vaknade lite för tidigt idag.  Eftersom jag inte kan somna om så gick jag upp kaffet  var klart redan halv sex.

 

Målandet äter upp mig, help mina tankar har fastnat runt målande och skrapande hela tiden dyker det upp nya saker som jag ser att jag ska göra.  Här är min adhd i ett nötskal.  Fönstrena skulle kittas i går, there men kittet vi hade var svårt att få dit.  Dessutom tar det fem dagar innan man kan måla på det, Ã…ngest, väntan fem dar till innan jag kan börja.  Då kom jag på den geniala iden om att jag  lackar emellan fönstrena vilket jag  igår gjorde.  när jag var klar hittade jag en tapet bit som jag skulle tabort.  Efter att jag tagit bort den, så såg jag att det borde slipas lite. vilket blev att jag tog fram min lilla slipmaskin och slipade lite. HMMMMMMM gissa var jag slipade, den  nylackade dörren. Vart hamnade slipdammet någonstans???  MMMM det gjorde det ja.

 

I mitt huvud förbannade jag allt vad impulsivitet och oeftertanksamhet hette. Jag gör alltid fel, FEL FEl, alltid, gör jag saker  i fel ordning. Här behövs en strattegi i stora mått, i hel stora mått av betydelse i grymt stora mått.  strattegin som jag borde använda mig av är  hantverkare som kan sitt jobb. Tyvärr så tillåter inte min plånbok sådana strattegier just nu. Vilket betyder att jag nu ska ut och återigen ska lacka min altandörr. Där efter ska jag ge mig på ännu ett fönster och lite annat små pill.

Gode gud vad jag saknar hyresrätt och fastighetsskötare.

Som aldrig i och för sig har tid att komma men i allafall har ansvar över att åtgärda fel som uppstår i bostaden.

 

Ett rum och kokvrå med franskballkong hade inte vart fel.

Hade nästan inte behövt någon strattegi då.

Jag lägger tydligen ner för mycket energi på att måla.  Det är ju det enda jag gjort de sista veckorna, thumb tror det kommer bli skönt när det är klart. Fast vad ska jag då fylla mina dagar med. Jag vet, buy jo  jag vet kanske kommer det då bli mera bok arbeten att göra.  Behöver en helrenovering av insidan på huset med.  Så tiden kommer antagligen att bli fylld med saker ändå. Om bara två dagar är det min stora sons födelsedag. Om två dagar för 17 årsen var jag gravid, lycklig och inte klar. Så va det. Dagarna gick åt till att studera Och att förbereda den stora dagen. Sommaren hade varit varm och de två dagarna innan min son föddes satt fortfarande värmen i mig, hormoner kallas det jag var som ett ångstrykjärn. Just  idag för 17 årsen var jag hos min kusin och plockade äpplen, tre påsar med äpplen ville passa på veckorna inna och göra saker som jag trodde jag inte skulle hinna med efter nedkomsten.  då trodde jag att jag hade minst tre veckor på mig.   Dagen efter skulle jag städa huset och förbereda mig för ett engelska  prov. Även ett blodprov som jag gjorde varje vecka, Mina barn är ju underverk i alla betydelser.  Var gravid ett 10 tal gånger innan jag äntligen fick min son så graviditeten  kontrollerades noga denna gången.   Allt som skulle göras dagen innan nedkomsten hanns med och samma dag som  min son kom hade jag på morgonen haft mattelektion och engelska.  Hemma  bestämde jag mig för att fixa den sista påsen äpplen  till äpple kakor. 10 äpple kakor stod på diskbänken redo för att sättas i ugnen, då telefonen ringde. Det var barnmorskan som tyckte jag skulle till östra sjukhuset för en kontroll blod värderna var höga och lite annat.  Jag försäkrade mig om att det bara var en kontroll och åkte iväg.  Allt var bra och jag fick åka hem igen, hann  sätta in alla äpplekakor i ugnen och började städa, då telefonen ringde det var från östra och de ville förbereda mig på att få barn dagen efter.   Som gravid och förstagångs mamma var jag inte riktigt medveten om hur detta skulle gå till. Jag frågade om de inte kunde vänta till dagen efter för jag skulle ha ett prov som var viktigt,  dessutom skulle jag missa engelskan och en föreläsning, personen i telefonen förklarade då att  det inte gick att planera in att föda barn emellan lektionerna. jag la på luren och forstatte städa.  Nästan klar med städningen fick jag ont i magen, regält on och jag blev lite matt. ringde min svärmor och frågade om magonda. Hon berättade att min make just åkt till träningen men hon trodde nog att det nu var dax för mig att föda barn,  packa väskan sa hon  jag skickar i väg Pelle  så han  berättar för din man, om han inte får tag i han så får vi köra upp dig.  Jag packade väskan och ringde till sjukhuset de tyckte jag skulle ta en taxi, jag valde att vänta på min make eller svärfar. Maken kom och vi åkte iväg på halva vägen till sjukhuset kom jag på att jag missat engelska boken så vi vände hem för att hämta den.  under några timmar där efter  pluggade jag om min make engelska och tränade oss på att bli föräldrar. Barnmorskan berättade att hon aldrig varit med om en förlossning där man samtidigt pluggade  glosor och gramatik på ett annat språk.  Herre gud, det är 17 årsen vad tiden går fort….. Min son har bestämt sig för smörgåstårta på födelse dagen så det lär bli en till redning av en sådan  imorgon.  Smörgås tårta  har varit hans val av tårta  sen han var tre år.   Imorgon skall här göras  smärgås tårta. med räkor och lax på hans favorit………© malix

Är nu inne i en sova mindre period, click har haft det på känn ett tag.

 På kvällen när jag ska somna så somnar jag fort men vaknar efter en timma. Svårt att somna om därefter.  Vaknar sedan vid femtiden på morgonen, help där efter är det en lögn att somna om.

 

 Idag fixade jag frukosten  efter en stund med kaffet. Vid halv sex var kaffe och frukosten fram dukad.  Barnen och jag har redan fikat.

Snart ska de till skolan.

 

Morgondamp är tillbaka som den var innan, jag började med concertan.

Jag trodde då för två årsen att  mina mindre bra sovperioder och den lilla sorgsna tonen som ibland innfinner sig i min kropp, skulle försvinna med min lilla tablett.

 

Nu efter två år så för jag på något sätt inse, fatta och förstå att så inte är fallet.

Den kraft som jag lagt ner på målande av hus gör oxå att jag inser att concertan inte tar bort all adhd.  Jag tro jag är inne i en speed period därför fösvinner även sova gott perioden.

 

Sorgsenheten inom mig som jag frenetiskt försökt mota bot,inser jag även att den nu har knackat på dörren.

Jag har inte ens bjudit in honom men det verkar som om den är här för att stanna. Jag borde ringa vuxenpsyk och för hjälp, men inom mig strider känslorna emot.

 

 Mitt motto att ”våga må dåligt är ett steg till att åter igen må bra”.

Det är bara det att tårarna bränner innanför ögonlocken och snart kan jag inte ens blinka bort dom.  Det som är mest obehagligt med det, är att jag inte längre kan göra något åt det. Jag vet inte ens varför jag känner som jag gör, den där förbannade inre rösten som jag saknar, den röst jag  förstått att vi alla har inom sig. Saknar jag.

 Sorgsenheten inom mig får mig att skämmas åter igen.  Jag har ju inget att klaga på, Jag har ju det så bra. Jag är frisk, mina barn är underbara skötsamma egna individer som jag känner är på god väg att bli dugliga människor inom sig.  Men de har en mamma som inte ens kan mota bort sorgkänslor inom sig.

 Det är min adhd som gör det.

 

Jag har haft många tankar  ett tag nu, om adhd, om mitt innersta inom mig.

Min lilla kreaktivitets gen som jag  oftas upplever positiv, har en baksida, baksidan  heter sorg, baksidan visar sig i tårar utan förklaringar. Baksidan visar sig i skamkänslor som jag inser inte borde infinna sig.  Skamkänslorna och sorgsenheten, visar mig att jag inte på något sätt är klar, jag måste  arbeta vidare med mig själv men mina tankar och min strävan att må bra.

 

 Jag inser oxå att de månader som varit sedan jul  har tagit en massa kraft.

Jag har haft så många tankar och så mycket ångest över allt med min lilla pojke, skolan, jobbet mm. Det är nu jag får betala priset, för mig känns det som ett högt pris.

Ett på tok för dyrt pris, som jag så frinetiskt försökt mota bort genom att göra saker, för att slippa känna.

 

ADHD i ett nötskal, sorgen  brakar in och nu är den här, igen.  Jag vill inte  äta mediciner som tar bort mina känslor det har jag gjort en gång innan, jag vill vara levande och känna fullt ut men nu känns det mera jobbigt.

 

Kanske borde jag inse att det jag inte vill, inte hjäper mig.  Men ännu är jag inte där. Tro inte ens jag kommer dit hän, att trolla bort denna sorgsna takt med ett litet piller.

 

Utan jag kommer antagligen att hålla mig till ” att våga må dåligt hjälper mig att må bra”!

Även om det just nu gör ganska ont……..

Lev Nu, vilket gör att jag måste stå ut……

 

© malix

Jag är helt betagen av denna lilla kille, cialis finns inga ord kvar för att beskriva vad han gör.  Helt otroligt  underbart. Kolla in han har gjort massor av  film klipp massor…….http://www.youtube.com/profile?user=neils4&view=videos[/youtube]

kolla in den här  sicken  grymt  cooooool kille  finns det verkligen sådana här treåringar. Jag blev helt tagen  av denna grymma lilla treåring. 

En tyst morgon idag vaknade jag inte när jag brukar. Barnen hade fixat sin frukost själva och smugit iväg till skolan. Nu sitter jag här och skäms över att jag inte fixade frukost till dom och sa hejdå.  Allt målande tar slut på mig  känner mig trött i hela kroppen längtar efter att bli klar.  Mitt hem ser ut som kaos, patient damsugaren och  golvmoppen skriker använd mig.  Men jag har ännu lite kvar att måla så städning får vänta till sen.  Jag skulle behöva tahand om mig själv, men just nu finns det ingen tid till det.Jag är trött……..Lev nu idag© malix

En god regnig dag, cheap nej endast en regnig morgon.Mitt målande tar tydligen pause, health lite tråkigt eftersom jag insåg att nu var vi i slut tampen.

Idag och kanske imorgon, sen hade jag inte behövt se åt penslar på ett tag.

Nja, det var ju inte riktigt sant.Eftersom vi pratar om att äntligen fixa till badrummet som borde ha gjorts långt innan vi ens flyttade hit.

Badrummet är i harmoniska skrikiga kaos färger.

En gräslig ful blå färg som inte borde ha uppfunnit blått brukar ju vara en fin färg men denna blåa färg har nog aldrig varit fin.

Dessutom är det tre väggar teckta med storblommig röd våtrumstapet.Lägg där till en brund platsmatta på golvet.

Inredning eller är det utredning kanske båda  i alla fall är det gräsligt fult.

Men vi ska ju bara duscha där och för att slippa få schampoo i ögonen, så blundar man ju.

 

En ny dag och nya möjligheter en dag som jag kanske ska lägga på min bok. Till Bandit och rivstart  ska jag nu börja dagen, det är inte fel att starta dagen så.

Härligt att lyssna på deras tjöt, känner mig som hemma fast jag är så långt borta från mitt vackra Göteborg.

Som utvandrare till Dalsalnds görna skogar, saknar jag den göteborska humorn och tjötet.

Lev nu, lev idag, just nu………………….

 

© malix