Etikett: Storytel

Av Carina Ikonen Nilsson / 30 oktober 2024

Read this in English. -> An Early Start and a Reflection on Dyslexia and ADHD

Morgonens ritualer

Dagen började redan innan klockan fem, med en kopp kaffe och brödbak. Tack vare förberedda torra ingredienser kvällen innan gick det på bara fem minuter att få degen på plats. Bröd är något jag gärna bakar själv – den lilla extra insatsen känns alltid värd besväret. Doften av nybakat bröd som sprider sig i köket sätter tonen för hela dagen.

Något morgondopp blev det inte idag eftersom vi var tvungna att åka tidigt. Hade jag tänkt lite extra hade vi kanske rest dagen innan och bott på hotell, vilket hade gjort morgonen enklare. Men tanken slog mig för sent, precis när jag var på väg att lägga mig. Tja, ibland får man bara ta saker som de kommer.

Längs vägen till Stenungsund

Tidiga morgontimmar och många mil senare tog vi en välbehövlig kaffepaus i Stenungsund. Kaffet var nödvändigt för att hålla energin uppe, och med mackan i handen kändes allt lite lättare. Även om mackan inte var till mig utan till Lilltösen. Därefter gick i alla fall resan smidigare, och vi anlände punktligt till vår destination.

Just nu sitter jag i en rymlig entréhall fylld med små soffgrupper – en riktigt skön miljö att skriva i. Kroppen är fortfarande öm efter gårdagens massage. Små blåmärken har dykt upp på de känsligare ställena, men det är en vanlig effekt som brukar lägga sig efter någon dag.

Att leva med dyslexi och ADHD

Nu vill jag dela något som ligger mig nära om hjärtat – att leva med dyslexi och ADHD i vardagen.

Ni vet, den där svårigheten med att läsa och skriva. Jag märker ibland att det finns en viss skam kopplad till dyslexi. Jag går inte runt och berättar det för vem som helst, och det verkar som att andra gör likadant. Att läsa högt är något jag helst undviker, men att skriva, det gör jag ändå – fast med mina egna knep.

Många ord byter jag ut mot andra, helt enkelt för att jag inte vet hur de stavas. På så sätt har jag nog utvecklat ett bredare ordförråd. Datorn och dess verktyg har blivit en räddning för mig, särskilt AI-program som hjälper mig att hålla den röda tråden. ADHDn gör att tankarna lätt hoppar mellan ämnen, och där har AI blivit ett stort stöd.

Dyslexi i vardag och arbetsliv

Dyslexi är för mig ett handikapp, eller om man hellre säger funktionsnedsättning. Det påverkar på många sätt, till exempel när jag i möten förväntas läsa högt eller ta anteckningar. Då känns det verkligen som ett hinder.

Men i vissa sammanhang är det faktiskt en resurs. Med barn som ännu inte lärt sig läsa kan jag anpassa sagor och berättelser efter deras nivå. Storytel har dessutom öppnat en ny värld för mig – att lyssna på böcker istället för att läsa dem gör att jag äntligen får tillgång till litteraturen.

Instruktioner däremot är en utmaning. Kortare, talade instruktioner hade nog fungerat bättre – men mitt höga tempo gör att jag ofta slarvar förbi detaljer.

Slutord: Att förstå och stödja

Dyslexi är kanske inte alltid synligt för andra, men för oss som lever med det är stödet från omgivningen ovärderligt. Att få förståelse för sina utmaningar, och använda de hjälpmedel som finns, kan göra en enorm skillnad.

Så när jag skriver dessa ord hoppas jag att fler får en insikt i vad dyslexi innebär – och att det är något man kan leva med och till och med hitta styrka i.

Nu börjar tröttheten smyga sig på, och jag känner att jag behöver gå ut och få lite luft. Tack för att du läste – och ha en fin dag!

Mellan raderna – min röst

Det här inlägget säger egentligen något mer: om modet att visa sig sårbar. Om hur skam kan döljas bakom tystnad, men också hur styrka kan växa fram när man vågar berätta.

Reflektion

Att leva med dyslexi och ADHD är inte bara en kamp, utan också ett sätt att finna nya vägar. Kanske är det just i våra hinder som de oväntade styrkorna bor.

Efterord

En morgon i farten, brödbak, dyslexi och ADHD. Så olika delar av vardagen, men tillsammans bildar de en helhet.

Fråga till läsaren:
Har du själv erfarenhet av dyslexi eller ADHD – och vilka knep har hjälpt dig i vardagen?

Länkar & stöd

Prenumerera på bloggen här
Stöd mig gärna via PayPal

En morgon i farten brödbak dyslexi ADHD — Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller

#Dyslexi #ADHD #Vardagstankar #SkapandeSkrivande #Storytel #Brödbak #TidigaMorgnar
#Dyslexia #ADHD #EverydayLife #WritingWithADHD #Storytel #MorningRituals #HomeBaking

Dyslexi 1177

An Early Start and a Reflection on Dyslexia and ADHD

Av Carina Ikonen Nilsson

den 30 oktober 2024

i ADHD och neurodivergens, Inlägg från 2024, Vardag & familjeliv

By Carina Ikonen Nilsson / October 30, 2024

Morning Rituals

The day started well before five, with a cup of coffee and some bread baking. Since I had prepared the dry ingredients the night before, it only took five minutes to get the dough ready. Baking bread is something I truly enjoy – the little extra effort is always worth it. That smell of freshly baked bread filling the kitchen sets the tone for the entire day.

There was no morning swim today, since we had to leave early. If I had thought ahead, we might have traveled the day before and stayed at a hotel, which would have made the morning easier. But that thought only came to me as I was heading to bed. Well, sometimes you just have to take things as they come.

Along the Road to Stenungsund

In the early hours, after many miles on the road, we finally stopped for a much-needed coffee break in Stenungsund. That cup was essential for keeping my energy up, and with a sandwich in hand, things felt a little lighter. Although, to be fair, the sandwich wasn’t for me but for our little one.

After that, the trip went smoothly, and we arrived on time at our destination. Right now, I’m sitting in a spacious lobby filled with small sofas and lounge chairs – the perfect environment for writing and reflecting. My body is still a bit sore after yesterday’s massage, with small bruises here and there, but that usually fades after a day or two.

Living with Dyslexia and ADHD

Now, I want to share something close to my heart – living with dyslexia and ADHD in everyday life.

You know, that difficulty with reading and writing. Sometimes, I notice that there’s a sense of shame tied to dyslexia. I don’t usually talk about it openly, and I think many others do the same. Reading aloud is something I tend to avoid, but writing – that I still do, in my own way.

I often replace words with others, simply because I don’t know how to spell them. In a way, that has expanded my vocabulary, since I’m always searching for words that are easier to spell but still say exactly what I mean. The computer and its tools have been a lifesaver for me – especially AI programs that help me keep the red thread in my writing. ADHD makes my thoughts jump between topics, and here AI has been a great support.

Dyslexia in Daily Life and Work

For me, dyslexia is a disability – or, if you prefer, a functional impairment. It affects so many situations, like when I’m expected to read aloud or take notes in meetings. That’s when it feels like a real obstacle.

But in some contexts, it can also be a resource. With children who haven’t learned to read yet, I can adapt stories and tailor them to their level. Storytel has also opened a whole new world for me. Listening to books instead of reading them allows me to enjoy literature in a way that works for me – I’ve finally discovered authors and works without feeling left out.

Instructions, however, remain a challenge. Shorter, spoken directions would probably work better – but my high pace often makes me skim past details.

Closing Words: Understanding and Support

Dyslexia isn’t always visible to others, but for those of us living with it, support from the people around us is invaluable. Understanding the challenges and using the tools that exist can make a huge difference in how we manage daily life.

So, as I write these words, I hope more people gain insight into what dyslexia means – and that it’s something you can live with and even find strength in.

Now, the tiredness is starting to catch up with me, and I feel the need to go outside for some fresh air. Thank you for reading – and have a wonderful day!

Between the Lines – My Voice

This post says something deeper: about the courage to show vulnerability. About how shame often hides behind silence – but also how strength can grow when you dare to share.

Reflection

Living with dyslexia and ADHD is not only about struggle. It’s also about finding new ways. Perhaps our challenges hold the seeds of our unexpected strengths.