mars 2022 - Sida 3 av 3

Dumt att vara vaken den här tiden.

den 5 mars 2022

alla dessa timmar framför tv, vaktande av nyheter och oro. Ställer till det i formen, att inte kunna sova. Ligger i sängen funderar på vad som hänt, finns det nytt att läsa. Vem säger vad och vad är det som sägs. Hur i hela friden blev det så här? Hur kan ett lands regering, ställa till sådan oreda i världen? Varför händer allt det här? Kommer kriget att komma hit? Vem och vilka är vi då? Kommer Putin att trycka på knappen? Kommer vi få ställa om världsordningen och kommer vi behöva passa vår tunga? Varför i hela världen behöver jag ligga och tänka på detta mitt i natten? Så dumt, inte alls smart. Jag som har tänkt mig att åka till sjön i morgon, behöver min sömn. Fullt ord, har ju sovit jour, jag borde vara helt slut i kroppen och totalt uttröttad. Men ack nej jag har varit som en riktig Damp-tant idag. Ändå är sömnen någon helt annan stans än där den borde vara.

I denna stilla timma när hela huset sover sitter jag här i nattlinne och skriver blogg. Jag är bra på att hantera ångest, oro. Nää inte i natt, jag tänker på de klienter jag möter i mitt jobb. Dom har också svårt att sova i bland. Jag förstår hur tankarna snurrar för dom nu. Hur tankarna inte slutar, hur svårt det är att få stopp på alla dom där tankarna, som jag ändå inte kan göra något åt. Dom snurrar fast jag försöker med både andningsövningar och andra tekniker.

Det där kriget finns där, jag kan inte göra något åt det. Jag behöver min sömn för att inte ramla och slå mig i själen. Jag behöver sömnen för att orka andas. Hur många av alla dessa människor som flyr bor nu i natt i ångest och oro för morgondagen. Deras sömnlöshet är enkel att förstå, min är bara dum. Gå och lägg dig människa, du kan inte göra något mera än att ta hand om dig de dina och det som är ditt.

Jag hoppa önskar att Putin har ännu svårare att sova än vad vi andra har. Eller så önskar jag honom en riktigt god sömn så att han kommer till sans. Bestämmer sig för att se hans verk, med världens ögon. Att han kommer på att allt detta var dumt, att han gör om och tar helt andra beslut, än dom han har tagit fram tills nu.

Återtagande av min egna makt.

Av Carina Ikonen Nilsson

den 4 mars 2022

i Malix

Har återtagit min egna makt, i att inte se till att ramla ner och slå mig illa i själen. Dessa dagar med oron i världen, tänker jag inte ramla mera, än jag redan har gjort. Nu blir det att återta, det jag kan göra något åt. Jag behöver inte förfalla i mina känslor.

Det ukrainska folket lider oavsett, om jag mår dåligt eller inte. Jag måste hitta sätt att ha en mur omkring mig, jag behöver inte blöda i mina känslor. Jag behöver inte gråta, dom där tårarna kan jag gråta sedan. Inte nu. Jag och en kollega pratade igår, om den värld vi vill se. Oavsett om det är en utopi eller inte, borde väl krig vara ett förlegat sätt att lösa problem? Vi behöver Kärlek, omtanke och respekt i den här världen. Inte vapen!

Tänk om vi kunde begrava alla former av vapen, skapa en stor begravningsplats. Där vi sedan cementerade, för att aldrig mera brytas upp. Tänk om vi hade läger, där människor som ville ta till våld fick bo och träna sig i att hitta till orädslan, tryggheten och acceptans. Tänk om det blev så, att vi blev tillsammans och inte vi och dom. Att vi alla hade en syn på att vi är bara människor, vår uppgift i livet är att vara medmänniskor i världen. En vacker dröm, i bakhuvudet hör jag sången om natten där drömmen handlade att soldaterna inte fanns och statsmäns satt på rad. Tänk om det, ja tänk om…. Det börjar i det lilla, vi kan alla göra något och vi kan endast börja gräva där vi står. Kan vi inte bli några som greppar en spade, börja i alla fall lära oss stava till ordet FRED är inte en Utopi. Utan fred är något vackert. Något uppnåeligt som kan vara en möjlighet till en bättre värld. Just nu, just i denna stund är det något jag vill befinna mig i. Kärlek till världens alla människor, även till Alla som behöver lite extra.

Lev idag just nu, just nu kan vi göra något åt, igår finns inte kvar mera än i ruiner, minnen och känslor som bor i historian. Just nu sår vi det vi kan skörda i framtiden. Ta hand om dig!

Tacksamhet kan Hjälpa.

Av Carina Ikonen Nilsson

den 3 mars 2022

i Malix

Idag satt jag och kollade in nyheterna. Då var det ett väldigt oväsen utanför, det var många män i svarta kläder. I raketfart gick mina tankar om Ukraina och vad fan gör dom här. Va fan vad finns det här??? Efter några sekunder, kom jag på att det är något helt annat. Vi ska ha byggjobbare här i helgen, dom ska byta taket. Byta taket och sätta upp byggställningar. Hade detta skett innan Ukraina, hade jag genast kommit på att okej, det är byggjobbare. Det gjorde jag inte idag, idag blev det katastroftankar på 0 sekunder.

Det är trevliga, vänliga killar som är här. Dom kommer från Polen. Jag fick möjlighet att säga att dom gör ett fantastiskt jobb, där nere med att välkomna Ukrainska människor. Dom bidrar till det där med att solidariteten, blir synlig. Det var som att jag inte kunde säga nog, om deras engagemang. Berättade att jag beundrade deras kraft i att bidra.

Tänka sig, för bara några månader sedan gick jag här i min lilla svenskbubbla om att livet är ett rosa skimmer, där det värsta som kan hända är om besin priset går upp. Det är det jag har rätten, att klaga på liksom.

Igår tankade jag bilen 23. 70 kr, tankade och tänkte tankar om, det är bra att det finns bensin. Den tanken har aldrig slagit, mig innan. Idag när jag skulle fixa mitt kaffe, kände jag tacksamhet att jag kunde göra kaffe. För mig var sådant självklarheter. Nu är jag mera medveten, om att allt det där jag just nu kan göra är inte självklarheter, även om det borde vara självklarheter för alla.

Just nu, under dagarna, bor jag i små, små tacksamheter som sker i just nu. Därifrån bor det trygghet i mig. Där i dessa tacksamheter, samlar jag min kraft till att orka med att vara med i livet. Där bor det tro och hopp. Måtte detta vansinne, snart ta slut. Att vi återigen kan se på världen, som en vänlig värld. Att vi återigen kan se på livet, som att det finns något där framme, som lockar. All heder åt det polska människorna, som gör så mycket. Idag fick jag tacka en polsk medborgare, för deras vänlighet i världen just nu. För två veckor sedan hade jag hade då bara tittat på dom, en flock människor som gör det dom kan för att få tillvaron, lite drägligare.

Idag skäms jag för dessa tankar. Idag är jag tacksam över att dom just nu bor här i vår trädgård, gör i ordning för att vi ska få ett nytt tak. Jo jag vet, solidaritet med våra svenska byggjobbare, fel av mig. Men det är ju så byggbranschen idag ser ut.

Lev idag just nu, igår är historia. Morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller och just nu har jag möjligheten, att faktiskt skriva här på bloggen. Det kanske bor en dag där framme, där den möjligheten inte finns. Men just nu har jag den. I det här bor det tacksamhet just nu.

Kärlek till solen, livet och allt det vackra

Av Carina Ikonen Nilsson

den 2 mars 2022

i vinterbad

Solen värmer både skinnet och ett kallt hjärta.

Idag badade jag och mina badsystrar. Isen hade lagt sig på sjön. Det fick bli att låna spade och börja bereda väg, för de badande kvinnorna som är mina systrar. Isen var tunn, lätt att skövla bort. Det var svårare att doppa hela kroppen, för solen värmde, solens strålar kändes på min hud. Solen har återvänt och gör värme igen. Hurra våren är här. Jag och en av mina badsystrar kom överens om att vi måste leva här och nu, i dessa tider. Just nu, är det ingen som anfaller oss, just nu finns det mat i affären och vi har ström. Just nu fungerar allt som det ska och vår statsminister har talat till sitt folk. Till oss i vårt blågula svenska land. Visst det är lite skrämmande att statsministern tar sig tid att tala så till landet. Det händer inte så ofta. När det händer så lyssnar vi eller i alla fall en del av oss. Mitt hjärta blöder för alla dessa människor som nu befinner sig i landet där Putin skövlar liv. Hat har jag känt jag gillar inte ens ordet hat.

Hat finns det något fulare mera skrämmande ord? Under några dagar har jag känt avsky, inför Putin. Men tanken har blivit mildare. Det är en man som skrämmer upp, det är det han vet om, levt i. Han har byggt en plats under jorden för de sina, om i fall att det blir kärnvapen krig. Denna lilla mannen är rädd, rädd för livet, rädd om livet fast han just nu skövlar liv. Han skulle behöva befinna sig i fred, kärlek och mjukheter så att han blir trygg. Skulle behöva att uppleva att han får känna på det där med vad äkta kärlek omtanke och mjukheter gör i kroppen. Äkta Kärlek där makt och pengar inte spelar in. Frågan är om han någonsin fått känna det?

Jag önskar att han hade fått uppleva det istället, för allt det där andra han har fått uppleva. Det hade gjort honom till en resonabel man, som hade haft respekt för livet, människorna och allt det vackra i livet. Det hade gjort honom givmild, kärleksfull och inkännande. Jag tycker faktiskt lite synd om honom, för att allt sådant vackert, inte har funnits i hans liv.

Vi måste leva i stunden, dag för dag, ta hand om det vi kan göra något åt just nu. Just nu kan vi ha framförhållning, se till att vi har vissa saker hemma, om , ifall att, något skulle hända. Just nu lever vi, just nu lyser och värmer solen. Just nu, Just nu har vi möjligheten att påverka just detta nuet. Ta hand om dig. Du och jag behövs i den här världen.

Man ångrar aldrig ett bad.

Av Carina Ikonen Nilsson

den 1 mars 2022

i vinterbad

Datorn konstrar lite, ett litet problem i världen. Mot vad som eller hur övriga världen beter sig. Bad idag eller, jo men det är klart det blev, det var varmare i vattnet än på land idag. 3,3 grader var det i sjön. 2,3 grader på land visade tempen då jag tog upp den från sjön.

Det är en konstig skrämmande tid vi lever i. Jag och mina badsystrar som brukar prata om små saker, hade ett annat samtal idag. Vi pratade om att vi får gömma oss, vi får bo i jordkällare, dra till Norge. Vi pratade om solenergi och power-bank, att det kan vara bra att ha en powerbank som laddas av solenergi. Vi var sex badsystrar idag. Jag vill dra tillbaka tiden som var för en månadsedan eller två. Då när vi hade våra vanliga samtal, önskade varandra en fin dag. Idag blev det vi får hoppas att dagen blir bra. Hoppas herregud, hoppas, jag som brukar välja en bra dag. Jag hoppas nu. #Shame on you Putin!

Nej den där Putin ska inte få förstöra min dag! Men det är svårt, att inte tänka på världsläget. Det är svårt att tänka vanliga tankar, utan att den där ryssen för tag i min rädsla. Mina tankar går till mina barn, barnbarn alla i min närhet, alla lite utanför min närhet och allt som jag tar som självklart just nu, Kan var en dröm i framtiden. Att äta mig mätt kan vara en dröm i framtiden, att kunna duscha mig varm, även det en dröm. Att ha rena kläder, att välja skulle kunna vara en dröm. Att ha en garderob med kläder, kan vara en dröm. Men jag måste sluta tänka i dessa banor nu. Måste sluta tänka dessa katastrof tankar, i stället välja tankar som är kärleksfulla, visa omtanke om mig själv och andra. Berätta för dom som är i min närhet att jag tycker om dom. Vara glad för små, små saker som är här och nu.

Idag när jag tog steget ut i sjön fylldes jag av stunden just nu. Just nu, för att stå ut med det kyliga vattnet. Omgivningen var som vanligt vacker. Isen börjar ge med sig, Kanterna runt udden i sjön är vatten och inte is. Nu börjar värmen återvända. Vinden var kylig idag. Det var skönare att låta min nakna kropp omsvepas av vattnet, än av vinden. Det var skönt att fokusera på något annat, än det som händer i världen. Vackerheten i att bada så här tidigt på morgonen, oavsett väder och vind har gjort att jag uppskattar det vackra omkring. Jag ser hur sjön och omgivningen, inte är den samma dag från dag.

Jag känner gemenskap med kvinnorna som ingår i morgonbadet. Vi träffas, byter om, går ner till sjön doppar oss, njuter av värmen som sprider sig efter badet, tar på kläder, pratar lite, säger tack för idag, ses vi imorgon. En simpel grej som blivit så stor för mig. Den där badgrejen ger kärlek, ger kraft och gemenskap. Jag säger som min badsyster ofta säger, Man ångrar aldrig ett bad efteråt.

Lev idag Just nu! Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon, Just nu gäller just nu lever vi och andas, det är i detta nuet som vi kan leva i kärlek och vänskap. berätta för dom vi bryr oss om att dom är värdefulla. Du är värdefull för mig.