Höstens Magi: Reflektioner över Naturen och Familjelivet Famlijehem.

Det ska vara skönt att leva, och idag var det verkligen det. Jag simmade mina meter, och det var 18 grader i vattnet. Höstens höga luft gick att andas, och färgerna på träden börjar nu att visa sig i olika nyanser. Sedan jag började att bada, har jag lärt mig på riktigt att uppskatta naturen och dess skiftningar. Nu står blommor och visar sin prakt i vetskap om att snart, snart tar allt slut. Snart är hela naturen i alla möjliga nyanser av höstens vackra färger. För mig som har känt ångesten krypa på, längtar jag nu till att löven blir gula och röda. Löven förbereder sig på vila. Som man säger, allt har sin gång.

En Rituel för Frihet och Lycka

Idag tvättade jag håret i sjön. Jag tvålade som vanligt in kroppen med min sandelträdtvål. Varje minut av denna ritual uppskattade jag, för det inger mig en oändlig känsla av frihet, närhet och ren lycka. Tänk att den lyckan inte kostar några pengar mer än tvålen och schampot. Vissa morgnar är verkligen fantastiska. Idag var en sådan morgon. Det var svårt att gå upp ur vattnet eftersom det var så härligt. Jag som trodde jag hade gjort årets bästa bad för några dagar sedan upplevde ett ännu bättre bad idag.

Förberedelser inför Helgen

Dessutom har maken fixat vår bil, så nu går den att använda igen. Det ska packas in mat i bilen, men det får göras av maken. Själv ska jag plocka med mig mina ritblock och pennor. Ett staffli ska med, och sedan firar vi helgen. I helgen flyttar lillgrabben till sin lägenhet. Jag tror han börjar redan idag. Nu ska äntligen källaren bli tom på allt han har handlat, och hans rum ska igen bli ett förråd. Då kan mina målargrejer ställas upp. Jag slipper plocka fram dem från alla olika ställen där jag har dem just nu. Jag ska få ett sy-hörn där mina tyger och alla sådana saker kan bo lätt åtkomligt.

Att Vara Familjehem – Ett Livsverk

Vi har i många år välkomnat barn som inte kan bo hemma hos sina föräldrar. Till exempel har lillgrabben varit hos oss sedan han gick i gymnasiet. Nu har han jobbat i ett år och har skaffat sig en lägenhet. Det är dags nu, han är vuxen och kommer att klara av vuxenlivet perfekt. Dessutom har han flickvän, och de behöver en egen bostad.

Nu börjar det igen bli tomt i vårt hus. Vi har pratat om att det var sista gången nu, som vi har bidragit med det vi kunnat. Vad vi har bidragit med vet jag inte riktigt. Vi har erbjudit en säng, ett rum, och ett helt vanligt liv. Har också erbjudit att vara en del av vår familj med allt vad det innebär. Vi har liksom gjort vårt, har vi känt. Men nu har tankarna börjat igen. Har vi verkligen gjort allt nu? Finns det inte någon liten kille eller tjej som egentligen hade behövt en säng? Någon som behöver ett rum? Någon som behöver få vara en del av vår familj en sådan där sista gång? Liksom den där allra sista.

Att vara familjehem är en livsstil.

Eller kanske kan man kalla det ett livsverk? Det är ett så viktigt jobb som inte ens är ett jobb, utan bara en del av livet. Kanske är vi inte klara än. En liten vilsen krabat skulle vi kunna ta hand om. Hmm, de där tankarna är farliga känner jag. Inser att mina målarfärger igen kanske inte alls kommer att få en egen plats. Kanske kommer mitt lilla sy-hörn inte alls bli till. Kanske, kanske skulle vi kunna hjälpa till bara lite akut. Någon som behöver hjälp ett kort tag, för att sedan komma till ett mera stadigvarande hem. Nej, det skulle inte gå. Vi investerar i så många känslor. Ska det komma någon och bo, då är det återigen att ha flyttat för sista gången innan vuxenlivet. Det är sådana vi är. Nej, det här är bara mina tankar men… Jag ska sluta tänka på det.

Nu önskar jag bara att lillkillen får det riktigt mysigt i sin lägenhet. Vi hoppas få komma på besök. Då kan vi få lite kaffe i hans nyinköpta kaffemuggar.

Slutord

Att reflektera över livet, naturen och de små stunderna av glädje är så viktigt. Varje dag ger oss något nytt att uppskatta. Oavsett om det är ett dopp i det kalla vattnet. En stund av kreativitet, eller att se någon man bryr sig om ta ett steg mot sitt eget liv. Vi står inför nya kapitel. Ibland är det svårt att veta om vi är redo att släppa taget. Eller om vi ska ta emot något nytt. Men oavsett vad framtiden bär med sig. Det är viktigt att följa sitt hjärta och vara tacksam för de ögonblick vi får. Livet har sina skiftningar, precis som naturen, och i varje nyans finns något vackert att upptäcka.

Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Ha en fin dag. #HöstNatur #Familjeliv #BadaiSjön #Självreflektion #Familjehem #Livsstil

Att vara familjehem

här kan du läsa mera om familjehem.


Upptäck mer från Malix.se

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Rulla till toppen

Upptäck mer från Malix.se

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa