Den började bra, see det är smaragd-värde att vakna hemma i sin egen säng. Den första dagen efter borta sovande. Morgonen började bra, link kaffe och tysthet. En liten mindre incident öppnade upp för att pysa ut stress-symtomerna så morgonen blev som den blir ibland. Men jag var för trött för att orka reagera, det som brukar vara tvärtom. Jag var för trött, glad över att vara hemma. Även idag blir det en liten resa till gbg. Tre dagar av kunskap, känslor, och lärorika möten, visade mig inte tröttheten från på eftermiddagen igår, endrofinerna började sippra ut migrän-huvudvärken hittade mig. Idag lär jag betala priset för de tre dagarna. I morgon är det en hel dag jobbet. Tröttheten jag känner idag måste hinna flytta ut tills i morgon. Utbildningen tog på krafter av reserverna men idag känner jag att det var värt varje reservoar av dessa krafter, Attityduppdrags ambassadör. Hmmm, Jag föredrar att kalla mig Attityduppdrags-ambassadör, Hmm känns konstigt i tanken att jag redan varit där, ännu ett mål är uppfyllt av mig i mig. Det är fantastiskt…….
Kategori: Reflektion & självläkning Sida 18 av 43
Självläkning, sorg, inre barn, tystnad och personlig utveckling.
Vilka upplevelser och kunskaper jag har fått förmånen att uppleva. Livkunskaper i kraftpaket som just nu ger min kropp och mina tankar trötthetsglädje. Glädje över att få vara med, seek fått förmånen att ta del av andras liv och deras kunskaper. För mig har dessa dagar blivit tankar och känslor om tacksamhet i härligheter. Som jag redan innan upplevt så är det viktigt att träffa andra med liknande, fast oliknande upplevelser det ger mig förståelse, förlåtelse och alla de små illasinnande skamkänslorna får flytta ut. Flyta ut i ett öppet hav bli vita skummande vågor i stället för skämsupplevelser. Attityduppdraget känns som en himmel i en nysprungen vår av kunskaper. Så i tiden, så förjordat viktigt, och så rätt. Tänka sig att den lilla flickan från en annan del av världsunder är en del. Att jag får förmånen att åka med på tåget till att få dessa erfarenheter. För mig är det fantastiskt.
TACKSAMHETER som vilar i glädje som visar sig i tårar som inte gör ont. Otillgångarna är mina tillgångar, som ger mig kraft i att jag är jag. Visst mitt lokala sinne i omgivningar, mina okoncentrerade förmågor som ibland ställer till det, ger mig i dag kraft till att vara viktiga ouppfångade tillgångar. Jag får kraften till att kunna påverka och möjligheten till att påverka så att andra har möjligheten att slippa alla mina år av konstighetsförmågor. Visst konstighetsförmågorna finns där men för mig blir de tillgångar. Jag vill och önskar att andra skall få uppleva samma härlighetskänslor som jag just nu känner. Även om tröttheten är hos mig så brinner något inom mig och just nu känns det som kraften är hopp. Hopp om att attityder och kunskaper skall segla på samma våg, att kunskaper skall mota bort och polera upp fördomar till sagornas värld. Där jag är jag, där jag och du kan åka på samma våg i våra egenheter spegla oss i våra olikheters skönheter. Där våra sårbarheter blir våra styrkor.
Vi är alla människor, även om vi är olika det är olikheten i oss som gör oss vackra i vackerheten. 
Då är det dags att komma tillbaka till verkligheten, ailment vet inte riktigt hur det ska gå till men till ska det. Livet har kommit i fatt mig. Tabletten som faktiskt hjälpte mig under några dagar att må lite bättre skall tas ut. Min mage klarade inte av den. Det blev att välja på ont i magen eller få lite energi. Jag valde slippa magont. Har varit sjukskriven ett tag, illness men nu måste det till en friskskrivning av mig.
Vill ju så gärna gå kursen som börjar på måndag, tadalafil Ambassadör utbildningen i attityduppdraget. Frågan är om jag orkar, kursen tror jag att jag orkar men sen det som är sen.
Ska tydlilgen även göra någon utredning rehab i företagshälsovården, där man ska bedömma min arbetsförmåga, kanske kommer det hjälpa mig.
Även om jag nästan vet vad som behövs, jag behöver skrapa av lite från min tallrik, det är lite för mycket på den. Inte så att det är någon som lägger på en massa, det gör jag själv, för att ha kontrollen. För att känna att jag har koll. ADHD handlar då den är hos mig om just att ha koll, på utsidan. Detta för att jag inte har så mycket kontroll på insidan, av mig.
Mina tankar som flyger och far. Mina tankar som inte stannar kvar på samma sätt. Har börjat fundera på om det kanske är så att concertans dos kanske behöver höjas kanske är det där problemet är. Kanske är det inte Zoloft intag som behövs utan en större dos och koncentrationspillret concerta.
Nu när jag sitter och tänker på det så kanske det är just det som behövs tänker i alla fall ta upp det med min läkare.
Igår gjorde jag något stort, medicine som jag är ganska stolt över. Tidigt på morgonen vaknade jag tog två små tabletter som skulle säkra upp de stundande besöket hos min stora skräck. Tusentalstankar innan och tusentals tankar under tiden till den skräckfyllda upplevelse situationen. Men jag gjorde det.
En tand gick i sönder för länge sen, tadalafil igår blev den lagad, och den blev lagad utan att jag svettades, skakade och grät. Tandläkarstolen innehöll mig, lugn och harmonisk. Inga skakningar, utan händerna på magen, andas in andas ut, under en timmas tid.
Jag vet jag fuskade med de lugnande tabletterna, men utan denna säkerhet skulle besöket inte blivit av. Inte av mig i alla fall.
Jag gjorde det! Jag lagade en tand. Mina tänder som jag är så oerhört rädd om är nu igen hela.
Har även funderingar på att jag nu ska ta tag i mitt nikotinberoende. Nicoretten gör slitningar i tänderna, eftersom jag tuggar hela tiden. Cigaretterna jag använde mig av för länge sen är bara ett minne men tuggandet är kvar, nu när tandläkaren pratade om mina tänder så blev det en ny tanke hos mig en ny last som ska bli ett minne misstänker jag. Dessutom lär plånboken bli mera fylld, för detta tuggandet kostar pengar.
En ny utmaning skall till. Jag ska prova på att vara utan nicoretten, snart. Behöver bara bearbeta mina tankar ett tag.
om hur det ser ut hemma hos oss
Även idag faller snön, look men en sol kommer att visa sig på himmelen idag. Här hemma har vi gjort en tävling. Den som kommer närmast dagen då snön inte finns, sovaldi sale jag har gissat på 15 maj.
Blir jobbigt att ta april doppet då. Barfota och doppa sig om snön täcker sjön, click misstänker att de andra kommer komma närmare sanningen om när snön är borta. Definitivt hoppas jag att de är närmare sanningen än vad jag är, denna tävling vill jag förlora.
Men två meter av snö kommer det någonsin försvinna? Vart tog den globala uppvärmningen vägen? Eller är det bara skrämsel skott. Lär bli skottande här idag med, annars kommer vi inte komma ut med bilen. Mina tavlor står åter igen omålade känner att pensledrag kanske skall göras idag. Det är bara det där motståndet till rengöring av penslar som skall jobbas med innan. Har någon ett bra knep till det så tar jag tacksamt emot sådana. Mina knep är förjordat dyra. Använda penslar av mig slängs tyvärr ibland. Det är dumt för de små pinnarna till penslar är ganska dyra.
lev idag just nu det tänker jag göra i alla fall……….
Det är svårt, salve svårare kommer det att bli. Men nu måste det till en förändring en livskraftig och frisk förändring där livskriserna inte speglar sig i minnesluckornas trasigheter. Trasigheternas trasigheter av splittrade sjukheter. Jag ska med rask rakryggad hållning, and gå in och anmäla min ankomst, jag vet jag är lite sen, jag har fördärvat en del själar, men ännu är det inte försent, just nu fördärvar jag mig själv, tappar kontrollen över friskheten. Ett steg till, lite över trappan sen ska mitt namn anmälas till den söta vackra flickan i kassan. Mitt nästa offer, mitt nästa mål måste jag förhindras föröva. Mitt offer som finns där inom mig i mina tankar denna gången måste jag hitta andra sätt att finna ron, denna gången skall inte ångesten stillas med trasiga själar. Jag måste för en gång skull ta ansvar över det som är mitt, inte stjäla andras…
– Jo jag skulle vilja anmäla min närvaro, en flicka i 23:an är min kraft och hennes kraft är inte min.
-Hur menar ni? De vackra ögonen av kassa tjejen talade.
Till mig, om mig 23 an finns inte mera kraften finns i tjejen i kassan med de talande ögonen…..
En två meter hög vintersaga, pills idag behövs det skottas och åter skottas. Snön ligger och trycker på våra fönster sätter det i gång tankar i huvudet? Kan jag lugnt försäkra att det görs. Stora sonen är hos våran vän en bit bort, order sätter det igång tankar? Ja det är även där igång med tankar. Tankar om hur ska han komma hem, link hur ska vi få hem honom. bilen är igen snöad med meter snö. Hur ser vägarna ut? Om någon skulle bli akut sjuk hur ska vi ta oss dit?
Nej, inser att det inte kommer att funka att skriva om det. Kilometertankarna blir bara mera och mer skrämmande. Mindfullness, andas in känn i magen, andas ut, tända värmeljus och få rosaa tankar i stället för de brandgula funkar nog bättre vad är det värsta som kan hända?
Fönsterrutorna år sönder och vi får köpa nya. sonen får sova hos kompisen en natt till, vi får ringa efter hjälp om någon skulle bli riktigt sjuk. Mindfullness. mindfullness en god kopp varm färskt tea ska jag brygga nu, lapsang tea, morotsmarmelad och lite frallor. Kan det locka………
Mina tankar är inte i verkligheten, utan i fantasiernas värld, fönsterna är inte sönder, sonen kan komma hem och just nu är ingen akut sjuk, det ny köpta teat är i skåpet. Så dax för tea……
Snart är attitydambassadör utbildningen i gång, även min bok kommer återigen tryckas upp i ny upplaga.
skrivkraften och jag hittade varandra idag. En gammal vän hörde av sig, sickness via mail. Tror det är minst tio år sen sist. Igår ringde telefonen här hemma en av mina fd, diagnosis arbetskamrater ringde och berättade att äntligen hade hon fått läsa min bok. Sånt gör mig glad inombords, honung eller balsam för mig just nu. Hon hade nog lite bokstäver hon med sa hon någon hit eller dit. Nu när jag sitter här och skriver ler jag det nästan bubblar om mig, kanske är jag nu på väg att hitta hem igen till den lilla flickan inom mig, hon som måste hanteras med mjuka händer. Hon inom mig som har tystnat för en stund. Idag är jag glad över att jag hittade till tangentbordet, jag har saknat det. Orden har inte funnits, kanske finns det där bara just nu eller så har jag samlat på mig en del nu.
Igår kväll, skottade min make av ena sidan av taket, så utanför våra fönster på baksidan huset är det nu en snövall som är närmare två meter hög. Kommer snön någonsin försvinna? När blir det sommar?
SNÖ i massor just nu……….
Tänker skriva lite idag, discount har redan druckit två koppar kaffe. kollat in lite morgon tv, familjen sover ännu. Utanför mitt fönster visar det sig bli en solig och fin dag. I förrgår hittade jag tillbaka till en ny gammal trevlighetssysselsättning igen säkerligen är det tio år sen jag spelade det sist och lite ringrostighet behöver slipas av.
Backgammon är spelet. Nu kan även min son spela det. En grekisk kille lärde mig det då jag hade mitt gatukök på Rymdtorget. Grejen med Backgammon är att har man väl börjat spela det så är det svårt att sluta spela. Tyvärr vann min son lite mera än mig fast det är klart vissa drag var ju drag som jag visade honom så jag spelade emot mig själv ibland.
Idag ska jag njuta av att andas och eventuellt vinna lite 🙂 .