Kategori: Tidiga texter malix 2014 -2017 Sida 24 av 36

Ja då är det ledig tid för mig igen, cheap är aldrig fel.  Men jag har börjat fundera på det där med ledig tid.  För den lediga tiden som jag säger är ledig tid har börjat bli en tendens att vara ledig tid från min huvudsakliga uppgift den jag får lön för av min arbetsgivare.  Jag har ju sedan mitt företag som jag mera sett som en hobbyverksamhet men har visat på att bli mera än bara en hobby. Inte så att jag klagar det gör jag verkligen inte.  För det är roliga spännande timmar kanske inte just dom jag gör här hemma, ask det där förarbetet till det där riktigt roliga arbetet som jag gör när jag åker ut på uppdrag.

Jag börjar fundera på om jag ska se det som ledig tid. Det är inte ledig tid om jag ser på vad jag gör, efter en arbetsdag med företag saker är jag faktiskt ganska så trött. Behöver ledig tid i formen av bok, tv tid och inte göra något.  Det strider inom mig för när jag jobbar med föredragen och  planering så är det ju ganska så roligt även om allt inte är urkul. Där av känns det ändå som att det inte är arbetstid. Hur jag nu ska förklara det.  Det som är, är att det nu börjar ta lite  mera tid en vanligt. Det där planeringsarbetet börjar behövas planeras in lite mera än det har varit innan.  När jag har arbetat med företags-sakerna så känner jag, även då att nu behövs det ledighetstid.

Här behövs struktur känner jag schema läggas lite grann och faktiskt måste jag nog börja se det som  lite mera än bara hobbyverksamhet.  Kanske ska jag nu  börja föra in arbetet i min kalender och verkligen  bara sitta de stunder som är inplanerade för  de lediga timmarna är egentligen inte längre lediga. Är bara så fasligt rädd för att det då blir mera som ett tvång än som det är idag.

Ja vem har sagt att saker ska vara enkelt, just nu känns det mera krångligt än vanligt.  Eller så är det så att det är jag som krånglar till det så där lite extra bara för att det är så jag brukar göra…..

Lev idag just nu. Igår är passerad, imorgon är inte här så lev idag just nu är det enda alternativet.

Idag  läste jag på Aftonbladet, case När ska vi vakna upp ur denna dröm eller detta vakuum som hamnat i vårt samhälle.  Allt fler mår dåligt, nurse knytbanden  som är runt oss knyter vi hårdare och hårdare.  Jobba åka tricken sätta sig och glo, healing det inget liv det slaveri sjunger Thåström som ung.

Äta frukost, gå iväg, jobba, komma hem, åka iväg, fylla våra liv med kurser, träning och köra runt på ungar, passa tider, ha party, tjejträffar, städa,  perfekta semestrar, jobb, prestera, prestera mera, vara kreativa, innovativa, ställa oss led, gå på rad stå i kö, passa tandläkartider, läkartider, blanketter hit eller dit. Är inte det livet ska vara.

Jag vet jag har varit där när världen snurrar, när huvudet snurrar så att det känns som om nästa steg är ett fall, fallet kommer göra ont och hålet du faller i är svårt att ta sig upp ifrån.  Om du någonsin kommer upp mera än till ytan.

Vi måste börja lära oss stanna tiden fast det kan vi inte.  Kanske är det inte så att vi behöver stanna den.  Vi behöver stanna upp själva, börja prioritera, sätta värde på det vi gör och välja bort.  Kanske är det inte så viktigt med att ha den där perfekta looken, kanske är det inte det där perfekta texten, boken du måste göra, kanske räcker det med halvbra. Prov på prov behöver inte sitta perfekt, ibland är det tillräckligt med att du försökt. Är det inte snart dax att vi sätter igång och gör en sak i taget. Att vi i skolan redan får lära och oss att en sak i taget, inte allt på en gång.

Ledig tid, är ledig tid och den är nödvändigt för att kunna prestera.  Ledig tid, ska vara ledig tid i färger, som är mjuka avkopplande och bara vara ledigt. Inga krav på prestationer, inga måsten om att slutföra bara göra.  Göra roliga saker som fyller på med energier, göra saker som ger inte tar.  Kanske handlar det om att vi måste våga säga nej, det är fullt på skrivbordet och nej du får be någon annan.

För mig har det blivit livsviktigt att sätta stoppgränser, säja nej tack och nej det vill jag inte och nej jag har min lediga tid att tänka på.  Min lilla flicka blev sjuk för något år sedan.  Hon ringde mig från skolan och innan jag  nästan hunnit svara, så säger hon. -Mamma nu är det du som tar och ringer till doktorn. När ens barn ringer och säger just så, i den tonen hon hade, så blev det  att mamman som var jag tog och ringde till doktorn.  Där diskuterades det 75 % sjukskrivning, från skolan.  Är inte det rena vansinnet att elever ungar som går i skolan, ska köra slut på sig redan innan de fyller 18 år. Borde vi inte  värna mera om oss alla?

Att köra slut på sig så man hamnar i depressionsstämningar  är inte något som alla andra får, vi kan alla hamna där på ett eller annat sätt.  1 av 4 pratar (H)järnkoll om på min arbetsplats är jag  1 av 4.  Idag har jag börjat lära mig om att vara just den där en av fyra.  Att jag har ansvaret att ta över mig själv. Det är inte helt lätt men det går. Så länge som jag känner med magen och tänker på mig och lyssnar till mina signaler.

Lev idag just nu, igår är historia och i morgon är inte här den är inte ens helt säker att vi får.  Just nu är det och där ligger vårt liv.

jo i går var en dag som jag till vissa delar ville vara utan, tadalafil sonen ringde  tidigt frågade vad jag gjorde. När sonen ringer tidigt då är det något som är fel och fel va det.  Han frågade mig  vad han kunde drabbats av, drug för hans hud va som om man badat honom i nässlor berättade han. Jag sa trött till honom att det nog är något som han ätit och att det nog inte va så farligt.  Men han gav sig inte, sa att det kliade så konstigt innanför huden, inuti,som om det kliade i hans öron, kliade innanför bakom ögonen.  Jag blev lite orolig men försökte lugnande säga till honom, att det nog gå över.  Är han för orolig så tyckte jag han skulle ringa till sjukvårdsupplysningen.

Han ringde till sjukvårdsupplysningen och direkt efter ringde han mig igen. Han sa mamma det är allvar tydligen, de vill skicka en ambulans. Frågade om jag kunde åka direkt och hämta honom. Det var först då som jag förstod, att det nog inte va bara ta det lugnt.  På högst fem sekunder,  från morgonrock till fullmundering och vissa prioriteringar om att borsta tänder gör jag sedan, satt jag i bilen och åkte en mil för att hämta honom.  Snabbt till vårdcentralen och snabbt in på ett vårdrum.  12  cortison tabletter fick han och där efter var det fullt race. 20 minuter  så blev han bättre men sedan blommade allergin upp igen.  Lite mera medicin och doktorn började prata om Näl, ambulans, Jag förklarade att nej men ambulans behövs nog inte jag kör honom.

Men doktorn insisterade på att ambulans fick det bli. Jag fick åka hem ta på en kofta stoppa lite i magen och åkte sedan iväg de 5 milen till det större sjukhuset. Under tiden  sonen fick åka ambulans  fick han mera stoppmedicin och blev omhändertagen direkt när han kom in…  Sedan va det många timmar där på det helt nybyggda avdelningen.

Jag var tydligen den som var först inne på akutens kassa mottagning den första som tog en kölapp till kassan.  Personalen hade vissa svårigheter att vet hur de skulle slussa mig till sonen. Sonen var den första som kom in på akutens vårdrum. Jag hade varit förutseende med att få med mobilladdare till mobilen om den skulle ta slut.  Både sonens telefon och hans flickvänstelefon var ont om batteri i, vilket vi  i god tro trodde vi laddade genom att sätta in kontakterna i vägg uttagen. Men där bedrog vi oss för strömmen var inte inkopplad, sonen skulle tvätta sina händer vid tvätt stället på rummet, men inte ens vattnet var kopplat till vattenkranen.  Efter några timmar på akutens rum fick vi sedan flytta till observationsavdelningen.  De hade inte riktigt bestämt om sonen skulle få åka hem, eller stanna över natten.  Men vid klockan 18,00 fick vi åka hem, sonen fick små blå tabletter med sig hem om klådan i kroppen skulle komma tillbaka.

Väl hemma tog jag mig en bok satte mig i soffan för att läsa men, gick och la mig tidigt somnade med en gång.  Men det ville sig inte riktigt för när klockan va halv ett på natten väckte vår ännu hemmaboende son,  Min yngsta dotter ringde och var oroligt för sonen hade fått tillbaka utslagen, allergin var tillbaka i full styrka.  Just sådana uppvaknade är traumatiska men, när de händer så är det inte så att man är trött utan inom loppet av några sekunder vaknar man till och är fullt beredd.  En timmas väntan blev det då sonen pratade med sjukvårdsupplysningen och väntade på ambulansen igen.

När ens barn blir sjuka, då är man liten som mamma, vill jag lova. En mil bort känns långt och tankarna flyger och far. För att inte väcka maken som skulle till jobbet, tog jag täcket till soffan och låg och väntade på samtal om vart jag skulle.  Det samtalet byttes ut till ett samtal där sonen berättade att det var lugnt, han hade fått medicin av ambulanspersonalen och skulle vänta till morgonen för att åka till vårdcentralen och kolla igen.

När barnen blir så pass sjuka som han nu blev, så spelar det inte någon roll att han är 21 snart 22 år gammal.  När det är  så pass konstiga saker som drabbar ens barn, där liksom huden lyfter sig och hela ungen ser ut som om han badat i nässlor, när man får till sig att nej du får inte köra honom,  han ska åka ambulans. Då är det inte så att man inte tar det allvarligt, utan i alla fall så blev jag riktigt rädd.  Riktigt ordentligt rädd.

Saker som jag annars tycker är viktigt, blev riktigt oviktigt.  Det viktiga var att få sitta där hos sonen och vara med i stunden. Allt det där andra som man tror är viktigt, försvinner ut och blir det mest oviktiga i världen.

Lev idag just nu, igår blev klokheter, imorgon vet jag inte ens vad som händer,

Lev idag just nu, morgondagen den blir till att leva i imorgon.

Tålamod är en sidan som utvecklas i mig, remedy nu visade tålamod på att det är skam den som ger sig. Ibland pratar jag om det och ibland håller jag medvetet tyst. Nu har just detta visat sig vara en av de bästa vapnen att ta till. Två månader har jag pratat om till sedan vara tyst till att prata om. Idag kom jag och son överens i en överenskommelse om en viktigt viktig sak.

Han lovade att träffa kontaktmannen som är utsedd för honom om jag är med. Just det där med om jag är med är inte svårt att lova honom.  Nu är vi på G med stort G. han har äntligen sagt ja.  Även om det inte är ett helt självständigt ja så är det ja om du är med. Denna lilla konflikt har kommit en bit på väg. Nu är han på banan även om han vill ha vägvisare men det är jag så gärna. Nu vill det bara till att hitta på saker där jag mera kan hålla mig i bakhåll så att  de tillsammans utvecklar en relation där jag mer och mer kan sedemera backa ut när tiden är inne.
Tålamod, online just nu inser jag att det är ett vackert, att jag har haft förmågan att orka vara just tålamodsenlig.

Tålamod, handlar om väl det med….

Lev idag just nu, Just nu är i stunden helig och så full av skimmer av just det där ja men jag kan väl träffa han då men då vill jag att du ska vara med 🙂

Lev idag just nu igår banade vi vägen till idag, idag gör vi val där vi kan påverka morgondagen.

Om allt vill sig väl så lär jag snart vara på väg ner till gbg, och till (H)järnkollsmöte Förhoppningsvis vill det sig väl .

Ha en härligt fin eftermiddag.

Idag är det då dagen med första riktiga jobbpasset. Ångesten som fanns innan då semestern va slut har pipit iväg och det ska bli  spännande att gå till jobbet. Innan jobbet ska jag handla.  Har ju liksom inget kvar på min hylla i kylskåpet och gå till jobbet utan lite  gott bröd och lite annat smått och gott är inte min grej.  Jag brukar ju mysa till det på mitt jobb när tiden finns för just det.  Just den vanan hade jag allt tänkt mig ha även i höst.

Hösten ja har den kommit hit ännu eller är vi fortfarande i sommaren?  Jag har nog börjat inse att sommar lär det inte vara länge till, ask men om jag accepterat det är en helt annan sak.  Den lär ju komma även om jag inte vill.

Har börjat en ny vana som ska tränas in och bli som träningen blivit. Meditation ska till varje dag, see provade på det redan igår och Jag tror jag hittat ett sätt till att må bra på.  Igår beställde jag lite böcker som ska läsas i höst.  Har ganska bra med föreläsningar i höst och nu kör vi.

Ha en fin dag

lev idag och just nu Igår finns inte och morgondagen skapar vi genom spåren idag.

R.I.P Robin Williams

Filmens värld kommer aldrig igen bli va den va.  Tack för alla underbara filmer du medverkat i. Tack för alla känslor du lockat fram inom mig.

Du va verkligen unik i din förmåga att visa oss spannet i känslor.

Ja då sitter jag här med fötterna på bordet, online solen visar sig och här sitter jag och känner mig lurad. På vad då? På sommaren som varit!  Nu handlar det inte om sommaren i sig utan mera om mig. Det gick så fort, prescription sommaren är verkligen kort som Ledin sjunger mycket regnar bort fast det har det ju inte gjort i år. Nu är det snart  alla stjärnfall på himmelen, sedan är hösten här och kramar om oss. Sveper in oss i sin själ. Då finns i och för sig svamparna och värmeljusen att ta till.

Men många långa veckor av skola, arbete och bostads mys.  Nu har jag många dagar att se framemot i mitt företagande, just det jobbet är ju bara roligt.  I höst ska jag och Johanna Björk föreläsa för Färgelanda kommun.  Skola, personal och allmänheten.  Jag ska till Mellerud, om det va Borås, eller Härryda någon mera här runt omkring.  Så hösten har sina ljusglimtar att se framemot.

Även alla  stunder när tét kommer värma upp, är stunder att se framemot.  De stunderna när svampen doftar i hela huset och stunden när pyjamasen gör nytta igen. Alla tränings timmar som ska till. Ser jag framemot.  Hösten är tiden då vi bor in oss, i våra hem igen. Mysfaktorer blir till av mörker och levande ljus.

Igår var vi i skogen plockade svampar.

Men min höft ställde till det, så det blev inte många svampar plockade av mig. Tur att maken och sonen gillar just svampletar görat jag  satt mest i bilen.

Vår hund älskar att åka med ut och plocka svamp.  Så han fick följa med oss på tur.

 Men den första svampmackan har ätits av oss för i år.  Det är på det sätt vi bjuder in hösten till oss.

Idag är sista dagen av ledighet, nu börjar jobbet igen.  Känner att några veckor till med ledighet, hade suttit fint men nu börjar det igen.  Idag ska jag se till att göra beställning på (h)järnkolls material som ska vara med inför hösten. Ladda upp redan nu så jag slipper komma på det en vecka innan.

Lev idag just nu, igår finns inte längre och i morgon är inte här utan framtid. Nu har vi och det är i nuet vi formar framtiden genom val.

När man har barn som är yngre och då man har jobb med lite olika tider som inte passar in i dagistider eller fritidstider, prostate då kan det vara bra att att professionell barnvakt.

Finns verkligen det?

Jo tydligen så finns det och de är verkligen kvalificerade och har  intyg på sin profession. Nu  finns ju bolaget inte i alla städer, sickness men där det finns  är ju möjligheten att använda sig av mera trygga barnvakter.  Bolaget bildades  redan 2010. De utbildar all personal i HLR Allergiska reaktioner mm, bara det gör att det luktar trygghet känner jag.

Då va i och för sig mina barn alldeles för stora för att behöva barnvakter men vilket företag!  De verkar att ha koll på vad  du som förälder kan  komma att behöva när du har barn i dagis och fritidsålder.

Min tanke blev större när jag läste runt på hemsidan. Min tanke blev barn med behov. Tänka dig att ett företag utbildar och tillhanda håller en barnvakt som sedan specialiserat sig på en liten kille eller tjej med ADHD, Tänk dig att den barnvakten du har alltid är den samma varje gång.  En kille eller tjej, som vet vad dina behov är och vad du och ditt barn behöver för att tryggheten ska uppstå även om du inte är hemma.   En sådan barnvakt skulle jag vilja haft då det begav sig.

Vilket smart företag.  Vi pratar nästan smartphone smart.  Vi leker med tanken, att  det blir akut nödvändigt att du behöver jobba några timmar extra,  dagis stänger och ingen i familjen kan ställa upp.  Då ringer du, din kvalificerade barnvakt som varit hos dig varje gång. Hon känner din lille kille vet vad som gäller, när du kommer hem efter dina timmar på jobbet har hon gjort allt det där som du annars skulle gjort ihop med ditt barn och lite till tänker jag. För barnvakten är ju inte trött efter sitt jobb, utan just att aktivera stimulera  är ju hennes jobb. Hon är säkerligen trött efter sitt jobb men det är inte hemma hos dig, för du och din son är ju hennes jobb.

Barnvaktscertifiering av de anställda och  faktiskt en hygglig lön vad jag kunde utläsa på hemsidan.  Tyvärr är det helg så jag kan inte ringa upp företaget och fråga om det där som jag tänker.   Där de skulle kunna vara ett riktigt stöd i vardagen, för många föräldrar som är föräldrar på heltidsövertids tider. Vi som liksom är föräldrar dygnet runt, fast två gånger om.  De som är föräldrar där  kommunens stöd inte räcker till. Där tror jag det här företaget skulle kunna göra massvis med nytta.  Samma barnvakt alltid inte ens på dagis är det samma personal alltid. Det låter som en dröm det här företaget, en dröm…..  Men det är det inte för det finns ju redan i alla fall till viss del.

Skulle de nu vara så att de saknar kunskaperna om barn med NPF så är ju det ett mindre problem för det finns ju utbildningar i det med där kan till och med jag göra en insats 🙂

Idag  åkte jag och maken till City gross för att handla lite  räkor som vi skulle fritera. Fick vi med några hem? Nops det fanns inga tigerräkor tyvärr.  I alla fall så har jag gått i tankar om att jag ska byta telefon, ambulance  Maken har en Sony Xperia Z1  som han är riktigt nöjd med.  Jag kände att jo nu har jag haft min telefon länge nog kanske dax att byta.

Redan förra månaden var så fallet men då krånglade kundtjänsttjejen på Tele2 och det verkade vara väldigt krångligt och dyrt för att få till telefon. När maken ringde och försökte. Viket gjorde att jag tjurade till och blev lite grinig. När jag är grinig så är jag grinig och får jag en ide i huvudet så gör jag bara för jag kan.  I alla fall så idag när vi va på City gross så kom jag på att det brukar stå några killar där vid entrén från Telenor som säljer telefoner och abonnemang.  När vi gick in i affären stod där tre  personal utan för ingången och rökte, drug så jag tänkte att ja ja jag tar det på vägen ut.

Efter mindre än en timma så var vi på fiket där och käkade en räkmacka då stod  killarna och tjejen vid sitt bord. På  väg ut efter fikat så letade jag efter  Telenor-personalen.  Men de hade återigen gått på rast satt igen Alla tre.  Då tänkte jag att jag går ut och säger till dom att det va ju synd att de har så många raster för jag hade ju tänkt köpa mig en telefon av dom.  Men medans jag sa mitt ärende så ändrade jag mig.  Kan ju inte vara vidare bra service på ett sådant företag när de har rast stup i kvarten.  Kanske ändå bättre att ta ett annat företag än just Telenor  kände jag.   Så jag sa till killen som var på väg upp från parkbänken att nej sitt du kvar ni har just  gjort så att jag ändå trotts allt  väljer ett annat företag än ert.  ett företag som inte har så mycket raster som ni har.

Jo lite grinig va jag det ska jag erkänna.  I alla fall när vi kom hem så ringde jag upp Tele2 för att säga upp det abonnemang jag idag har.   Tjejen jag pratade med var riktig genom trevlig tvärt emot den som maken pratat med  tidigare i somras.  Hon frågade varför jag skulle säga upp mitt avtal jag har ju varit kund så länge och hon sa något om att hon kunde erbjuda mig något som jag inte ville missa.  Hon sa det med en röst som sa till mig att lyssna i alla fall på det hon har att säga dig.

Vilket resulterade i att jag  nu har samma telefonnummer, två års bindningstid och 50 kr rabatt i månaden på mitt abonnemang.    En Sony Xperia Z2 som skimrar i lila. fast den kommer först om några dagar.  Nej  jag som var så arg på tele2 för samtalet i sommras, har ändrat mig  det gäller att prata med rätt människa, det gjorde jag idag så nu  är jag igen fortfarande tele2 kund. Vilket jag varit i många herrans år.

Varför jo för jag gillar  det företaget. Dom hittar lösningar när jag har problem. Men med förbehållet att det  gäller att få prata med rätt tjej eller kille som liksom  vet vad jag vill.

Telenor, jo jag var kund där en gång, men snabbt efter att bindningstiden gick ut.  Sa jag upp den tjänsten för de vet inte vad service är över huvud taget.

Nu  väntar jag på att min nya fina lilla lila telefon ska dimpa ner i brevlådan 🙂  Tele2 jo det är mitt företag det inte så att jag äger det men det är där jag väljer att vara kund, för de löser mina problem när jag vill att de ska lösa dom och är inga paragraf-ryttare de ser att kunden har alltid rätt.

Är det nu så att någon vill köpa en Samsung Galaxy Note? GT N7000  så har jag en jätte fin har hela tiden haft skärmskydd på den, och gummiskal bak. Original pennan finns, samt original laddare.

Inte en repa är det på telefonen.

Det känns som om hösten har börjat komma. Är det adjö till sommaren eller är det bara en försmak till det som komma skall? I mig blir det lite sorg, generic samtidigt som det blir ett litet smygande ro-känsla.  Jag har en fantastisk vän som inte bara bor på FB. Hon finns även i verkliga livet. Nu tänker jag inte förklara mera ingående vem hon är, illness eller vad hon är, mera än att hon är en vän. Bor några mil bort gör hon och vår vänskap är inte alls komplicerad. Hon är som hon är,  Jag är som jag är och vi är ganska så lika i vårt sätt att vara.  Jag är utredd inte hon, hon väntar på och jag har väntat på.  När hon är down så försöker jag på alla sätt stötta upp, när jag är down så är det likadant fast från hennes håll.

Jag har varit lite mera off i några dagar, och då dimper det ner lite extra meddelanden från henne.  Har bara yppat det översta till henne, men det behövdes inte så mycket mera för att hon skulle förstå. Då kommer det  sånt där fint litet mail med tankar och ord som gör att ljuset sprid inom mig ändå då. Gnistan tänds även om det inte är jag som tänder den.  En ljusspridare, ja just det är hon som är min vän. En ljusspridare som liksom känner på sig att ljuset håller på att slockna inom mig. Precis så är det.

Just nu är jag glad och tacksam över att denna ljusspridare finns, att hon är min vän. Så har det inte alltid varit men det är så det är nu. Ur något riktigt tråkigt, föddes något som är riktigt bra. Till och med riktigt fantastiskt.

Tack min vän för att du finns. Du är lite av en sådan där själsfrände, någon som vet instinktivt utan att det behövs ord.

Lev idag just nu  idag ska jag samla på ljus så det lyser inom mig. På något sätt ska det gå. Imorgon är en annan dag som inte bor här idag den tar vi då. Ett steg i taget är det som gäller när det är mera uppför…..