Kategori: ADHD och neurodivergens Sida 2 av 83

Det har hjälpt mig att förstå att jag faktiskt sover lite bättre än jag själv trodde. Det har även visat mig situationer som jag behöver ha strategier för. Det är även en Motivationshöjare…

Hösten stormar in, sale kramar om och gör att ljusen tänds här hemma.  Här går jag och skrotar, orkar kanske just nu inte mera än så, men det är tradigt. Till och med tråktradigt.  Längtar till jobbet, till mina kolleger och våra pojkar. Hur går det för dom, hur mår dom, har dom på sig tillräckligt med kläder nu i kylan. Går mina tankar. Men jag är här och inte på jobbet.  Jag är här hemma och har i och för sig min familj. Men inte på dagarna.  Dagarna går åt till att vila.

Jag hade tänkt skriva om det där med sömn och stress idag.  Jag som ofta har sömnstörning och har lite svårt med det här med stress återhämtning och ro. Har  genom ett mirakel som kanske inte helt är att förlita sig på men ändå så fungerar det bättre än vad jag från början tänkte.  Jag har inhandlat ett aktivitetsband.  Jag köpte ett Sony smartband 2. Mest för skoj och för träning, men nu har jag redan då jag köpte det hittat nya områden.

Ett är sömnen, jag som mest sover kratta eller i alla fall tror mig sova kratta. I alla fall gjorde jag det innan mitt smartband.  Jag som alltid känner att nu har jag sovit dåligt igen,  inser att mina tankar och min verklighet inte är överens. För de flesta gånger jag har sovit och känner oj va dåligt jag sovit, så har jag helt fel.  För jag har sovit bra även om det kanske inte är hela natten så har jag sovit minst  5 – 6 timmar.  Ibland har jag till och med sovit nio timmar.  Oftast är det just då som jag är som tröttast.

Nu är det inte bara sömnen som armbandet visar, utan det visar steg, hjärtslag och återhämtning. Just det där med återhämtningen når jag kanske inte upp till helt men jag har lyckats få ner min stressnivå ganska så rejält efter smartbandsintåget. För jag brukar checka av det några gånger om dagen och utifrån checken så gör jag saker som är avkopplande.  Därtill så även om de inte visar exakt det som den visar med hjärtslag mm, så är det mig till en hjälp att bli medveten om att jag faktiskt sover ganska bra. Bandet har också tydlig gjort för mig när jag stressar, visar mig vad och när jag ska ta det lite lugnare.

Just nu visar bandet kanske helt fel saker,, för jag äter och har ätit massvis med Cortison vilket gör att pulsen ökar, kroppen är stressad, svettas sover sämst och magen är helt ur balans.  Jag mår just nu rått-illla pga medicinen. Men ändå är bandet bra, för när hjärtat bankar som mest tar jag fram telefonen och kollar ja ja 160 170 i puls det va det för en timma sedan med. Det är lugnt.  Det går över. Jag dog inte sist, blir tankarna vid smartband-checken.

Men nu till mina tankar som jag filurat på en del. Ni vet barn som går i skolan som kommer hem och är helt slut. Ni vet de där barnen som har det lite mera jobbigt i skolan än andra barn. Här ser jag vinster som förälder.  Nu menar jag inte att barnen ska springa och kolla sina hjärtslag. Men jag tänker det hade vart en hjälp till mig då när mina barn var små,  när det va jobbigt i skolan och det vart svårt att få skolan att förstå att jag tror dottern håller på att ramla inom sig själv.

Det hade vart intressant att haft ett sånt armband, då för att se mera tydligt att nej hon har inte sovit ordentligt, hon är stressad mera än vanligt.  Jag som förälder kanske skulle varit ännu mera förstående och kunnat hjälpa till ännu mera. Det hade varit enklare om jag hade på ett mera tydligt sätt sett att ungen har ju faktiskt inte sovit på hela natten, utan legat och vritt sig.  Man hade kunnat se stressen, vilka tider på dagen som stresspåslagen hade vart mera än vanligt. Det hade ju kunna schemalagts och tydligt gjort, så att det funnit återhämtningsfaser på dagarna så att ungarna hade orkat hela dagen. Jag tror till och med att vissa konflikter hade kunnat undvikas, om vi hade haft mera smartbandlösningar. För även om de inte visar helt korrekt så visar de saker för mig,  jag ser tydligt att ja just det där stod jag i den kön och höll på att gå ur kroppen, eller ja men det vart lite jobbigt där.  Vilket har hjälp mig att situationsbundet ta fram strategier för vissa stunder.  Men också har det gjort att jag har känslor som ja men där ser du det va inte så farligt, det vart ju kanske inte helt lugnt men, lugnare än du trodde.

Jag har till och med kommit fram till att ja jo jag kanske ska ta och prova det där med lite adhd medicin igen. Kanske kan det hjälpa mig lite mera än just nu.  Tekniken är kanske inte helt korrekt, men för mig har det varit till hjälp med sömn och stress.  Framför allt har det även hjälpt mig till att träna mera, det liksom blir en seger varje kväll när jag kollar stegen, en motivationsmakapär är det, det där smartbandet.  Nej nog för nu.

Lev idag just nu,  Igår är historisk och då hösten kramade om samhället. I dag just nu är hösten en faktum och ljusen tända.  Idag är just nu och här vi lever, morgondagen den är här först imorgon.

Carina Ikonen Nilsson

Nästa vecka kör jag bilen till Vara, ampoule där ska jag först prata på samlingslokalen på vårdcentralen, på kvällen är det mera för allmänheten.  Oj jo  jag hoppas energin finns även på kvällen. Fast det är klart att den gör.  Det handlar ju om motivation och motivationen är ju motorn till allt.

Motivation slår klass som man inom idrotten säger. Utan motivation blir det inga mål, du kan vara hur duktig som helst om du inte är motiverad så gör du inte ett mål.  Hur bra blir det inte då om man är både duktig och motiverad 🙂 nåja motiverad är jag i alla fall, Jag utger mig inte för att vara bäst! Utan mera mig själv när jag är som bäst.

Då kan det ju bara bli bra.

Jag föredrar att kalla mig impulsiv.

Det här är Carinas egen berättelse om hur det är att leva med ADHD.

Hon, beskriver den där lilla delen, som kallas ADHD och som rör till bland tankar och känslor, på ett sätt som får lyssnarna att förstå problematiken och känna djupaste empati men också äkta glädje. Hon delar frikostigt med sig av egna tankar och upplevelser. Hon berättar på ett sätt som gör det lätt för lyssnarna att leva sig in i hennes och alla andra med ADHD:s värld. Hon berättar om utanförskap, brist på självförtroende och rädslor, men framför allt ger hon en positiv och harmonisk bild av livet. Alla kommer att känna igen sig på något sätt i hennes berättelse!

Plats Studieförbundet Vuxenskolan Badhusgatan 13

534 31 Vara

 onsdag 30 mars

Tid 18.00

Föranmälan senast den måndag 28 mars. Telefonnummer 0512-33983

Gratis inträde

Lev idag just nu Igår finns inte längre kvar och morgondagen den bor här först i morgon.

Carina Ikonen Nilsson

Här har jag inte skrivit på ett tag, thumb hinner liksom inte med livet i sig självt.  Att gå upp från  sjuttiofem till hundra procent har varit tufft för mig. Inser att livet liksom inte bara är att göra, stuff utan att det kostar. Kanske kostar det mera för mig än för andra. Jag vet inte, buy men tufft har det varit.  Idag är jag till och med hemma för att jag inte är riktigt kry. Har haft huvudvärk i en vecka och har fortfarande.  Vet vad det beror på men har provat alla kurer jag tänkas kan, inget hjälper så nu tänker jag att vila kan vara ett bra alternativ.  Kanske är de det som behövs. Kanske är det några timmar eller dagar till som behövs i vilans tecken, så är jag fit for fight igen.

Jag vill att det ska vara så i alla fall. För jag gillar mitt jobb gillar det så mycket att jag till och med drömmer om det på natten. Gillar mina kolleger, barnen som bor där och till och med min chef. Eller till och med, jag har inte svårt för att tycka om människor. Chef är ju bara en titel och säger inget om människan som är chef, mera att han hon är mera eller mindre bra på att leda sina anställda. Vår chef är mera än bra på just sitt jobb.  Han ger oss fria händer men ställer krav på resultat, vilket för mig är bra. För helt fria händer, då vet man liksom inte vart det landar eller är när jag får sådana friheter.

Men som sagt det är tungt att gå upp de där ynka 25 % i tid. Jag är tröttare och det tar kraft. Dessutom har jag hittat till en rädsla som bor inom mig som jag liksom lyckats  mota bort ett tag.  Att vandra i de där mera tungrodda skorna.  De där skorna som väger ett par extra kg, de där som gör att man ibland inte vill vakna upp och gå upp ur sängen, de där som gör det ljusa till grått och tungt grått, det där som gör att skrattet roligheter och lättheterna försvinner och ger sig av.  Här i bor min rädsla. Tänk om jag inte orkar, tänk om jag faller ner i det där mörka som är så svårt att ta sig upp ifrån.

Här sitter jag och skriver och så ringer telefonen. Det är min kära vän och Kbt tant som hjälpt mig under många år nu efter att jag fått min diagnos.  Vi pratar en stund och jag berättar om just detta inlägg jag skriver just nu. Hon nästan  ropar ut!  Hallååå  Carina tvång det är ditt tvång som jobbar med dig just nu. Läs och gör lite kartor över dina tankar som kommer, du kommer att hitta till att det är bara dina tankar som spökar och vill få fäste i dig igen.

Ja nu så här efter samtalet känner jag mirakel. vilket i sig är tvång men från den ljusare sidan.   Just min rädsla för att ramla in i deppigheterna är också tvång, men av den mörkare nyansen av färger som är färglösa. Ja livet är konstigt här sitter jag och skriver om min rädsla, så ringer hon och berättar om att min rädsla är just det som är tvånget. När hon sa det så kändes det helt rätt.

Så här ska jobbas med mina ocd tankar.  Nåja huvudvärken är kvar men just nu känns den lite lättare eller mera okej en för några timmar sedan. Det är säkerligen bara huvudvärk och förkylning. Inte alls de där farligheterna som jag just suttit och inbillat mig.

Ska redan nu ta fram min bok om OCD och läsa om just rädslorna som bor i mig.
Mirakel ja mirakel är vad det va det där samtalet.

Lev idag just nu! Igår finns inte längre kvar och morgondagen den är inte fråns imorgon.

Carina Ikonen Nilsson

Idag har det varit utbildningsdag för mig och  några av mina kolleger. Välfärdsteknik – en inspirationsdag där vi fick lära oss att ha Ipad som arbetsredskap. Nu är jag ju tekniknörd och oj oj oj vad det spann loss i tankarna när  personal från ett boende visade hur de jobbade.  För mig blev det Struktur i tankarna, pill sedan spann det loss helt inga pärmar inga papper att leta efter, sovaldi hålla reda på. Kvitton som kan fotas, sickness matlistor, handlingslistor,  scheman, arbetsbeskriving. Inget letande utan allt i mappar. Halelulia ropade det på insidan.

Men jag inser att jo men visst men det får nog dras några vändor,  det händer ju inte över en natt. Men vilket verktyg. Nu gick jag händelserna i förväg för  den förstaföreläsningen höll  Per-Olof Hedvall, han är forskare och arbetar med tillgänglighet  och Universal Design vid Certec, Institutionen för Design- vetenskaper, Lunds Universitet.  Hans brinner för kommunikation och interaktion men fokus på familjer som har olika funktions tillgångar och o-tillgångar.teknik och design. Per-Olof visade både på konkreta exempel och  tankar om hur vi bygger in attityder, normer och förväntningar när vi skapar nytt i samhället.

Bengt Elmén, utbildad socionom, författare och utbildare, erfarenhet av att vara hjälpmedelsanvändare. 1994 var  revolutionerande då flyttades makten  från myndigheterna till individen. Vi fick därigenom större möjligheter att leva ett självvalt liv. Men när får jag som funktionsnedsatt  makt över tekniken som ska hjälpa mig att ha en mera enkel vardag ut ifrån mina mindre bra funktionssätt? Just det var det som gjorde att tankar flyttade in i mig.

Själv har jag försökt få till att få ett fibertäcke från arbetsterapeuten för att jag ska få möjlighet att sova bättre. Slippa sömnmedicin vilket är medicin som jag är riktigt rädd för. Sömnmedicinen tar  jag bara då inte orkar med att sova sämre än sämst längre.  Oftast tar jag bara medicin en gång för att sedan hoppa på att försöka sova utan igen  natten efter.  Eftersom Västra Götaland inte förskriver just fibertäcken så kan jag få prova boll täcke eller kedjetäcke.  Men jag har redan provat bolltäcke, kedjetäcke nej det vill jag inte ha. Jag har frågat efter ett fibertäcke då jag hört bara gott om just fibertäcken.  Men chansen är väldigt, väldigt liten att jag  kan få det som hjälpmedel.  Bengt satte igång tankeverksamheten och lite fighting i mig.  Hans tankar och ord är viktiga, han pratade rakt in i hjärtat på mig i min privata svär men även till min proportionella roll som Hab.assistent.

Under isnpirationsdagen fick jag även förmånen att lyssna till Tina Wiman, som driver bloggen M som i underbar samt AssistApp. En sida som jag kommer besöka igen.

Nej kvällen är sen och en hel dag i seminarie-anda så tar kroppen och tankarna ut sin rätt.

Så lev idag just nu, jo det har jag gjort och gör igår finns inte längre och  morgondagen är snart här.  Imorgon är det jobb i mitt företag, ska förbereda för Färgelanda dagarna som ligger i nästa vecka. Då ska ju även jag sprida lite Kunskap 🙂

ADHD gör mest ont 

Bemötande – att vara i miljöer det bor acceptans tar bort många symtom

CARINA IKONEN föreläser utifrån egen erfarenhet

Jag är en kvinna, på 50 år. Gift med min kloka eftertänksamma man, vid namn Tommy. Våra 4 tonårsbarn, har bott här, men nu blivit utflugna fåglar som startar sina egna liv.  Ibland var det mera spännande, mera än vi ville, då de bodde hemma. Idag har en flytt till Stockholm för att förkovra sig i studier. Två av barnen bor i grannbyn där de formar sina liv och stakar ut deras väg.

Bara vår minsta son som bor hemma, men så liten är han inte längre för snart är det 18 års dag. 18 år är då du blir behandlad som vuxen av samhället. Vilket är konstigt för mig lite skrämmande och otydligt för 18 år på papperet är inte alltid 18 år i kroppen.

Något av det modigaste jag gjort i mitt liv, var när jag gav ut min bok. Där berättade jag hur det var att ha Diagnosen ADHD, på insidan. Ännu idag känner jag hur modig jag var, i dag är jag bara stolt! Att våga gå ut och berätta att jag är en av de kvinnor som har lite mer rörliga tillgångar i mina egenskaper, var också modigt, för mig.

Anmäl till Lisbeth Svensson senast tre arbetsdagar före aktuell föreläsning på tel. 0528-567660 eller maillisbeth.svensson@fargelanda.se  Gratis – fika ingår!        

Föreläsningarna är på Furåsen i Färgelanda

                                       Måndag 2 mars kl. 15.00 – 17.00       
Onsdag 4 mars kl. 15.00 – 17.00
Tisdag 10 mars kl. 18.00 – 20.00

Ha en fin kväll.