera näringsämnen som kan vara fördelaktiga för vår hälsa. Här är några anledningar till varför kakao kan vara bra för oss att dricka:

1. Hög halt av antioxidanter: Kakao innehåller höga nivåer av antioxidanter, som kan hjälpa till att bekämpa fria radikaler och minska risken för sjukdomar.
2. Förbättrar humöret: Kakao innehåller också fenyletylamin, ett ämne som frisätter endorfiner och kan bidra till att förbättra humöret och minska stressnivåerna.
3. Minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar: Enligt forskning kan flavonoiderna i kakao bidra till att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar genom att sänka blodtrycket, förbättra blodflödet och minska inflammation.
4. Förbättrar hjärnfunktionen: Kakao innehåller också koffein och teobromin, två ämnen som kan bidra till att förbättra kognitiv funktion och öka mental skärpa.

När honung värms upp kan dess sammansättning påverkas. Honung innehåller naturliga enzymer och antioxidanter som kan förstöras vid höga temperaturer, vilket kan minska dess näringsvärde. Dessutom kan värme också öka nivåerna av hydroxymetylfulvaldehyd (HMF), ett ämne som bildas naturligt i honung när den värms upp eller lagras under lång tid. HMF kan ha negativa effekter på hälsan i stora mängder, så det är bäst att undvika att utsätta honung för höga temperaturer.

Om du behöver använda uppvärmd honung i en maträtt eller dryck, försök att undvika att värma den över 40-50°C, vilket är den optimala temperaturen för att behålla dess näringsämnen. Du kan också tillsätta honungen till maträtten eller drycken efter att den har svalnat något, för att undvika att den utsätts för för hög temperatur.

Det är också viktigt att notera att rå honung, som är opastöriserad och obehandlad, innehåller enzymer och andra näringsämnen som är känsligare för värme än behandlad honung. Undvik att värma upp rå honung om du vill behålla dess näringsvärde.

Nu ska ju allt tas med måtta men idag ska jag dricka en kopp med kakao sötad med honung i stället för socker. Hoppas nu att magen även gillar det.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Imorgon då är det första dagen som jag ska äta fast föda igen. Kokt fisk med kokt potatis. Det ska allt gå att få till lite smaker till det med.

Ta hand om dig.

Läs och begrunda är Ibland.

Ny dag nya möjligheter. Jo jag brukar tänka så. Jag ska försöka ha tanken med mig idag. Vi har den lilla Katten Findus här hemma. Han är snart en vuxen katt om bara några dagar är han nio månader. Ännu så länge är han en inne katt. Han vågar sig bara ut på altanen här hemma, när han vågar sig ut måste maken vara med honom och skydda honom. Jag är mat vännen till honom, När klockan närmar sig fem på morgonen brukar han säga till mig att det är dags. Dags för att vakna och för att ge honom mat. Ibland försöker jag låta bli att höra hans signaler. Då brukar han lägga sig vid mina fötter, funkar inte det läggar han sig på magen. Skulle inte det funka, lägger han sig på mitt bröst och pillar med tassen på mitt ansikte. Då har både jag och katten tröttnat och vi går upp. Kaffemaskinen sätts på, stegen till matkorgen görs och skölja hans skål sedan tillbaka till matkorgen. Öppna kylskåpet för att hämta mjölken till mitt kaffe. Göra en stor kopp Lattekaffe. Maskinen låter så att hela huset borde vakna, men alla sover bara jag som störs av ljudet. När jag köpte maskinen var jag förundrad över hur tyst den var, när den gjorde kaffet. Idag funderar jag på hur mycket den andra maskinen lät, eftersom jag då jag bytte, var så förundrad över tystheten. Man vänjer sig, så är det ju.

Idag känner jag mig hoppfull, ingen feber känns i kroppen, Jag känner mig lite piggare än jag har varit. Kanske är det önskan men det känns som om jag mår lite bättre. Jag vill må lite bättre. Jag vill bli av med det som ställer till det i magen. Nu vill jag vara som vanligt. Var pigg, kunna äta vad jag vill och känna kraften i kroppen. Två dagar kvar med soppätning. Två dagar sedan mjuk bra mat, för magen igen. Det är lite svårt på jobbet när vi har pedagogiska måltider. Men jag får ha med mig påsar med soppa som jag äter, istället när det är ful-mat för magen. Det ska gå, jag längtar efter mina kolleger och mina boende.

Eftersom jag legat, suttit och legat igen denna veckan så har ryggen blivit värre igen. Kanske inte värre men den gör sig påmind mera nu, än när jag går och står mera. Jag har minskat mitt tablettintag av ryggmedicin. Nervsmärtan känns men, det jag känner är något jag kan lära mig leva med. Jag tänker fasa ut den helt, men det får ta tid. Har ätit 6 tabletter om dagen, nu är jag nere på fyra. En på morgonen en på middagstiden och två på kvällen, för att få sömnen ostörd av smärtan i benen. Jag tänker att jag ska prova en till natten och då är medicinen halverad. Det här halvåret har inte varit roligt, jag som inte äter medicin har varit tvungen. Jag som för ganska så många år sedan, slutade med ADHD medicinen för att den gjorde mera skada på kroppen än vad den tillförde. Visst tankarna saktade ner, jag blev lugnare i kroppen och jag hann att tänka klart mina tankar, utan att hoppa från tuva till tuva. Men den ställde till det med rusningar och hög puls. Det sa mig att medicinen inte var bra. Jag hade levt hela mitt liv utan ADHD medicin innan, skulle kunna göra igen.

Där är jag ju i dag. Jag lever som jag gjorde då innan diagnosmedicinen. Visst det sliter. När jag hade utbildningen på jobbet sist. Hittade den där gamla sorgen fram. Den där sorgen och vetskapen om att det sliter, det sliter på själen det här med o-medicin. Det sliter på kroppen att behöva anstränga sig så mycket, ändå känna misslyckanden genom att glömma, genom att missa saker. Men nej, det är inte värt alla turer till doktorn och alla mätningar av blodtryck och puls. Sitta där och få samma frågor om varför pulsen är så hög. Bli rädd för att sjukvårdspersonalen reagerar, över den ökande pulsen och blodtrycket. Då är det bättre att ha osorterade tankar och svårt att hushålla med kroppsenergin och vara lite mera impulsiv än vad som är bra. Ha livsglädje, få dampryck, vara impulsiv, vara kreativ i olika perioder. Få de där svackorna som ibland blir när det är döläge. Då när jag gör det yttersnödvändiga och låter annat vara till sedan. Jag vet, jag vet att det vänder och när det vänder så älskar jag livet mera än andra. Då är allt möjligt, då hittar jag till mina pennor, garner och allt det där andra. Ibland gillar jag även min impulsiva sida, då händer det saker och visst ibland tänkte jag inte på det, men ibland blir det riktigt bra för att jag inte tänkte på det….. Ibland är det riktigt bra att inte ha efter-tänket. Även om andra tycker man ska ha det.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag fick vakna till en ny morgon.
2. Tack för att jag känner mig bättre idag.
3. Tack för att jag är som jag är det impulsiva i mig är ibland inte alltid men ibland en bra sak.
4. Tack för att jag kan leva mitt liv, att jag har så nära till mina känslor på gott och på ont.

Nej nog för nu, lev idag just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.