Månad: december 2022

Den där sista dagen för reflektion, en sista dag på året, då brukar i alla fall mina tankar vandra till vad som hänt. Vad som är bättre och vad som jag skulle kunnat vara utan.

Den första tanken är Ukraina, det krig som bor i deras tid. Det hade dom och vi, kunnat vara utan. Det är något som aldrig, borde skett. Att Kina bad ryssarna att vänta, tills efter OS. Det är både smutsigt och vidrigt. Att ryssarna vinkar till Kina och Kina vinkar tillbaka. Det gör mig rädd.

Men Ukraina, dessa arma människor som bor där. Jag kan inte med ord beskriva eller själv förstå, vad dom upplever. Vi klagar på bensin och matpriser. Har dom tak över huvudet. Fick dom något att äta igår. Kan mammorna ge sina barn mat, hur känns det som mamma, att inte veta efter en måltid, att nästa måltid inte finns ännu. Hur känns det som mamma, att se sina barn vara hungriga, frysa inte kunna ta bort rädslan, som måste bo i deras barn? Det mest onödiga kriget någonsin! Onödigt, omodernt och helt meningslöst. Putin, borde avsättas av folket där. Vad säger de mor och far föräldrar när deras söner kommer hem i lådor. Vad var den sista tanken hos deras söner när dom dog? Vad var deras sista ord till varandra? En sådan som Putin, borde inte få hålla i taktpinnen.

Jag sänder en tanke till dessa människor, till alla där borta i Ukraina, alla mödrar fäder, fruar och barn. Sänder en tanke till alla dessa mödrar och fäder, söner, döttrar, barn och fruar i Ryssland, dom som har förlorat sin son, pappa och make. Jag tror ingen av dom, ville ha detta år. Ingen ville bli manipulerad av den man, vars namn är Putin. Ingen ville ha sitt hem, sin stad eller sitt liv söndrigt och trasigt. Vi, alla här hemma i vårt land, ville inte sitta och se på. VI ville inte men, var tvungna att lämna vår neutralitet. Vi ville inte gå med i NATO men vi är tvungna att söka medlemskap. Vi är nu ett folk som inte längre, kan säga att vi är neutrala. Vi har tagit ställning, varit tvungna att ta ställning. Vår världsbild har förändrats och vi med den.

Här hemma är vi faktiskt bara drabbade genom fördyrade omkostnader. Visst vi tittar på prislappar, vi har elräkningar som vi nu, är rädda för. Vi handlar kanske mindre och vi får vända på våra kronor. Vi får vara mera omtänksamma, om våra kronor. Vi får byta ut maten, till billigare mat. Men vi har ändå varandra, jag behöver inte fundera på, om mina barn lever eller om deras hus blivit sönder bombat. Nu kan död drabba var och en av oss. Men inte av bomber. Inte ännu i alla fall. Vi har det varmt och skönt, våra affärer har det vi vill handla och vi kan tanka våra bilar. Är inte det lite bra, att vi får tänka på om det verkligen är nödvändigt att ta den där bilturen? I alla fall för vår miljö skull.

Nu till min lilla värld, här har det varit både för och nackdelar. Mycket har hänt, här är taket bytt och bergvärme installerad, Kamin i källaren. Men det är egentligen bara världsliga saker, som Karlsson på taket hade sagt.

Min son har varit inlagd på sjukhus flertalet gånger. Det har skapat oro hos oss alla. Vår hemma varande son har vuxit till sig. Har visat att han klarar saker som jag aldrig trodde, han skulle klara av. Han har blivit vuxen man. Min lilla mamma lämnade denna jord, i slutet av vår semester. Det gjorde så ont, sorgen över henne är inte över men, jag börjar förlika mig med tanken. Hon börjar flytta ut och bli bra minnen. Mellan grabben, lyser och skimrar det om. Han är så grym på att staka ut, sitt liv till vuxen liv. Vår lilla tösabit har skänkt så mycket glädje. Så roligt att hon finns hos oss.

Det har varit si och så, det här året. Jag har lärt mig i alla fall lite, vad jag vill ha mera och mindre av i mitt liv. Det visade sig när mamma dog. Vissa människor är inte ens värda, en tanke. Andra värda mera än flera tankar, där är det mera ord och handling. Vår lilla Katte-fnatt, där bor det mycket kärlek. Lilla söta Findus här är det så mycket kärlek. Trodde aldrig att jag skulle kunna känna så mycket Kärlek, för ett husdjur.

Det har varit otroligt skönt att vara tjänstledig från jobbet. Det har blivit så enkelt att välja tankar och känslor. När kroppen och själen är utvilad. Samtidigt så har jag sänt många tankar om jobbet, pojkarna och kolleger. Men det har varit skönt att vara helt ledig.

Det har varit spännande roligt och se, hur mycket jag kan förändra i det vi förbrukar här hemma. Pappersservetter ett minne blott. Nu bor det servetter av tyg i vårt hem. Dom kan man återbruka, om och om igen. Plasten runt all mat i kylskåpet, ett minne blott. Nu är det Bivaxdukar som gör jobbet. Även dom används om och om igen. Här har vi slutat slänga mat.

För utom en Oxfilé som vi glömda av i kylen, nyligen. Den hade vi tänkt ha till idag. Det får i stället bli Kalkon på vår nyårsmiddag. När vi skulle ta hand om oxfilén, luktade den som att den istället skulle bo i soppåsen. Hm det där gjorde ont, säkerligen så vart det en 400 vi låtit bli noll och ingenting. Men vi har lärt oss av det, lärt oss att kolla datum, frysa in. Inte låta mat ligga i kylen och invänta Frysning! Utan frys med en gång principer, har blivit mottot. Oxfilé en petitess i verkliga livet, Det finns dom som hade varit glada för en skål med soppa. Den där oxfilén, hade blivit många skålar soppa. Fy skäms på mig som var så oansvarig om mat. Folk till och med i vårt land, har inte mat för dagen. Men här hemma, har vi lärt oss.

Jag säger att 2022 har varit ett skit år. Men allt har inte varit ett skit år, bara vissa delar. Min rygg har blivit nervskada som gör att jag får ta mediciner flera gånger om dagen. Mediciner gillar inte jag men, jag har fått lära mig att ta dom. Inte gilla dom men acceptera dom. Just det är det där skitåret listan.

Jag har haft ett helt år tillsammans med mina badsystrar. De finaste härligaste kvinnorna att börja en morgonen med. Tack till er alla för att ni finns. blir bra listan. Konserterna jag varit på är bra listan. Den lilla presenten som låg i min brevlåda från en kollega, Bra listan så klart den värmde så.

Det har bott kärlek här i vår familj. Vi har umgåtts, vi har gjort saker tillsammans och vi har blivit flera. Jag, vi befinner oss i sammanhang där vi tycker om varandra, stöttar och gör saker för varandra. Vi har klarat ut stormar, sjukdomar och funnits där för varandra. Det är listan, för bra saker. Det är listan som är viktig. Den viktigaste listan!

Nog för nu. Jag önskar dig och de dina ett riktigt gott slut, på det här skitåret. Ett gott slut på 2022 och ett riktigt Gott Nytt År!

2023 Låt oss få ett bra år.

Stor Panda ´´,sa Liten Drake.” Jag tycker om hur du lyssnar på mig och pratar med mig och färdas med mig, men mest av allt tycker jag om hur du får mig att må. ´´

Just i det bor det kärlek för mig, Just här i lyssnandet, pratandet och färden tillsamman det gör ju att man vill välja måendet. Kärlek jo, där bor det kärlek.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Just nu.

Idag när jag vaknade, hade jag haft en dröm där jag hela tiden hade tanken. Idag är den där första dagen, på resten av mitt liv. När jag vaknade följde tanken med mig. När jag steg upp ur sängen, var det första gången på resten av mitt liv som jag satte ner fötterna på golvet. Första gången på resten av mitt liv, jag tryckte igång kaffemaskinen. Allt jag gjort till och med nu, är det första gången på resten av mitt liv. Jag sitter här och trycker ner mina tangenter och skriver i bloggen. Varje andetag är första gången på resten av mitt liv. Tänka sig för första gången på resten av mitt liv, sitter jag här och skriver. Då vill det ju till att skriva så som tankarna far.

Fast kanske inte, då hänger ni inte med. En eld brinner, kaminen är fixad och som alltid är det första eldmästaren som tänt den. Första eldmästaren är jag. Igår pratade jag med en vän. Vi pratade skit år. Hennes bil hade gått sönder och nu blir det att köpa en nyare. Inte så roligt, men det är sådant som händer. Vi kom i alla fall överens om att detta är ett skitår. Ett år där det blev värre, än förra året. Jingsa ska jag inte, så jag skriver inte mera om det.

Nu är det nya tider, snart alldeles i närheten ett nytt friskt år. 2023 tänk vad åren går. Det tyckte man inte som liten. Nu springer dom förbi. Jag skulle vilja stanna tiden, eller vill jag verkligen det? Tänk om tiden skulle stanna i en stund, där det var mindre bra. Då vill man att tiden ska vara där borta. Nej, det är bättre att vara här och nu. Då tenderar alltid problemen att vara där borta i framtiden och gårdagens problem är förhoppningsvis löst eller närmare en lösning.

I alla fall sitter jag här, den här första dagen på resten av mitt liv. Vad ska jag fylla dagen med idag? Vad kommer dagen att föra med sig? Kommer jag välja mindre bra eller mera bra?

Idag kollade jag en film med Kay Pollak. Jag verkligen älskar hans tankesätt. För varje gång mer och mer. Det han säger är så sant. Jag har ansvar och min största uppgift i livet, är att göra mig själv lycklig. Det är ingen annan som har den uppgiften, utan det är min.

Jag kan välja mina tankar, mina tankar är min egendom och jag har ansvaret över dom. Jag kan genom mina tankar, välja olycka eller lycka. Går något sönder, är det för att universum vill att jag ska antingen välja något annat eller välja bort. Men jag kan villigt erkänna att det ibland är riktigt svårt, att välja att inte ha olycka. Vissa dagar är det svårt att välja lycka.

Men idag ska jag göra ett ärligt försök, med att välja lyckan. Idag är första dagen på resten av mitt liv. Idag var första gången, på resten av mitt liv. Jag gick ner i källaren och hittade den lilla roboten, intrasslad i garn. Jo stunden säger mig igen, att jag måste vara mera noga, med att lägga mina garner i korgen. Jag ska villigt trassla ur den, när jag skrivit klart inlägget. Jag ska träna mig mera på att vara tålig, inte klippa sönder garnet. Kanske, tänka sig, kanske är detta den sista gången, jag tränar mig på att trassla ur garn ut roboten. Man vet aldrig.

Igår skulle vi tagit ur kalkonen ur kylen. Det glömde vi. Men så här den där första dagen på resten av mitt liv. Kom jag på det när jag vaknade. Jag tog ut den och la den på diskbänken. Där får den ligga en stund så att den får en chans att tina upp inför morgondagens middag. Nyårsmiddagen ska bli till. Kalkon brukar man kanske inte ha till Nyår, men i år valde vi det. Förrätten är svår, det är många i vår familj som gillar olika. Jag misstänker att vi får göra olika förrätter. Men vad gör det, ibland gillar man olika och vi är en familj där vi gillar olika. Efterrätten är som vanligt en färgkombination av olika färger. Ska bli kul att fira nyåret. 2023 vad för det med sig? Vad kommer jag att lära mig då? Det ser lite nattsvart ut om man läser tidningar och nyheter men det är där borta i den stora världen. I min lilla värld vad har 2023 med sig då? En hiskligt dyr elräkning, Jo det kan vara så. Men det ligger där borta i framtiden. Det är problem vi tar då. Jag vill ha nära till skratt nu som då där borta i framtiden. Jag vill kunna välja lycka oftare än jag väljer olycka.

Nog dravlat för idag.

Vist är naturen otrolig!´´ sa Liten Drake. Ja, det är den ´´, instämde Stor Panda.

``Men vi är lika mycket en del av naturen, som träden eller spindeln och precis lika otroliga´´..

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Vill passa på att önska ett gott slut och ett Gott Nytt År! Hejdå 2022 och välkommen hit 2023.

Årets Julstrykning klar för denna gången, Det är bra, när jag gör det direkt. Nu är det klart och upplagt på hyllan, tills jul 2023. Härligt att börja dagen med massor av energi. Här är allt fixat tills vi åker iväg. Hinner till och med att sitta här, i lugn och ro. Härligt så här skulle varje dag börja. Fast det är klart, jag har inte strykning varje dag. Så roligt är det inte så att jag skulle vilja göra det, varje dag. Sista dagarna, på året. Hur har det här året varit, om jag på riktigt funderar? Här hemma säger vi, att det varit ett skit år. Sjukhusbesök för många i familjen. Stora sonen tre gånger, två eller tre gånger med ambulanskörning och inlagd i en vecka åt gången. Hemma sonen sjukhus och ambulanskörning två gånger. Mamma ramlade, fick leva sina sista dagar i en dimma. Mamma dog, jag hann ner och träffa henne, de sista timmarna hon hade i livet. I dom där sista timmarna, bor så mycket tacksamhet i. Tack mamma, för att du väntade med dina sista andetag, tills jag var där. Vi fick några timmar ihop, du och jag.

Min lilla mamma. Inte gråta nu, Carina, du har sminkat dig. … Försent lär få göra om mitt ansikte, eller bättra på det för tårarna rinner. Ännu gör dessa tårar ont, fast jag vet att mamma har det bättre nu. Bättre än då när hon låg där, på sitt rum och inte kunde tala. Lilla mamma, om du visste hur många tankar på gott och ont, jag tänkt på.

Många smaker, många minnen och speciellt ett minne en nyårsafton. Då jag hade en kompis hemma, vi lekte med barbie som vi alltid gjorde. Då smög du dig in i rummet, med julmust och nonstop i en skål. Jag minns fortfarande, hur gott dom där chokladpistillerna smakade. Minns min kompis ord, om att jag hade en sådan bra mamma. Jag blev stolt av själva stunden. Men minns inte något mera. Jag minns första dagen jag skulle gå till skolan, mamma var med mig. Mamma, du hade gjort dig fin, även då kände jag stolthet över dig, mamma. Jo du mamma, det finns bra stunder jag minns. Det är dom bra stunderna, jag fokuserar på. Dom där andra, är inte något att minnas. Dom lägger jag på hyllan till sopstationen.

Här var mamma ung och jag ännu yngre. Ibland undrar jag, vad som bodde i den lilla flickans tankar. Vad hade hon för drömmar? Mera än att hon ville sjunga och rita? Jag tycker mig se nyfikenhet och glädje i kortet.

VI har lagt om taket, är en bra sak som hänt i år, Vi har fått bergvärme, även det är bra. Men Kamin, jag säger bara Kaminen oj oj oj…. den går inte av för hackor. Kaminen skulle kunna göra ett helt inlägg, som inte någon orkar läsa. Om hur bra och nöjd, jag är med den. 19 Års väntan är över. Nu står den här i källaren och värmer mig och mina tankar. Fast inte just nu, värmen från igår sitter kvar.

Ukraina, Skam, omodernt och rent ut sagt vidrigt. Inte själva landet Ukraina men, det ryssen gjorde och gör. Fult ord i massor, När jag skriver det här, känner jag hur vreden i mig bubblar upp. Hade den där fult ord, vill inte ens ta hans namn i min mun. Varit här så hade jag spottat på honom. Eller han är inte ens värd att spottas på. Bättre att radera bort allt som har med fult ord namn, att göra.

Ukraina, känns hemsk att bara se på. Vi lider med er, men det hjälper inte. Jag beundrar erat mod, er tapperhet och er kraft. Vilken tur att ni har en sådan stor ledare. Måtte detta krig få ett stopp. Måtte detta krig sluta nu.

När ska det ryska folket vakna? Vilken skam ska inte dessa invånare, känna sedan när kriget är över? Rysslands medborgare, vakna!!! Ställer er upp och visa er avsky, för detta krig. Var inte en tyst massa, var inte dom som ser på. Säg ett och annat och kräv att kriget slutar, Att det slutar nu.

Nää 20 22 har varit ett värre år, än dom som var innan. Jag trodde Corona tider var det värsta, men så fel jag hade.

Något som är väldigt bra som hänt 20 22, är vår lilla tösabit, min skapare vad jag tackar för att Universum, sände henne till oss. Jag känner en stor tacksamhet över att hon finns och finns i våra cirklar.

Lillkillens alla bra prestationer som vart hur stora som helst, är också sådant som varit bra, med detta år. Herre min skapare, den där killen han kan gå hur långt som helst. Snart, jätte snart är han så vuxen, att han är en vuxen ung man. Som klarat Gymnasiet med bravur. Jag är verkligen imponerad, över hans kraft och ork. När han går ut ur gymnasiet, har han redan jobb. Alltså sicken kille, han är verkligen grym, på att välja bra saker, för sig själv.

Visst ett skit-år har det varit, men det har funnits bra saker i skitåret. Lillkillen och tösabiten igatan säger jag. I gatan vad det skimrar om dessa, i mina tankar Just nu.

Nog för nu.

Stor panda och Liten Drake. James Norby

Citat:

” Jag har inte tid att titta på blommorna just nu´´ säger Liten Drake.

” Ännu större anledning att titta p dom ´´ sa Stor panda.” Och dom finns kanske inte kvar i morgon.´´

Det säger mig stanna upp, se mig omkring, reflektion, stanna och begrunda.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

En eld är tänd, idag blir det en helt vanlig dag, utan julsaker framme och inga kalas. Men En eld är tänd, jag sitter med handduk om håret och mår bra till trotts, det uteblivna vinterbadet. Saknar kylan och den härliga känslan. Isen är för tjock för att bada, sjön i skogen för ström har jag hört. Jag får nöja mig med nytvättat hår och dusch. Inte alls samma sak. I stunden finns inga badsystrar som snattar, inget god morgon, inget huva va kallt, ingen seger yes, vi gjorde det idag med. Inte hej då vi ses i morgon, ha en fin dag. Jo det har blivit så, det har varit en vana. En trevlig vana, där jag befinner mig i ett sammanhang ett Kasam. Men det kommer en ny tid, en tid när isarna är sköra, en tid när skogssjön inte är så ström. Det brinner en eld. Det får duga.

Igår hade vi kalas här hemma, fyra gäster som blev bjudna på Morotsoppa med aioli, eller sambalfresch. Efter maten blev det tårta, äggost och kladdkaka. Presenter delades ut, till födelsebarnet. Ett födelsebarn som var så tacksam, för sina presenter. När gästerna gick hem, pips det in på rummet. För att prova de nya teknikprylarna. Därefter såg man inget av födelsebarnet, innan godnatt-kramen. En bra dag fick jag till svar, när jag frågade hur dagen har varit. Det gör mig varm i hjärtat, en bra dag….. Vi borde alla få ha bra dagar, dagar vi är nöjda med. Dagar vi känner att vi duger så som vi är, dagar då vi har lugn och ro, dagar då vi mår bra av att bara vara. Dagar då det brinner en eld.

Det är inte alla förunnat, inte alla har det bra. Vi behöver inte se ens utanför våra egna gränser, till land. Det finns dom som får förlita sig på allmosor från Kyrkan, vara tacksamma för det. Det finns dom som får uppleva hårda ord, slag och misshandel både fysiskt och psykiskt. Det finns dom som inte får ett god morgon. Inget leende när möten blir till, inget ta hand om dig, du är viktigt. Ingen som varken ser eller hör.

Vi borde, bör ska vara bättre emot dom, vi möter. Ett leende kan gå så långt. Kännas så länge, fast det är en okänd du möter så le. Du vet inte vad det leendet, gör med den som får leendet. Vi borde vara mera givmilda, emot dom som är i skuggorna av våra cirklar.

I jul helgen sa stora sonen, men vi borde gå över med en gåva till vår granne, visa att vi bryr oss. Tyvärr så var timmen slagen, för affärerna var stängda. Men egentligen hade det räckt med, att vi gått över vår lilla väg och bara önskat God jul. Vi gjorde inte det. Varför? Jo för att vi inte innan gjort det, för den där rädslan, att göra något annorlunda. Rädslan över att bli betraktad som fel. Nu gör minsta sonen, en insatts ibland, till vår granne. Då det är snö, skottar han hennes uppfart, ibland klipper han hennes gräs. Ibland går vi över och frågar om hon har återvinningssaker som ska till tippen. Men vi skulle kunna göra mera. Vi kan alltid göra mera, inte bara till grannen utan till dom vi möter.

Personen i kassan på affären. Ett leende är gratis. Den vi möter på vägen till affären, kan man säga hej till. Men gör vi det? För min del kan jag säga ibland, inte alltid. Men ibland… ska sluta nöja mig med ibland. Ska bjuda på ett hej, och leende mera ofta, än jag gör idag. Jo det får se till att bli, en ny vana för mig. Här ska bjudas in till att ge den jag möter, i alla fall ett leende.

En leende liten illbatting, till katt.

Nog för dagen.

Tacksamhet:

1. tack för en ny morgon och en ny dag.
2. tack för vår fina dag igår. Besöket var så trevligt.
3. tack för att jag har människor omkring mig som jag bryr mig om.
4. tack till Livet, tack för allt livet ger mig.
5. tack till mig själv för denna reflektionsstund. Den gör mig klokare.
6. tack för att jag har den bästa maken för mig. Han gör mig lycklig.

” En ny dag en ny början ´´ sa Liten Drake. Vad ska vi göra med den?

Ja vad ska vi göra med våran eller våra dagar. Idag ska jag ge till mig själv, ta det lugnt och njuta av stillheten, livet och kärleken som bor i min värld.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och i morgon är här först i morgon. Just nu gäller.

Julen brukar åka bort idag, ser jag bland minnen på Facebook. Får ändra rutin för idag är det födelsekalas här i huset. Kalasfirandet började redan vid sju, i morse. Då bjöd vi på Varm choklad och mackor, till födelsedagsbarnet. Present blev det så klart. Det blev ingen ljuv sång men, grattis blev det. Hade inte sjungit upp mig vid sju. Frågan är om det går att sjunga upp sig idag. Är lite snorig. På eftermiddagen får vi gäster som ska fira med oss. Vi tänker eller inte vi, Maken har aldrig tanken på att bjuda på soppa. Men jag tänker att bjuda på soppa och varma baguetter, innan det blir tårtätning. Sist gästerna var här hade vi även då Kalas, då var det för vår äldsta dotter.

Igår morse hade jag bestämt, att dagen skulle användas till mys. Hade sett att C-More hade utvandrarna med Gustav Skarsgård. Mys på hög nivå med brasa i kaminen, kaffe och soffhäng hela dagen. Mitt i filmen, säger Maken som inte tittade på filmen, att han skulle till stan för att handla tangent bord. Jag vill inte med, sa jag. Han sa, vi kan handla kalkonen till nyåret. Dom har rea på El-Giganten. Stängde av filmen och åkte med. Hittade en ny stavmixer den gamla jag hade är säkerligen över 20 år och var bra, för några år sedan. Nu blev det en gedigen i stål och inte plast. Där av valet att det blir soppa idag.

Julen är över här hemma. Men spåren av att vi har firat jul finns kvar, dom ska bort. Kanske inte idag, men dom ska bort innan nyåret är här. Kanske blir det idag, vi får se vad jag hinner med innan gästerna kommer. Elden i spisen är tänd, tvätten upphängd. Nu idag blir det att ta mig ann Den stora strykarhögen, som vuxit till sig här hemma. Servetter i massor ska strykas, men även annat också.

Maken är på jobbet igen, en riktigt dålig julhelg i år om man pratar ledighet. Nu är det igen som vanligt. Aktier att kolla, jag funderar på att sälja av. Siare språkar om att kurvorna är samma som på 30 talet. Börsen kommer att rasa helt. Eller så siar dom så, för att köpa Aktier på rea. Sålde av en del förra vecka, har en del pengar att spendera på Aktier. Men just nu, säger hjärtat nej. Jag vet hjärtat ska inte vara med i de sammanhangen, men här gör det så.

Stor Panda och Liten Drake boken säger idag. Var modig, man vet aldrig vad ett nytt möte har med sig.

Tacksamhet.

1. tack för att jag vaknade upp till ännu en dag
2. tack för att livet är så som det är just nu
3. tack för alla människor i mitt liv.
4. tack för att jag har förmånen att vara så som jag är. Det gör att jag är mitt bästa jag.
5. tack till livet, tack för allt som kommer in i mitt liv.

Nej om det ska finnas en tillstymmelse att jag ska hinna med, att ta bort julen så måste jag börja nu.
Idag är första dagen, på resten av våra liv. Just nu gäller och just nu är nu, inte igår och inte i morgon. Just nu!

Idag läste jag på Facebook om att det var 2011 som min farmor var här för sista gången på jul. Dagen efter hon firat julen hos oss hade hon ramlat fick åka till sjukhus och opereras. Läsningen blev en stund i minnen, en stund i tårar av saknad av min farmor. Den där sista gången hon var här hade hon glömt vilka alla var utan jag. Mig minns hon, men övriga vart det inga minnen av. Hon fick sin sherry och maten hon åt just den julaftonen var lite. Dagen efter åkte jag till henne på sjukhuset, veckan eller veckorna efter rensade vi farmors lägenhet och flyttade henne till ett boende. På boendet försvann hon mer och mer. Vi gjorde ordning hennes rum med fin möblerna och hon åt de sista åren på finporslinet och drack kaffe ur fin koppar när jag var på besök. Det gjorde ont att se farmor så som hon var på hemmet. Besöken var inte många, men då och då åkte jag dit, farmor satt mest och trallade på en sång. Jag försökte klura ut vilken sång hon sjöng på. Vissa gånger var hon mera med i matchen det var lyckliga dagar, där farmor så som hon var när hon var sig själv. Men oftast var hon i sin vidriga sjukdom senildemens. Den där Julaftonen då 2011 var jag så är ännu väldigt tacksam för att vi fick tillsammans. Hon satt där vid vårt dukade bord, hade sin finklänning på sig och kände sig som en fin dam. Min älskade lilla fina, fantastiska farmor. Nu har hon varit i himlen en väldigt massa år. Men ibland hittar hon hit och klappar mig på kinden, säger åt mig att ta det lugnt.

Idag började blogginlägget med en eld. Mysigt att sitta här och skriva till knastret av elden, som slukar veden. Morgonar ska vara mysiga, då blir hela dagen mysigt varm och härlig.

Dagen idag blir en lugn dag, stora sonen med familj är fortfarande sjuka så vi väntar några dagar. Även här har det blivit sjukstuga. Lilltösen är förkyld och lillgrabben kom hem igår hade feber. Ingen av dom har covid, det har vi testat. Storgrabben här hemma, kokade varm till sig, för en stund sedan. Han kände att halsen, inte var som den skulle. Jag börjar känna mig snuvig. Det är bara att gilla läget hålla sig hemma och gå och skrota. Det gör ju att det kan bli mysdag med film och vila.

I morgon fyller lillflickan år, jag hoppas vi är bättre då. Vi har ju tänkt att ställa till med kalas för lilltösen. Det kommer folk långvägars ifrån, om dom nu inte blir rädda för förkylning. Hon har vänta så på sin födelsedag.

Igår var dotter med familj här, vi hade tänkt bjuda på jul bord. Men ändrade det till Köttkorv med senapssås och lite småvarmt. Alla åt och det funkade, Efter maten ville Alfred spela Alfredspelet. (Alfredspelet är ett spel som dottern utvecklat efter min och Alfreds prototyp.) Självklart vart mormor, med på att spela Alfredspelet, dottern ville ha ett par byxor uppsydda, det gjorde att vi även lärde oss att sy knapphål. Två ADHD hjärnor som inte hade en aning. Prov-sydde och klurade, till sist kom vi på hur man gjorde. Jag har haft min symaskin i över 30 år nu först provade jag på att byta pressarfot och sy knapphål. En riktigt trevlig kväll, dom åkte här i från långt efter 21.

Dagens bild i julklappen som jag fick från sonen, magisk. Kommer att bli en vana att vända på tavlan när jag går och lägger mig.

Tacksamhet

1. Tack, för att dagen igår blev så vacker och mysig.
2. Tack, för att jag även idag, vaknade till en morgon.
3. Tack, för att jag hittade till minnen om farmor i morse. Även om dom gjorde ont, så kändes dom viktiga i stunden.
4. Tack, för allt som bor i min värld, alla minnen, alla härliga människor.
5. Tack till livet, tack, för allt som kommer till mig i livet.

Dagens Stora panda och Liten Drake.

Idag är första dagen på resten av våra liv. Just nu är till för att levas i. Just nu är just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller Just här och nu.

Tänk att glädje kan visa sig i tårar. Nu är det ganska så vanligt för mig. Dom där tårarna som rinner av glädje. När jag jobbade med flickor, var deras ständiga kommentar när jag blev rörd. ”Nu gråter Carina igen.´´

God morgon och god fortsättning, på denna härliga Julhelg. En vacker helg på många sätt. Lillflickan gjorde att jag fick tårar i ögonen, igår. Nu när jag skriver rinner tårarna igen. Inte av sorg, men av lycka. Igår fick hon sin efterlängtade gitarr. Vi trodde hon ville ha en halvakustisk gitarr men, hon ville ha en stål-strängad. Hon fick det hon ville ha, efter att vi här hemma gjort efterforskningar i massor. Jag frågade en före detta kollega, även en kollega, båda håller dom på med musik. Maken kollade nätet i massor. Till slut hittade vi en, som vi köpte.

På kvällen när våra gäster hade åkt hem. Då kom lilltösen ut i köket, kramade om mig och berättar för mig, att det här va den bästa julafton, hon någonsin haft. Ändå var det bara en helt vanlig julafton här. Hon var så glad över sin gitarr och var med oss under kvällen. När det vankades promenad till Midnattsmässan, var hon med oss. När det var dags för nattvarden, frågade hon maken om han ville följa med henne. Men jag sa att jag kunde vara med henne, Jag och lill-tösa-biten gjorde vår nattvard. Promenaden hem kom det en klasskamrat och hälsade på henne, gav henne en jul kram. Det gjorde mig så varm i hjärtat. Det har fungerat denna gången med. Vi har landat, skapat ett hem igen där vi alla får plats. Vi har en sådan fin Kyrka är i vår lilla by. Det är så vackert att sitta där mitt i natten och lyssna på de vackra sångerna. I går blev det rysningar på hela kroppen när det sjöngs av den duktiga solisten.

Äggosten var populär hos lillflickan hon tog två gånger, Ris Ala Malta var inget hon gillade. För det var äggost med den hemkokta sylten som var hennes grej.

Här är dom Outstanding Bivax dukarna. Så perfekta att ha till mat och ost i stället för att använda plast. Enkla att tvätta. Ljummet vatten och en droppe diskmedel. Frågan är bara när jag måste lägga mera vax, om det är något jag klarar av. Vi får se hur det blir, det lär ta ett tag. Ännu efter fyra, fem tvättar är dom som dom var när jag fick dom.

Nu på morgonen såg jag att jag glömt, att ladda mobilen. Det blev att jag satt och kollade på min fina julklapp, jag fått av stora hemmavarande sonen. Han gav mig en tavla, gjord av sand och kristaller. Vänder man på den, blir det nya landskap varje gång. Ett rofyllt sätt att hitta till stillhet, jag skulle kalla det ett bra terapeutiskt sätt att hitta till ro och stillhet. Magiskt vad vackert det blir i den där bilden.

När jag druckit mitt kaffe, fick jag för mig att göra ordning våra besticklådor. Bytte ut dom där svarta besticken, jag fick för mig att jag ville ha. Till det vanliga lite tyngre vi haft sedan urminnes tider. Ännu ett par bestick till någon av alla som efterhand flyttar hemifrån. Nej, nu ska jag in i duschen, mat ska lagas och dottern med sin familj kommer vid tre. I morgon kommer sonens familj, då blir det igen Julbord. Idag har vi tänkt att bjuda på annan mat så det blir lite variation.

Tacksamhet.

1. tack för den fantastiskt vackra julaftonen.
2. tack för att lilltösen var utvald, att komma till vårt hem
3. tack för att jag vaknade till ännu en dag.
4. tack för alla vackra människor som bor i min värld och tid.
5. tack till livet.
6. tack för att vi valde igen att gå till Kyrkan igår.

``Alla årstider är helt olika varandra´´ sa Stor Panda.

”Men alla har sina egna mirakel.´´

”Precis som vi ´´, log Liten Drake.

Det är så, vi är alla våra egna unika mirakel. När vi tittar bakom attityder så ser vi bara vackra unika människor.

Lev idag, för idag är första dagen på resten av ditt liv. Igår är historia och morgondagen kanske blir en gåva till. Det ser vi först i morgon. Just nu gäller.

Jag har fått till mig att det är strömt i skogsjön, isen är tjock på vanliga sjön även vid campingen. Det finns en liten brygga med stege. Där hade jag kunnat bada, fast jag valde att avstå. Kan jag inte räta på mig när jag sitter i sjön, så kanske stege kan ställa till det ännu mer. En av mina badsystrar ringde igår och hade många lösningar säkerligen bra, men jag är för feg. För feg vill inte att det ska bli så galet som det blev sist. Inget Jul bad för mig.

Det får bli att fira jul utan bad och förbereda och fira här hemma. VI har redan börjat lite smått med frukosten. Lilltösen har öppnat presenter från Stockholm. Jag och maken ska ta en promenad till by innan vi sätter igång. Men jag ville göra ett inlägg, det blev inget inlägg igår. Vi hade fullt upp med annat. Vi köpte ägg i hönseriet, Mjölk hos bonden och därefter åkte vi till IKEA för att köpa fåtölj. Helt rätt dag för IKEA besök men så dumt om man har annat att göra. Inte en människa på IKEA eller i alla fall lite folk. Fåtöljen inköptes och ett nytt bord framför soffan.

Hem fixa äggost, koka sylt, koka gröt, göra Janson och fixa skinkan. Skinkan är makens jobb. Det andra är mitt. Äggosten blev riktigt fin, gjord på mjölk från bonden och spetsade till den med lite filmjölk och kardemumma och pytte lite vaniljsocker. Tösabiten har pratat så mycket om Äggost, jag vart lite nervös över att min inte kanske var lika god, som dom hon ätit innan. Men när hon fick smaka lite, så vart hon hel nöjd. Den där äggosten den dög allt riktigt bra. Den bir godare ju längre den står, tyvärr har den bara stått över natten men det fungerar nog ändå. Till den har vi hemma kokt sylt gjord på hallon, blåbär och jordgubbar. Det kommer duga fint. Imorgon skulle Mina vuxna barn komma hit med sina familjer men sonens familj har drabbats av magsjuka. Dom får vara hemma och fira julen själva. Dottern med sambo och deras lilla Alfred kommer i alla fall imorgon. Då kommer även lillgrabben hem från sitt julfirande i Göteborg. Det ska bli trevligt. Nej nu har jag inte längre tid att sitta här och skriva nu ska jag njuta av julfriden tillsammans med familjen. I kväll blir det som vanligt midnattsmässa i kyrkan. En fin tradition som vi började med 2017 kanske. Jag är inte riktigt säker. Det är så fint och rofyllt och vackert att sitta där i kyrkan tillsammans med alla andra julfirare.

Ha en riktigt god härlig och fin Jul. Vem vet kanske ses vi i morgon det får vi se då.

Idag är första dagen på resten av våra liv. Lev idag just nu, igår finns inte längre här men just nu kan vi skapa fina minnen som vi har redan i morgon. Just nu gäller.

God Jul ta hand om dig.

Sitter här och skriver maken han lagade maten idag. Spagetti och köttfärssås men, jag tänker äta av chiligrytan jag gjorde igår. Fast det var 1 kg högrev så åt alla bra av maten igår. Det blev så lite kvar att det bara räcker till en. Jag paxade den. Nu är det inte så svårt här för ungdomarna gillar inte rester. Jag tyckte grytan var så grymt god, så jag är glad att det blev lite över. Idag firade vi jullov här på förmiddagen. Vi gjorde varm choklad och tinade lussebullar, lite chips och lite skivad frukt och en dyr-gripare till Julfilm att fira jullov. Jag berättade att jag är så grymt imponerad över hur hösten varit. VI hade riktigt mysigt när vi satt här i soffan och kollade film. Självklart hade vi tänt en brasa i spisen. För att gö det lite extra mysigt.

När filmen var klar vart det att plocka upp tallrikar och sådant. Chokladen var så god att det fick bli en kopp till för vissa. Jag nöjde mig med Jul te. Det var lite tid kvar innan maken skulle komma hem. Det gjorde att jag la mig på spikmattan och somnade nog med en gång. Nu är hela kroppen full med må bra känslor. Sicken tur att jag igen har valt att använda den. Så härligt. Livet blir lite enklare när den ligger i sängen när man behöver den. Sover så gott och känner mig utvilad bara efter en slummer på 30 minuter. Härligt.

I morgon ska vi köpa mjölk hos bonden. Jag ska koka gröt och göra äggost. Äggosten är till för julafton. både jag och lilltjejen men även svärdottern gillar äggost. Hoppas det finns kvar till henne när hon kommer på Juldagen. Janson ska även göras i morgon samt julskinkan. Nu är vi äntligen där i själva julstöket och firandet. Det ska bli så roligt. På julafton har jag även tänkt mig ett julbad med badsystrarna om dom ska bada.

Ha en trevlig kväll. Detta är bra ett eftermiddagsinlägg med lite tid över. Det får duga för nu.
Fast det där med lev idag just nu får plats. Just nu gäller igår finns inte längre kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Idag ler jag åt mina lite dumma tankar igår. Det om ålder, det är väl klart är man 57 år är man inte purung. Det är till och med så att om bara några veckor, är jag till och med 58 år gammal. Inte ung, det känner jag i kroppen. Nu när ryggen spökar i benen. Dessutom ser jag det i spegeln. Viss rynkor döljer sminket, men det finns allt de som inte går att gömma.

Egentligen ska man dölja? Jag är ju den, jag är även idag. Fast med en himla massa mera erfarenheter och klokheter, som jag då inte hade som ung. Har säkerligen lagt till en massa olater, med åldern. Kommit på att vissa saker, är faktiskt inte så himla viktigt. Viktigheterna idag, är inte att vara omtyckt av alla. Jag bryr mig faktiskt inte. Men jag vill vara omtyckt, av dom som tycker om mig och jag tycker om. Det är där man ska lägga krutet. Där man ska göra det där lilla extra, för att visa sin uppskattning. Jag tror att jag gör det idag.

Förr spred jag nog ut det till alla som fanns runt omkring, även människor som kanske inte var riktigt så trevliga, som de människor jag har runt omkring mig idag.

Visst det är lite viktigt för mig, att känna själv att jag ser rätt okej ut. Jag behöver inte visa spöket som jag möter varje dag, jag vaknar. Döljer, jo kanske men jag tror mera att jag fixar till mig, för att jag själv känner mig lite bättre, piggare och finare. Jag gör det nog inte för andra. Utan för mig själv. För att jag själv ska möta min egen spegelbild, inte mötas av det gromiga och lite trötta ansiktet. Det som visar sig, de där första minuterna när jag vaknat.

Fast ibland gör jag det hela dagarna, då är det riktigt skönt att slippa den där lite grövre proceduren på kvällen. Då maskaran ska bort och sminkresterna, ska bort ordentligt. Gör oavsett en procedur med att tvätta ansiktet och smörja in med krämer varje dag och kväll. Den vanliga utan smink i ansiktet, är en riktigt skön stund. Då mår jag riktigt bra när jag tvättar och smörjer in ansiktet. Lite lyx i vardagen det där med mina krämer. Mary Kay såklart att det är!

Nu stundar det där härliga jullovet ungdomarna här har väntat på. Nu vet jag inte riktigt med Lillgrabben om han bestämt sig vara ledig eller om han ska jobba. Han sköter sådant själv. Jag tycker han förtjänar ett jullov. Men jag misstänker att han vill ha lön. Han gillar lön. Hm det gör jag med, fast min lön rinner ut till att betala dom där mångtaliga räkningarna och spara till elräkningen. Hm inte riktigt sant, för jag leker även lite finanshaj. Fast jag skulle nog kalla mig själv, för finanssill i detta fall. Idag när jag kom ner till källaren möttes jag av en intrasslad liten Källman. Han hade lyckats få tag i min stickning.

Dom strumpor jag lyckats sticka, är idag ett minne blott. Källman åt upp det mesta, det blir att börja om. Börja om från början, börja om från nytt…. jag hör hur min pappa nynnar just den låten, där uppe i himlen just nu. Hon som skulle få strumporna till sitt lilla barnbarn, får vänta ytterligare några dagar. Sånt är livet ibland får man börja och någon får vänta lite extra. Men strumpor till en liten kille på två år, lär det bli när, jag lärt mig att Herr Källman gillar strumpor. Eller inte strumpor, han äter gärna vilket plagg som helst. Till och med obrukat garn duger för den rackaren.

Jag fick så fina Julstrumpor av min vän som jag nu stickar strumporna till. Julstrumporna har fått bo i två skålar en med små strumpor och mina Julservetter i. En med stora strumpor och julservetterna. 10 för dom stora och fem för dom små…. Men skynda på, nej, det är dumt när det vankas julbord. Men visst blev det fint. Det får bli istället för Julstjärnor, vi inte kan ha i år. Lilla Findus äter ju på allt vad blommor heter. Dessutom kommer ju lille Hugo hit , han är en hejare på att gör saker som man kanske inte ska göra. Vi får snällt nöja oss med skålar med Julstrumpor och julservetterna som får pryda bordet i år.

` Jag är jätte trött´´ sa lilla Drake.

Stora Panda svarade. ”på vintern drar sig naturen tillbaka, vilar sig och samlar kraft för att börja om på nytt, Vi för göra likadant, lille vän´´

Kanske är det likadant för oss ibland behöver vi vila i det som är för att ladda upp våra krafter som då är starkare och kraftigare. Ha en fin dag. Ta hand om dig och din dag.

Lev idag just nu, Just nu är precis just nu i just denna stund. Vad kan jag göra för att just i denna stund göra något som gör tillvaron lite lite bättre? Jo jag ska upp och koka en kanna Jul-te, varm choklad till lill-fia och vi ska fira att Jullovet har börjat. Detta gör vi med att titta på en Julfilm. Det gäller att ladda upp julstämning.