Kategori: Tidiga texter malix 2014 -2017 Sida 22 av 36

Kategori: 2014–2017

Texter från en särskild tid – då mycket hände både i mig och runt mig. Här samlas inlägg från åren då jag formade mitt uttryck, reste på uppdrag, föreläste om ADHD, och skrev mig igenom vardag, känslor och förändring.

Det är berättelser från en tid av sökande, mod, överlevnad och framsteg – ibland i snöstorm, ibland med solsken i hjärtat.

Det bor lycka i stunden men jag vet inte varifrån den kommer.

Sitter och funderar på allt som hänt de här dagarna sedan sonen ställde till det med skolan.  Han får ju inte komma dit som läget är nu.  Så här är jag tjänstledig och jag och sonen klurar ut saker tillsammans.  I dag på kvällen satt jag och maken och pratade och jag sa till honom att det känns så bra just nu.  Det är så mycket lugnare och sonen är om jag inte ser fel, find faktiskt lycklig.  Han mår bra av att vara hemma.  Inte ens under sommarlovet va det så här bra som det är just nu.  Även om han tycker att jag tjatar för det gör jag.  Mammor tjatar mycket och pratar en del.

Men vi har det bra vi går upp på morgonen och gör saker, shop  inte speciella saker.  Utan helt vardagliga saker.  Vi diskuterar inte händelsen för den har vi pratat om,  utan mera vardagliga saker  går och handlar och jag delar med mig av mina kunskaper som liksom hör till när man bor i egenlägenhet och är vuxen.  Jag visade han hur det blev när man gjorde som vi gjorde i går, då vi köpte köttfärs på Citygross till extrapris.  Varför det inte lönar sig enligt vad jag tycker för  köttfärsen var så full av vatten att det  nästan blev soppa när jag stekte den.

Sonen som hatat skolan sedan han började  förskolan mår just nu bra med att bara vara i vardagen utan semester och sommarlov.  För sommarlov det ger ångest det med. Då ska man ju uppleva saker och hinna med så mycket och hinna med att vila upp sig.  Idag är det inte sommarlov utan vardagen, då när man faktiskt måste göra hushålls sysslor och planera för dagen.  Det ska städas, lagas mat, handlas, och tvättas kläder mm.   Just nu är det så där bra som det var när vi åkte till Strömstad  i två veckor bara han och jag. Då vi gjorde tomatisbehandlingen.  Det va också en tid då  vår son var lycklig, fast vi bodde i stuga eller i husvagnen eller på vandra hem.  Varje dag gjorde vi tomatisbehandling i tre timmar sedan ner på stan handla mat,  och göra vardagliga saker. När sonen går i skolan då kan vi inte alls ställa de krav som just nu bor i vardagen. Då är det till och med en kamp att få in honom i duschen.

Jag känner någonstans att det här är viktigt på något sätt, just den här tanken och känslan jag har just nu.  Det är något som är viktigt med stunden just nu. Vad är det som gör att  vår son mår så bra just nu?

För kraven finns även här i vardagen.  Så det är verkligen inte kraven som ställer till det.  Struktur, krav och olika vardagliga tråksysslor finns varje dag för sonen. Men någonstans i det här mår han bra.

Vad är som gör att det just nu funkar så bra? Vad är det som gör att det just nu känns som sonen är lycklig? Vad är det i dagarna just nu som vi måste fånga upp, ha med när det återigen blir skola? ÅÅÅ vad jag just nu önskar att  den psykolog vi har haft så nära samarbete med, inte slutat på habiliteringen. Hon hade precis förstått vad det är jag menar.  Tyvärr så hittade hon nya arbetsuppgifter.  Just nu känner vi oss så ensamma, finns inte så mycket bollplank. Jag måste reda ut det här  måste hitta till det som gör lyckan just nu. För något är det som görs rätt just nu.

Livet är just nu inte en kamp vilket det brukar att vara.

Casino

Jag har fått en frågan om jag vill skriva om Casino.  Jag känner att jag har ett dilemma där, cialis inte för att jag lägger någon värdering om casino i sig. Nej  tänker att det är jätte kul och spännande. Tror till och med att om jag gått in på ett sådan så hade jag stannat där tills plånboken var tom, online borta och helt under allt vad min ekonomi tillåter.  Jag är till och med rädd för sådana ställen men, recipe detta för att jag är impulsiv och vet instinktiv att just sådana ställen är inte  sånt som jag kan hantera. Min spännings-gen den där som  så ofta gör sig påmind, hade ställt till det så totalt för min ekonomi.  Nu har jag aldrig ramlat in i spelberoende, men det är för jag vet med mig, att jag om jag skulle prova så hade jag vart fast.

För ganska så många år sedan så råkade jag  tycka det var väldigt intressant med Fonder, som jag köpte på banken.  Det var riktigt spännande att smyga in på dagen och kolla ev uppgång och nedgång.  Det var när jag började inse att jag använde mig av pengar som jag egentligen behövde till annat, då sålde jag av det jag hade och lovade mig dyrt och heligt att inte gå in där mera.  Just den delen har jag hållit. Idag med facit i handen så har jag mera än två gånger funderat på vad jag gjorde, idag hade jag om jag fortsatt haft  en  ganska stor summa pengar på banken.  Men ångrar nej det gör jag inte, för jag inser att det va ett klokt beslut.

Man kan inte vinna om man inte spelar, ja men så är det. Visst är det så men, jag ska inte spela! För om jag provar, så vet jag instinktivt att då provar jag så provar jag väldigt mycket.  Även att den som förlorar är jag.  Det finns massvis med Casinon på nätet många Svenskacasinon, men jag är den där lite mera försiktiga lilla människan, som  inte vågar prova.   Vågar du?  Vilka tankar har du om just spel och spelande?  Här har du mina tankar om just sånt, men så är jag heller inte, vare sig rik eller fattig. Jag vet att skulle jag prova, då skulle jag vara fast. Så för min del räcker det med att skriva om det.

En gång sprang ett rör läck…

Att renovera, nurse Ja att renovera är inte min grej här har jag tummen mitt i handen.    Jag har hört talas om att man i Bostadsrättsföreningar gör så kallade stambyten och lägger om rör och avlopp.  Frågan är när gör man sånt?  Gör man sånt själv? Får man ens göra sånt själv?

Nu bor jag inte i bostadsrätt utan i hus.   Husägare och tummen mitt i handen gör att det blir andra som gör när jag behöver göra.  Asså inget ont om målare, men det kan jag tänka mig att jag skulle kunna klara av. Fast med förbehållet att det inte skulle bli så värstans bra.  Men jag tänker sådana där andra saker som man måste göra i hus.  Allt kan man väl inte göra själv?   Min man är ju elektriker och en gång när jag hade tröttnat på att en lampa va sönder, så tog jag tag i saken och lagade den själv.  Nu är ju jag ganska så finurlig,  för jag visste när jag sa till maken att:  jo men jag lagade lampan själv då visste jag att han  skulle han ta tag i det och göra om och göra rätt.   Vilket hände så klart.

Men jag tänker sånt där lite svårare sånt där som avlopp och rör det går väl inte att anlita vilken klåpare som helst?  Det måste väl till någon som kan och har utbildning?  Kanske till och med någon som är Auktoriserad?   I alla fall skulle jag om det va jag använt mig av något sånt.

Jag minns förra året, när det droppade från pannrummet.  Nu får jag inte berätta hela historien, för då blir maken förnärmad.  Men då var vi tvungna att ringa till en rörmokare.   Just den vi ringde hade fullt upp så vi fick vara utan vatten i  ett dygn. För han hade annat att göra.    Det är nu jag inser hur livet skulle vart enklare, om  vi och vårt hus hade varit någon annanstans än vart det är.  Hade vi  bott i Stockholm  så hade de på Rörassistansen kommit hit på direkten, vilken tid på dygnet det än va.  De har tydligen dygnet runt service de där grabbarna. Sånt finns inte här i vår lilla by.

Jag tänker företaget borde växa, bli större och finnas över allt och gärna då i vår lilla by då hade jag inte behövt vara utan vatten om olyckan är framme.  Se så grabbar börja jobba bygg ut och  bygg filialer så att vi finns med på kartan ska små dotterbolag.

Man säger till oss att vi ska ge upp!

Det är tuff nu, story riktigt tuff till och med på-riktigt tufft. Tankarna far runt som motorväg i huvudet.  Försöker hitta lösningar på hur vi kan göra och inte göra. Men inga av de lösningar som vi har är lösningar som är bra.  Sonens skolan verkar ha gett upp, man pratar med oss om andra alternativ och att vi ska ge upp.  Han är vuxen nu säger man till oss. Erbjuder oss alternativ som att bo på egenhand och att vi inte kan göra mera.

Själv förstår jag inte hur de ens kan tänka sig, att han skulle klara av ett eget boende han fixar ju inte ens skolan.  Visst vår son är 18 år, snart men i kroppen och i sina strategier är han 12 – 13 år. Vilken mamma överger sitt barn om de är 12 år? I hela kroppen känner jag hur det är att ge upp, skulle vi ge upp vem kan han då lita på. Hur skulle han känna sig och hur skulle vi må under tiden vi ser hur han lever i nedåtgående spiral.

Ja det här gör verkligen ont, Vår lilla pojke får inte plats, får inte vara i de miljöer där han kommer till rätta och är den han är.  Det gör ont och känns som ett misslyckande att de ger upp samtidigt som jag känner att kanske lika bra att de gör det, kanske de skadar honom mera än gör nytta.

Men hur ska vi göra, hur ska vi se till och ska vi verkligen bara göra som man råder oss till? Bara ge upp och se på när hans liv förfaller ramlar ihop och kan vi verkligen svika honom så???

Nej, jag står inte ut med att svika, jag står inte ut med att se in i hans ögon och säga vi har gjort allt vi kan.  För inom mig känner jag inte ens att vi gjort allt vi kan.  Här måste tas nya tag i alla fall några tag till.

Lev idag just nu, Igår är historia som gör ont i bland och  imorgon är inte något som känns.

It´s not over before the fat lady sings.

Barnpartiet och jag har samma dröm om framtiden.

Men godmorgon, search  sover man dåligt är det bara att gå upp och låtsas att klockan är mera än den är.  Då får man låtsas att man är pigg och har sovit gott.  Så här nu på morgonen har jag fördrivit tiden med att läsa om Barnpartiet på deras hemsida.  När jag läser blir jag varm i hela hjärtat. De verkar veta och förstå vad det handlar om.  När jag läser Npf så tänker jag, pills De vet vad de talar om.  Tänk om det va så att det redan tidigt inom barnomsorgen fanns kunskaper om NPF? vilken vinst det hade varit för hela samhället.  Men framför allt för barnen och barnens familjer.  Tänk va underbart det hade varit om kunskapen fanns enda ner i gräsrotsnivå och att du och ditt barn redan från början fick den hjälp och den förståelsen som du borde.

Det hade gjort allt så mycket enklare. Det hade gjort att  föräldrar sluppit känslan av dålighetsföräldrar,  personal hade sluppit tänka att föräldrarna är slappa och inte intresserade.

Men framför allt barnet hade sluppit alla erfarenheter av att inte duga, inte vara en bra fullkomlig människa. Man hade ju tänker jag, fångat upp och lyft fram det som är bra, det som är tillgångarna om kunskapen hade funnit. Då hade alla barn fått den miljö, de förutsättningar och de möjligheter att glänsa som de har rättigheter till.   Jo, jag fick en ny dröm eller min  gamla dröm blev just nu som ny.  Tänk om den kan bli sann….

Det kan den och det kommer den att bli. Känner bara att processen tar för lång tid.  För många små barn kommer att växa upp som trasiga unga vuxna.

Bli bortkastade undanskuffade barn. Jag vägrar att acceptera det, jag vill inte ställa upp på det, att vissa människor till och med barn inte skulle vara tillräckligt bra som de är.

m 001 - kopia (2) m 002 - kopia

Alla barn har rättigheter till att växa upp och få med sig känslan av att duga Precis så som de är.

Nature Made va på besök…

Ja men  oj oj oj vad trevligt man kan ha det ibland. Ibland var igår.  Då var kvinnan som driver webshopen Nature made här.  Hon presenterade sina produkter för de som var intresserade.  Jag fick en hel påse full med underverks-produkter för att jag höll uppe dörren för de som ville komma. Mitt företag IFR Malix, medical bjöd på kyklingsallad och lite kaffe. Så ingen skulle gå hungrig härifrån. 🙂  Har du fortfarande inte  provet eller är ny på min sida så klicka på länken här och botanisera runt bland alla hennes produkter som hon hämtar hem från Indien.  Dofter av Indien jo nästan bara förnamnet….DSC_0147[1]DSC_0149[1]DSC_0140[1]Lev idag just nu igår finns inte längre än till minnen och morgondagen är inte här idag påverkar vi det som sker i morgon.

Känner just nu tacksamhet över stunden igår.

tänkte mig ett litet inlägg.  Men bara ett litet sedan måste jag sätta igång. Här ska bli lite rent och ordning.  När jag kom hem igår var energinivån utan förbehåll på noll noll.  Det tar energi när jag är ute och pratar bland folk.  Igår va det en sådan där magisk stund igen.  Jag verkligen älskar dom stunderna.  När jag får ut och träffa  människor som orkar lyssna på det jag har att säga.  Farmor hon fick vara med mig igår när stunden va där och fast det var så nyligen hon  seglade till den andra hamnen så kunde jag hålla mina tårar borta.

Igår var jag på en dagverksamhet och pratade om hjärnkoll och ADHD.  Fast mest om hur det ibland kan bli. Just idag känns det som det är ibland. Jag vill passa på att tacka alla trevliga genom goda människor jag träffade igår, diagnosis  Det vilade sådan vacker stämning i rummet och ni gav mig så mycket samhörighet så mycket kraft.  Att sedan min självkänsla ställde till det när jag kom hem igen. Har ju inte något med er att göra.

Den där  känslan av att duga med sig själv kan göra ont ibland och ibland va igår.  Alla dom där frågorna som bildas när självkänslan ställer till det.  Hjälp, rx vad tyckte dom om mig? Förstod dom va jag sa eller  pladdrade jag bara?  Gjorde jag någon illa?  Tyckte dom det var dåligt och allt vad som blir när jag  smakar på den där mindre bra känslan i mig.  Igår kväll tänkte jag nej  nu lägger jag av efter det här. Finns ingen som har behållning av det jag säger.  Men idag bor det andra känslor i mig.  Mest tacksamhet över alla vänliga unika fina människor som faktiskt satt där och orkade lyssna på mig i de två timmarna jag  pratade och försökte mig på att prata om sånt som är viktigt.  Sådant som är viktigt.

Igen tack till er härligt fina människor som var där igår och delade stunden med mig. Det ger mig energi även om jag är helt slut efteråt.

Nu idag ska jag förbereda för morgondagens händelser. Imorgon kommer Anne hit. Hon driver företaget Naturemade som jag så ofta skrivit om och pratat om.  Imorgon kommer hon hit och presenterar sina produkter till den som är intresserad av naturliga produkter så som olika krämer och dusch oljor.  Lite tyger och  annat smått och  gott har hon med sig som hon köpt i Indien.  Dyker du upp här så kommer även det finnas en bit mat och en brödbit som mitt företag ser till att bjuda på.

Priserna är humana och produkterna är underbart bra.  En doft av Indien ska bo hemma hos mig över en dag 🙂

Ha en fin dag, lev idag just nu, imorgon är inte här och igår kommer inte igen.  På Chilibloggen visar jag på de tidiga underverken av Shakira plantorna, som just nu visar sitt bladverk.

Mellerud här kommer jag…

Idag ska jag åka  iväg till Mellerud, på ett uppdrag.  Här ska pratas Hjärnkoll, och ADHD.  Har  packat ner det jag ska ha med mig, nu ska jag bara packa ihop mig själv.  Har några timmar på mig så morgonen är mig och den ska jag njuta av.  unnamed (11)

En och annan chili kommer följa med och farmor förstås även om hon bor i himlen så kommer hon nog alltid vara med mig när jag är ute på uppdrag.  Ett antal böcker är självklart med på min lilla resa. Känns gott att det är så nära Mellerud ligger bara 6 mil här ifrån.

Tänker smita in till Vita Sandar innan jag åker hem bara för att uppleva skönheten där.

Lev idag just nu, igår är historiskt vacker kanske men idag är det vi andas i och kan påverka till och med så att vi förbereder morgondagen just idag .

Vem satte en nål i ballongen?

gårdagens stora dag är över, ailment och just nu känns det tomt och som man stuckit hål på en ballong.  Reinfeldt lämnar,  även Anders Borg.  Sorry V, men  just dessa killar  även om jag inte gillade politiken så gillade jag deras sätt att vara politiker på.  De va duktiga killar som jag tänker vi hade  behövt  ha kvar inom de politiska partierna.

Att SD fick så många röster  gör ont i hjärtat.  Nu har Sverige inte blivit kallt över natten, det har det inte.  Det var redan för fyra år sedan, som det  flyttade in kalla vindar, för att stannat till och röra upp röra runt.

Nu måste vi sluta upp med att vifta bort och låtsas att de inte finns tyvärr.  Fast egentligen är det kanske inte tyvärr, För nu måste vi  ta tag i kampen!!! OOO jag känner hur  hjärtat bankar av ordet kamp.  Nu måste vi  verkligen ta till och kavla upp ärmarna på riktigt börja prata och visa på motsatserna.   Politikerna har ett jätte jobb att göra och jag hoppas det förstår det att de inte bara blundar framåt.

Samtidigt som jag har minnen om Ny demokrati och deras om-rörelse då det begav sig, så gör detta ondare och är ett större hot för  alla människors lika värde.

Snälla Politiker hjälp oss hjälp oss vanliga att  visa på motsatsen till det som SD står för. Hjälpa oss att  inte  låta dessa  rädda människor  bli flera.   Det gör ni genom att göra ett bra jobb på alla kanter. Men mest genom att inte vända människor emot varandra. Ta emot den utsträckta handen nu,  ni etablerade politiker och gör om gör rätt.  Försök lista ut hur ni nu ska återfå era förlorade väljare som valde SD i stället för ert parti.

Jag tänker att vänstern har ett jätte jobb att gör i detta arbete, men då utan de där smågangsterna som  orsakat de mera icke önskvärda handlingarna av våld.

Ja så här dagen efter den stora dagen känns det som om någon satte en nål i ballongen. Vem gjorde det?

Idag ska vi gå till valurnorna i alla fall ska jag det.

mina tankar så här in för stunden jag ska lägga min röst. Det här hänt mycket under de här åren av de blåa herrarnas styre.  Jag har fått mera pengar i plånboken det har jag. Men är det verkligen det jag prioriterar?  Lite mera i plånboken för mig, viagra sale har ju även gjort att det finns människor som inte sett  något alternativ till att leva. De har tvingats ut till meningslösa jobb som inte funnit.  Människor har tjänat pengar på andra människors lidande.  Faserna har varit tre, buy och vid trefasen har människors värde suddats ut.

Våra apotek har sålts ut. Skolor har blivit guldgruvor som sedan satts i konkurs.  Privata alternativ har funnit men inte för de där svåraste fallen, för då blir du bortvald.  I vår familj har vi upplevt det två gånger eller närmare sanningen en och en halv gång.   Först va det  den privata kortis-verksamheten som läskade pengar genom att förklara för lss handläggaren att just vårt fall var en av de tuffaste.  Hallå om  nu inte vår son hade haft så stora problem och varit inom lss så hade vi ju inte från början ens sökt hjälp. Vi sökte inte ens hjälp för att vi skulle ha det lättare, utan för att han skulle komma ut och uppleva andra saker.  Vi sökte hjälpen för att han behövde träna på det sociala samspelet.  Men efter ett tag  gav kortis-verksamheten som var privat upp förklarade att de inte kunde ta hand om vår son. Han blev bortvald.  Just nu är han avstängd från sin skola, Lite grann känner jag att även de äskar pengar och att detta är en markering.  Eller så är det så allvarligt att han om en månad inte ens  har möjlighet att gå i skolan.

Skolor har stängts, vissa barn inom barnomsorgen får vatten och knäckebröd, äldre människor får gå med blöjtyngda blöjor. Privata  välfärds företag slutar att betala skatt och hamnar hos kronofogden, för uteblivna skatter. Inom sjukvården går personalen på knäna.

Men det värsta av allt vilket jag tycker är vidrigt är våra flykting bostäder, integrations-verksamheten. Här är det under all kritik.  Här täljer man inte utan hugger ut verkligen hugger ut stora guldblock. Privata företag tjänar  hur mycket pengar som helst på  människors utsatthet. Bert Karlsson skulle aldrig bedriva flyktingverksamhet om han inte tjänade pengar.

Nu menar jag inte att det är fult att tjäna pengar det gör jag inte. Men när man tjänar pengar på människors lidande och det är mina skattekronor som betalar då blir jag grinig.  Välfärden är inget någon ska tjäna pengar på, mina skattekronor  känner jag sak gå till det som det från början är tänkt till. Vinster i välfärden?  Hur kan det bli vinster i välfärden? Det går inte att tjäna pengar på vård om  vården är bra? man tjänar inte pengar på att behandla vårda det kostar pengar.

Nej idag ska jag och maken gå till valurnorna jag ska lägga min röst, Mitt hjärta ska vara med i själva röstandet. I grunden är jag vänstervriden, så mycket det bara går men med nyanser av grönt jag väger blir det  röster på vänster eller blir det Fridolinröster? Egentligen önskar jag de satt i samma parti men så är det ju inte.  Jag röstar rött i alla fall.  Jag är innerligt trött på de blå herrarnas charm för just charmen den saknas.  Och jag är rädd för vad alliansen skulle kunna ställa till med de har ställt till med tillräckligt känner jag.

Rösträtten är något vi ska värna om, du röstar väl?

Sida 22 av 36

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén