Regnet smattrar på taket – och det är semester känslor på riktigt
Regnet smattrar mot taket på vår husbil. Bara jag är vaken. Vi bor just nu på Askims camping. Det är inte riktigt lika mycket gäster här som det brukar vara.
Igår gick vi ner till badplatsen för att titta till vattnet. Stegarna är ännu inte riktigt på plats, men det finns två som går att använda. Trots det blev det inget bad igår – men kanske idag, om vädret tillåter. Lilltjejen och lillkillen följde med ner, och senare kom även lilltjejens pojkvän. Vi åt middag tillsammans och spelade påsspelet. En riktigt härlig stund – precis sådär som det kan bli när man campar.
När vi spelat klart åkte lillflickan och pojkvännen hem igen. Det var riktigt mysigt att hon följde med, det gör hon inte så ofta längre. Men igår verkade det som att hon verkligen trivdes. När de åkt hem spelade jag och lillkillen igen – och efter det tog maken över. Vi satt ute och njöt av solen tills det började bli kyligt.
Grill, färskpotatis och nya rutiner
Igår grillade vi, men gjorde något vi inte brukar: vi kokade färskpotatis istället för att baka eller ugnssteka den. Vi hittade potatisen när vi handlade – och det var en fullträff! Lite smör och salt på, tillsammans med det grillade. Så gott.
Den nya kranen vi satte in i köksdelen fungerar dessutom utmärkt. Vattnet skvätter inte längre som det gjorde med den gamla, och dessutom är den så mycket finare. Det var nästan en fröjd att diska igår – i alla fall i husbilsmått mätt.
Det känns verkligen som att de tidigare turerna bara varit testresor. Nu har semesterkänslan landat i kroppen. Sommarkvällens värme igår var underbar. Och just nu, när regnet smattrar mot taket, är det en annan slags njutning. En lugn, inkapslad vila.
En liten ADHD-reflektion i vardagen
Jag har ett känsligt sinne. Särskilt för vissa dofter – vilket kan vara både en vardagsutmaning och en superkraft. ADHD kan ofta innebära just det där: att vissa intryck – ljud, dofter, ljus – känns mer. När något luktar för starkt eller konstigt kan jag inte ignorera det. Då mår jag illa, kroppen säger ifrån.

Som de där gamla skorna som lillkillen nu äntligen gått med på att byta ut. De nya – ett par Nike – fick flytta in, och de gamla fick jag packa in ordentligt i en påse. Jag fick inte slänga dem, men i alla fall slippa känna lukten. Samma sak med kött i marinad om locket inte är ordentligt stängt. Eller tvätt som legat för länge i maskinen. Komposten. Nej, det är inte min kopp te. Sånt får maken ta hand om.
Det här är sånt man inte alltid ser eller pratar om – men det är en del av mitt liv. Det är också därför jag uppskattar stunder som den här. När inget luktar för starkt, inget låter för mycket, och jag bara får vara med mina egna tankar.
En stund för mig själv
Vi ska stanna här i dag med. Lillkillen måste lära sig att campa ”på riktigt” – inte bara korta småturer där vi åker hem nästa morgon. Om vädret tillåter blir det kanske en tur in till stan. Inte för att handla – det gjorde vi igår – utan bara för att komma ut en sväng. Och ja, igår blev det äntligen skor till honom. Två par.
Nu ska jag njuta av den här stunden. Lyssna på regnet som smattrar och umgås med mina egna tankar tills de andra vaknar. Tack igen för att du läser min blogg malix.se – det betyder mer än du kanske tror.
Du får ha en riktigt fin dag.

#Husbilsliv #Campingmedbarn #ADHDivardagen #Familjetid #Regnsmatter #AskimsCamping #SvenskSommar #MalixBlogg #Stillhet #Semesterkänsla
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.