Kategori: Tidiga texter malix 2014 -2017 Sida 32 av 36

Kategori: 2014–2017

Texter från en särskild tid – då mycket hände både i mig och runt mig. Här samlas inlägg från åren då jag formade mitt uttryck, reste på uppdrag, föreläste om ADHD, och skrev mig igenom vardag, känslor och förändring.

Det är berättelser från en tid av sökande, mod, överlevnad och framsteg – ibland i snöstorm, ibland med solsken i hjärtat.

Är sorgligt när diagnosens-utanför-kunskaper får människor att sluta glimma

men anledning av killen som blev nerflyttad för att han fick diagnosen ADHD.  Sorgligt och på riktigt blir jag uppriktigt ledsen. Samtidigt rädd, cure vart är vi på väg?  När blev det att människor som jag själv inte dög? Dum fråga för jag vet det när-et. Det när är när man får ett papper med medicin och en diagnos.  Samtidigt som du får ditt lilla papper om att du har diagnosen ADHD, cure så får du så mycket mycket mera. Det är då som människor som inte vet brukar börja artikulera prata tydligt och hålla lite hårdare i sina tillhörigheter.

I början när jag fick min diagnos, då jag vågade berätta så var jag tydlig och  riktigt snabb med att sedan berätta att:

– Nej  jag är inte missbrukare, och nej jag är inte kriminell heller för den delen. Idag bryr jag mig inte om vad  andra människor har för uppfattningar utan det får stå för dom.  Jag vet vem jag är, det får räcka för mig.  Andras uppfattningar får stå för dom.  Men när myndigheter har sådan dumhet och okunskap hur gör vi då?  Hur  eller vad händer när en myndighet dömer ut människor för deras egenskaper?

Inom den  positiva psykologin säger man att du ska göra det som du är bra på, du ska  lysa och glimma ofta. Killen hade lyst och glimmat i fem års tid, utfört ett prickfritt arbete där han var till mötesgående och gjorde ett bra jobb.   Killen glimmade asså.  Men nu vill trafiksäkerhetsverket ta bort glimningen för att han har ADHD.  Som om ADHD inte glimmar!?

Det är klart den glimmar nästan skimrar om den ju. Men  är du tågvärd, då får du minsann inte ha ADHD.  Det som jag ser som tillgångar ser trafiksäkerhetsverket som faror. För inte så länge sedan var jag ute och pratade  ”Damp” så som jag brukar säga. för att jag gillar ordet Damp och dampig.  Då visade jag på tillgången att vi registrerar allt  tar in alla intryck och hör allt som är att höra.  Skulle det börja brinna är det bra. Mina sinnen är  på utsidan och jag  registrera branden genast.

Där emot är det mindre bra för mig själv, i vissa andra sammanhang till exempel om jag sitter  och lyssnar på någon som står längst fram och pratar.  Vi säger att det är mycket folk i rummet som sitter och viskar och snackar, så stör deras snack  mig, mera än  det stör den som inte har  adhd.

Ofta brukar jag säga att jag har en större intuition. En gång för många år sedan åkte jag bil från  Angered till Frölunda.  På trottoaren nere i stan  gick två killar och snackade. Av någon  anledning fick jag tanken att köra över till vänstra körfältet, när jag  kom närmare samtidigt som jag kör förbi dom. Så knuffar den ena killen ut den andra i gatan.  Hade jag inte  sekunden innan bytt körfält, så hade jag kört över killen som blev ut puttad.

Ofta när jag är i olika sammanhang så känner jag nästan med hela kroppen att något är fel.  I jobbsammanhang har det varit många gånger som jag agerat på ett sätt som sedermera visar sig vara helt rätt  trotts att det liksom inte  syntes innan. När jag och min  före detta make hade gatukök, visste jag instinktiv när något var på gång.

Vi hade vårt gatukök i Bergsjön ibland var det så att människor var utan pengar och vissa fick skriva upp sig på kreditnota om de inte hade pengar. Det fick visserligen alla göra en gång,  för jag vill så hemskt gärna lita på människor. När de skrev upp sig den där första gången, så visste jag i samma gång  om jag skulle få se de igen eller inte.  Min make kallade mig då dum.

Men det var ett bra sätt för mig att känna att jag kunde lita på min förmåga att se människor,  ville även  visa människor att även om du inte  har för avsikt att betala, så vill jag ge dig möjligheten att göra det. Vill ge dig möjligheten att känna att någon tror på dig.  Vill ge dig möjligheten att om inte minst för dig själv ge dig möjligheten att visa ditt bättre jag och betala tillbaka det  som lånades.  Men mest ville jag nog visa att jag trodde på han/ henne då hon stod där och förklarade och lovade betala tillbaka.

Ibland hade jag fel när jag skrev upp och tänkte  de här pengarna kommer jag aldrig igen se. Då blev det lite extra varmt i mig då  personen i fråga, sedan stod där och lämnade  pengarna.  Då brukade jag ofta bjuda på något extra som glass eller bara en kopp kaffe.

Till sist insåg jag nog att någon affärskvinna det var jag inte, mitt hjärta brann lite för mycket för de som hade det svårt.  Fanns många barn som kom dit och fick mat, för att mamma eller pappa inte var hemma.  Nej nu ska jag sluta  skriva alla mina ord igen. Det får liksom vara bra för den här gången känner jag.

Ha en härligt fin påskafton, Njut av det underbara vädret.

Lev idag just nu, så kan det bli mirakel även om vi inte tänkte på det just då 🙂  Glad påsk till dig som orkade läsa enda hit 🙂

Stonefactory kan det vara något kanske?

kakel och klinkers är aldrig fel. har man där till lite slingor i golvet så blir det lika varmt och inbjudande som det ser ut.  Nu är jag ingen hantverkare, store nej här är jag  som har tummen mitt i handen.  Men jag är faktiskt en hejare på att skära kakel. Det fick jag kunskaper om för några år sedan.  Kanske är det inte någon konst det där med att skära kakel,  det vet inte jag. Men bara du har en kakelskärare så kanske det är enkelt.  Och kakelskärare det hade jag, vi köpte en billig då det begav sig.  Jag skulle kunna tänka mig kakel, natursten, klinkers i varje rum. Jag gillar sten, gillar det rena. Skiffer är underbart vackert.  Idag så här på morgonen hittade jag allt av sådana sorter på http://www.stonefactory.se/

Sidan gav verkligen ide´-tankar och lusten till att göra om och nytt.  Du beställer och varorna körs hem till dig.  Nu är det ju bara den där tummen mitt i handen som ställer till det.  Men det är ju en  världslig sak. det kan ju inte vara så svårt.  Svårare är nog att prata maken till rätta så han inser hur bra det blir om vi beställer på Stonefactory :).

Ha en fin fin dag idag,  ta hand om dig och glad påsk.

De hämtar de där sakerna du inte vill ha perfekt

Men vilken grej, sovaldi sale här skulle jag och min gör det sedan symtom få det enkelt.   Återvinning  en firma som kommer och hämtar  allt som ska till tippen, och återvinningscentralen. Kan det bli bättre? Skulle inte tro det,  tyvärr så ser det ut som att de bara  befinner sig i Stockholm. Men jag tycker de får ta och utveckla så de täcker hela landet.  Då hade det inte stått en massa bröte ute i vår trädgård som det gör ibland när vi väntar på att hyra släp och ta oss till den återkommande tippkörningen. Hade om de funnits här sökt  månads kontrakt och bett dom komma hit  en till varannan månad.  Underbart blir det i tanken, tänk  det kommer hem personal från företaget och hämtar det som du ska slänga. Precis som de kommer och tömmer soptunnor. Jo de får ta och utveckla  och expandera tycker jag så jag också får ta del av denna service.

http://www.junkbusters.se

Junkbusters hämtar:trädgårdsavfall, gamla möbler och kontorsmaterial hämtar de, det kallar jag för miljöarbete 🙂

Medias bild är inte min bild av psykisk ohälsa.

Min farmor, sovaldi tänker jag skriva om idag. Hon hade nerverna på utsidan, sa man till mig när jag var liten.  Det tyckte jag var konstigt, för jag såg aldrig några trådar, eller konstiga saker på min farmor.  Skulle det ligga en tråd  någonstans, var  nog farmor den snabbaste med att ta upp den. Ibland fick min farmor åka till sjukhuset. Sjuk i nerverna, fick jag förklarat till mig.  Inte heller det, fick jag klart för mig vad det va för något.  Men som den lilla flicka som jag var, så tyckte jag väldigt synd om min farmor. Redan som liten förstod jag att det måste vara svårt att vara sjuk i nerverna.  Det syntes ju inte utanpå, men vem som helst kunde redan då ställa diagnosen. För det gjorde man om min farmor. Hon var inte riktigt klok, vansinnig klen, sjuk i nerverna sa man och himlade med ögonen.

Min farmor bakade världens bästa bullar, lagade den godaste maten, och var en väldans duktig farmor på att sy, pynta hemmet, duka fram till fest varje dag i veckan. Var jag ledsen, så fanns det inget ställe som gråten tröstades så bra som just hos farmor. Därtill så kunde jag prata med min farmor om nästan allt. Det fanns liksom inga tabun inom min farmor, om att prata om konstiga saker, känslor. Hon visste nästan allt och för henne var jag nog det bästa i mig,  alltid. Världens snällaste, som såg det som viktigt att lära mig att uppföra mig.  Så jag skulle slippa skämmas för att inte veta. Redan som liten  visste jag om uppfostran eller kunskapen om hur man för sig i möblerade rum, runt människor var uppfostran av omtanke. Aldrig tillrätta visande som gjorde ont, eller fick skamkänslor att bo i min kropp. Asså jag hade världens bästa farmor. Finns ingen bättre.

 

Idag när jag läser tidningar får jag samma rysningar  när jag läser rubriker så som  Psyksjuk man begår våldsbrott, knivhoten kom från en psykisk sjuk … Med mera…

Känner sorg, känner hur skev bild som visas. Lika skevt som det beskrevs om min farmor som var klen i nerverna, som hade nerverna på utsidan.  Jag skulle kunna sätta mitt huvud på, att min farmor likt mig, hade samma diagnos som just jag har. Jag  kan tänka mig att farmors skurande hand, likt min egna hands skurande, handlade om  att hon var fasligt rädd för bakterier. Hennes  ilska som ibland hittade fram berodde på, att hon kände avsaknad av kontroll.  Men kanske även för hur  hon blev bemött av sin omgivning, som liksom visade, en som inte va riktigt klok.  Hon var någon, som då man pratade om min farmor, var någon som man himlande med ögonen om, och sa klen sjuk i nerverna.

En av fyra  pratar  (H)järnkoll om. Media visar fram psykiskt sjuk är lika med våld. Jag tänker det är synd att media inte träffat på min farmor. Att inte media lika enkelt visar fram bilden om psykisk ohälsa, lyfter fram bilden som visar  min farmor. Som var  världens bästa bullbakare, världens bästa på att göra morotsdrinkar, sydde gardiner,  värdens bästa farmor som fick mig att känna mig speciell. Nej, den bilden visas aldrig i media.

Ändå min farmor var sjuk, så sjuk till och med att hon i bland blev inlagd på sjukhus.  Då sa man  till mig, att farmor hon var sjuk i nerverna. Jag förstod inte.  Inte en enda gång tror jag att jag skulle vara rädd, för att min farmor skulle begå våldsbrott. Inte en gång  har jag varit rädd för att låta min farmor vara barnvakt åt mina barn.

Tvärt om, då var jag trygg, visste instinktivt att de skulle få näringsriktig mat, ett och annat klokt ord samt väldigt goda bullar. Hon  visade även  barnen respekt, berättade för dom om deras bra sidor. Funderade  ett extra varv om de hade hittat på en dumhet, hittat en förklaring som vem som helst skulle förstå.  Den bilden skulle jag vilja se i media då de pratar psykisk (O)hälsa.

Jag skulle bli glad om man visade bilden på min farmors ögon, som på riktigt himlade av glädje, när hon hittade en begåvning i människor. Just begåvningar, var något som min farmor kunde hitta i alla människor, vem den än var som stod framför henne. Hon såg inte dåligheterna i människor, utan lyfte fram det som var bra och lät storheten i alla människor lysa. Tror det är just det som gör underverk.

20130514_113540

Min älskade farmor.

Min älskade farmor. Hon kunde till och med hålla blommor levande  år ut och år in.

Lev idag just nu, igår är historia, imorgon är imorgon.

 

En man som heter Ove…

Fötterna på skrivbordet efter en helt grym bra start på dagen. Nästan som en halleluja dag, cialis om det inte varit för att hungern kom tidigt idag.  Kanske lite dumt att träna en fastedag, men  har jag tänkt tanken så går den liksom inte att stoppa bara så där…Fast mest är det nog för att jag inte har tränat sedan i torsdags, samvetet eller den där inre rösten samt träningsredskapet där nere i källaren nästan ropade högt på mig.

I morse vaknade jag tidigt redan kvart över sex,  ändå somnade jag rätt sent för jag låg och lyssnade på min bok.  En man som heter Ove heter boken och den är så himla bra så det nästan gör ont i kroppen.  Ove har  enligt mig  väldigt mycket Asperger, och han gillar rutiner.  En bok som alla verkligen ska läsa.  Redan från början  bara jag älskade Ove, även om han är  rejält så kantig så är det svårt att låta bli.

Oves fru är död har jag  förstått i boken, men ändå är hon närvarande och gör så att Ove  tar bra beslut och gör saker för att slippa tjatet från frun när han väl träffar henne igen.  även om boken är fruktansvärt sorglig, så är den  väldans rolig.  Många gånger när  jag skrattar till så  fastnar  skrattet lite i halsen av händelsen.  Det är roligt men  på ett tragiskt vis.   Ove är en otroligt rationell, konkret enkel man så är svårt att inte tycka om.

Rekommendera boken i massvis. En bok man inte får missa.

Nu får det bli slut på skriveriet för nu ska jag återigen träda in i Oves värld och flyta bort i boken.

Ha en underbar Söndag och lev idag just nu. Historian är igår och kan inte göras något åt. Idag Just Nu påverkar vi morgondagen genom de val vi gör eller inte gör just nu.  Just nu väljer jag att bege mig till Oves värld igen.

Recension av boken hittar du här.

Solann företaget som gör patienten glad…

jag har skrivit om det förut det här med artros. Vilket är värk som gör ont.  Träning hjälper och jag vill aldrig vara ett offer för att jag inte tagit hand om mig kropp därför tränar jag ständigt nu minst tre gånger i vecka, hospital hårt ibland fyra fem gånger.  Utöver det tränar jag de  övningar som sjukgymnasten visat mig som bara är för min höft.  Det ger resultat vill jag lova. Från att gått med krycka och haft sitt-kudde hela tiden, buy   står nu kryckan och väntar om ifall att det skulle bli en sådan dag.  Just sådana dagar är idag sällsynta men ibland bor dom här.  I början lusläste jag nätet om olika mirakeltabletter av alternativa mediciner. Idag gör jag det som är bra för mig vilket är träning, De olika svindyra medicinerna har jag faktiskt kastat. De gjorde bara att magen kom i otakt.

Men vissa dagar har jag mera ont än andra, idag är en sådan dag, vilket gjorde att jag tittade på olika sidor som kanske skulle kunna vara till hjälp. Då hittade jag Solann.

Solann.se

Företaget som ger nöjdare patienter, tänkte precis då att det är ju just det som är grejen.  För även om jag inte blir helt återställd så kan jag bli nöjdare. Lära mig leva med och underlätta.  Hittade saker som min farmor, min gamla farmor skulle bli hjälpt av. Lassekudden som avlastar och kan hjälpa till och lindra vid liggsår. Farmor är ju gammal nu, hela 88 år, mest sängliggandes och kanske skulle dessa kuddar lindra hennes ben.  Nästa gång jag är där ska jag tipsa personalen om sidan jag hittat.

Lev idag just nu ler solen emot mig.  Imorgon är en helt annan dag som jag påverkar idag.  Nu ska jag iväg och hämta små barnen igen. påskäggen ligger här och väntar på dom.  Vi får tjuvstarta det får man om man vill.

Angelpower, Lyxigt egentid och jobb

En dag som är en oförskämt bra dag.  Ändå är jag mitt i mellan jobbpassen.  Haft en dag med lite mycket att göra, treatment men ändå gjorde jag inte avkall på min nya vana som faktiskt har blivit en riktig vana.  Vanan är egentid, egen tid nere i källaren som först börjar på min motionscykel en halvtimma som sedan fortsätter med att styrketräna. Efter det lyxar jag till mig med dofter av Indien, Angelpower produkter. Duscholjan är helt underbar.  I förra veckan öppnade jag min nya flaska med Yogi showergel, Vill inte vara utan så idag beställde jag två nya. Tänkte jag skulle lyxa till det lite extra när jag jobbar och ha en där med.

Jag har en förmåga att vilja lyxa till det lite extra när jag är på jobbet, skämmer riktigt bort mig  jobbdagar.  Hmm, skulle min chef läsa detta så tror hon säkert inte jag är riktigt funtad. Men sådan är jag. Det blir lite heligt att jobba. På rasten brukar jag lyxa med en riktigt god macka och bara det finaste tet. Krypa upp i soffan med filt om benen och mysa, meditera en stund och ladda upp för nästkommande timmar. Skulle det vara så att jag inte hinner med rasten, då tar jag igen det när det är jour tid, och dukar fram te, macka och filt innan jag ska sova. Just den där halvtimman med te i soffan och filt, är viktig för mig. När det sedan e jour tid, då  blir det en kokhet dusch och bädda sängen efter konstens alla regler.  Ett glas vatten, en stund skrivande i min dagbok och  lite läsa bok.  Morgonen går jag upp lite extra tidigt för att hinna med att vakna, dricka kaffe  i sängen för att sedan duka fram frukost.  Jo, jag gillar att lyxa till lite extra då jag är på jobbet.  När det sedan är sista passet känslan som redan är i morgon då är det lite extra festligt.

För mig är det viktigt att ha det bra, att ta hand om mig på bästa sätt.

 

Lev idag just nu påverkar vi morgondagen.  Just nu ska jag skriva i min  Dagbok och  bra bok. Just det är också viktigt för mig.

Aranda

Vi behöver nytt band till Sverige, and   just de här två killarna  bara älskar jag. Tror det va för två år sedan maken introducerade dom för mig.  Med orden: Här  är nog något du gillar.  Gillar  i gatan jag älskar dom  de är Jamie Oliver bra .

Aranda  Senaste  cd är helt grym, patient   men de äldre är  lika grymma i sin klang.. Killarna är helt grymma och den dagen som de kommer till sverige då är jag nog den första som har en biljett i min hand.

All I ever wantedAll I ever wanted  is you Aranda right here in our beautiful country Sweden. Please, salve please, please, come to our little country! Gothenburg is the city that would suit you, Scandinavium a good arena  is where I want to enjoy your musical beats.

Deras äldre låtar finns att lyssna till på Spotify.

här finns  Satisfied vilket är  grymme bra : https://myspace.com/aranda

File:ArandaPromo2012WindUp.jpg

Det egna värdet kan va svårt att ha med alltid.

Jag kan säga att jag blivit klokare, sale till och med mycket klokare. Under senvintern började jag känna mig mera nere och lite down. Eftersom jag har  och har haft under många år en kurator kontakt, drug så kunde jag ganska så fort få hjälp. Detta genom medicin, Medicin är något som jag inte på riktigt tror på, dessutom brukar jag få  skräckliga biverkningar.  Biverkningarna i vintras då jag fick  ny medicin för min Artros, gjorde att jag  akut fick åka till näl efter att jag pratat med sjukvårdsupplysningen. Då för att jag fick svårt för att andas och lite sånt.

Denna gången var det huvudvärk  under tre veckors tid. Kanske till och med fyra veckor.   Två gånger under perioden blev det  migrän attacker som gjorde att jag fick ligga till sängs.  De andra dagarna mera  huvudvärk som ligger och lurar, kan utvecklas till sängläge om jag inte  tar hand om mig.   Att ta hand om mig  är en balansgång i huvudvärkstillstånd, för det kan bli mörkläggning eller bara den dova känslan som kan bo i kroppen.

I veckan när jag var hos min kurator, så tog jag upp min huvudvärk och han kollade biverkningar. Jodå  det var en  vanlig biverkning på medicinen jag fått. Eftersom jag inte gillar mediciner, så har jag ganska  mycket under vintern och våren letat efter må bra saker. Må bra saker för mig är musik, träning, rita, måla, skriva. Frisk luft och egentid,  ärlighet emot mig själv är också viktigt.

En sådan ärlighet var  faktiskt att jag var tvungen att acceptera att jag mådde lite sämre, var lite sorgsen inom mig och  tappade bort allt vad självkänsla heter.  Såg bara dåligheter i mig.  Just medicinen  till och med bara vetskapen om medicinen, gjorde att jag började ta hand om mig på bästa sätt igen.

Vet inte hur  många  Jag är bra boken jag skrivit i,  men jag har hållit på sedan  2006 eller 2007.  Under  en lång  tid har jag glömt av min goda vana,  tänkt att nej med jag har skrivit i den så många år, så det behöver jag minsann inte.  I alla fall så  i sambandet  med medicinens intågande, så tänkte jag att men jag ska ta upp min goda vana igen.

Nu säger jag inte att jag e bra boken har gjort mig frisk, nej så menar jag inte.  Men den är en av sakerna som hjälpt mig hitta till den mera ljusa sidan i mig.  Nu skriver jag säkerligen inte  så som man ska heller, utan har mera ett eget sätt att skriva i min bok.   Mera dagbokliknade men med  stolpar  efter själva dagbokskrivandet där jag har de olika rubrikerna:

Mindre bra. Här brukar jag  kanske skriva  idag var jag ofokuserad och bara babblade på utan att tänka efter riktigt. När jag upptäckte det så slutade jag prata och sa hur det låg till.

I mig blir det en bra sak sedan, där jag blir insiktsfull som kom på hur jag babblade och där till får jag in lite ärlighet och självkännedom också.   Men det kan även bli  rader så som. Idag har jag ritat, det kändes så roligt när jag faktiskt upptäckte att jag satt och tyckte det var kul igen.  Ofta är det så med mig att jag inte tycker något är roligt när jag är lite svartare inom mig.

Just den där upptäckten att det  blev ljusare i rummet, eller jag blev  helt inne i min teckning efter en stund, är bra saker i mig, för mig.  När jag har skrivit upp alla mina bra saker. Vilket brukar bli  ganska så många  när jag väl kommit in i skrivade. Då går jag över  till mina tacksamhetstankar.  Då skriver jag upp saker som jag känner tacksamhet över.  En alltid tacksamhet som jag har med är tacksamheten över  att jag råkat  gifta mig med världens bästa make. Han som älskar mig, precis så som jag är,  han som får mig att tänka  flera  tankar som är lite mera böjliga än mina vanligtvis raka  och tvära.

Men det får plats ganska så många tacksamhetstankar om mig själv.  Till ex. tack för att jag har så många känslor inom mig, som känns  bubblande från stund till stund dessa  ger mig förmågan att känna in och göra rättsaker för mig.

Det är när jag gömt undan alla dessa känslor en längre tid, som jag blir lite mera gråtonad inom mig och får svartare tankar.  För mig är det viktigt att jag och min kropp är utan kemiska preparat. Den enda medicin som jag faktiskt har förlikat mig med är: Den omskrivna och hemska medicinen Concerta. Den som jag faktiskt har förlikat mig med, vet om att jag behöver för att få en lite  långsammare takt, och ett mera  eftertänksamt sätt. Nu säger jag inte att jag är helt bra, helt fokuserad, när jag tar den. Men den får mig att sakta ner.  Men det är den enda lilla tablett som faktiskt hjälper mig få livskvalitet, får mig att känna mig mera lugn.  Något annat  kemiskt preparat är inte min grej, jag gillar inte  avstängningskänslan som bor i lyckopillrets kraft.

Utan jag känner att jag har rätt att känna alla mina känslor, känslor är inget fel.  Jag har ansvar över mig och mina känslor, har rätt att ha dom även om de är av den sjukare sorten,  som gör mig  gråtonad och sorgsen. Sorg är för mig vackert.  Även om det är djävligt jobbigt när jag är där.

Oj oj oj  nu försvann jag från första tanken.  Alla dessa ord för att jag egentligen bara ville visa på min klokhet och Må bra väg.  För nu är jag på  rätt väg, känner jag  till och med helrätt igen.

Jag  tar hand om mig på det sätt som är rätt för mig.   Jag  tar ansvar över mitt mående genom  kost,  Här är det inte expertråden som gäller utan  mina egna råd.  Vilket är  goda grönsaker, njuta av min mat och äta allt som är gott och jag mår bra av. Livet behöver kryddas med inte bara av en sak.  Så med måtta.  Hitta tillbaka till  min jag är bra bok, har varit en viktig del i att må bra.  Motion vilket jag gör i källaren  där vi har  gym och cykel.  Där lägger jag minst en timma  tre till fem dagar i vecka.  Lyssna på musik, ljudböcker och skriva  nonsens och andra viktigheter är bra saker för mig. Måla, rita Laga mat, andra saker som gör att jag hittar tillbaka till det vackra inom mig.

Men mest av allt, är det att se, känna uppleva mitt egna riktiga värde där jag faktiskt vågar känna, känna på-riktigt att jag är värdefull om än så bara för mig själv.  Oj vad babbel det blev.

Ha en fin dag och lev just nu, igår kan vi inte göra något åt. Idag påverkar vi  imorgon genom valen vi gör idag.

Smakar ni också på Vår och den stundande sommaren?

visst är det en ljuvlig årstid vi träder in i nu.  Smäktande och fantastiskt vacker. Just den här tiden, sick innan allt exploderar ut i alla färger är så trånade och väntande, viagra tycker jag.  De fösta tussilagons har redan visat sig och fåglarna sjunger för oss, när vi tar oss tid att lyssna. Till och med jag som hör mindre än bra, hör dom, hör hur de förbereder sig för den väntande sommaren. Någon sa till mig att det är tiden nu och fram till Midsommar som vi ska lyssna, sedan slutar de sjunga dessa vackra toner. Varje vår tänker jag på just detta. Oftast glömmer jag av det till midsommar. Så om det stämmer har jag inte en aning om.  Kanske blir det just detta år som jag faktiskt får veta, kanske kommer jag komma ihåg att tänka på det just i år.

Jo idag är verkligen en underbar dag. Redan i morse tog jag och maken bort sängkläderna. La dom i tvättmaskinen, tvättade dom för att sedan få förmånen att  låta tvätten torka utomhus. Nu ligger de soltorkade sängkläderna i sängen igen, doftar underbart friskt rent och om jag får säga det så luktar det även lite sommar.

Idag tog maken fram vårt förtälts bord ställde det på altanen. 20140329_154755

För vår trädgårdsmöbel som vi brukar ha, behöver lite upprustning, innan vi ställer ut det igen.20140329_154912

Det visste vi redan i höstas, men då tänkte vi att vi har hela vintern på oss.  Vintern är nu över men, bordet behöver fortfarande slipas och oljas in så vi får nöja oss med ett blått platsbord så länge.

 

Jag tjuvstartade med en gång Bordet och de två stolarna  stod på plats.  En kopp med latte, min mobil med en talbok i öronen, så satte jag mig i solen och mös. Kaffet blev kallt, för jag glömde av det så fort jag satt mig tillrätta, för att låta min kropp och mina sinnen smaka på solen.

Fortfarande  har vi funderingar på om vi ska sälja vår husvagn.

Vi har liksom fått andra intressen, eller nej, nu blev det inte sant. Vi har kommit fram till båda att två, att vi får sluta upp med att smita undan.  Tänker att pengarna som vi lägger på camping och husvagn, nu ska läggas på annat.  Vårt hus behöver omsorg och vi har liksom inte tid med att smita längre. Dessutom har jag redan i februari satt olika grödor på odling här ska odlas i sommar, Chili, tomater, Squash, gurkor och massvis med kryddor.

20140329_154849
20140329_154831
Här ska odlas i sommar :)20130507_122030

Av erfarenhet vi vet, att om vi ger oss av  som vi brukar, så vissnar det i växthuset redan innan maj månad är slut.

20140329_154801De här små gurkplantorna får smaka lite sol så här på eftermiddagen :)

Denna sommar vill jag lyckas. Denna sommar vill jag vara hemma, bara vara. Slippa känna skulden i att  när jag är i husvagnen borde jag vara hemma,  när jag är hemma känna att jag borde vara i husvagnen.

Dessutom om vi säljer den  så blir det en mindre utgift. Just mindre utgifter gillar jag.  Det är aldrig inkomsten som är problemet, utan just utgifterna. Det är där man kan spara pengar :).

Nu lär vi inte gå med någon vinst, på vår husvagn för vi har endast tänkt ta det pris vi har kvar i skuld på den. Kanske kommer vi ångra oss.  Men det  tänker jag att vi inte kommer göra, för jag brukar inte ångra.  Jag tänker inte ångra livet, vilket det blir i mina tankar. Skulle vi sedan få husvagnsabstinens, så ja, men då får vi väl köpa en ny då i så fall. Just nu känns det inte som vi kommer ångra.

Nej nu har jag babblat på känner jag, nu ska jag ut och njuta av solen och känslorna av att det snart kommer en ny färgsprakande försommar igen. Ha en fin härlig eftermiddag och kväll.

Lev idag, just nu lyser solen och jag nästan lyser i kapp med den.

Sida 32 av 36

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén