Månad: februari 2023

En natt i feberdrömmar det är otäckt, jätte längesedan jag hade sådana drömmar. Det gjorde att jag gick upp vid halv fem i morse och bara försökte få bort drömmarna ut ur kroppen. När klockan närmade sig halv sju gick jag och la mig igen, Vaknade igen upp av otäcka drömmar. Det fick bli att gå upp ta kaffe och nu när kroppen fått febernedsättande igen sitta här en stund. Igår blev det tvn inne i sovrummet. Var helt onödigt att ha på den för jag såg början av filmen och slutet. Gjorde försöket två gånger, somnade precis vid samma tid som gången innan och vaknade precis vid samma tid i filmen som första gången. Nirvana film, jag får försöka se den när jag är frisk. Nu är det kaffe som gäller och det får bli en dusch innan feber sätter in igen. Igår frös jag så mycket så det blev varken dusch på morgonen eller kvällen.

Det där el stödet ramlade in på kontot igår. Det gjorde inte ont. Jag tänker att det är pengar vi sparar tills nästa elräkning kommer. Då blir den inte så kännbar. Hela tvättstugan är full med tvätten från helgen som maken tvättade. Skulle vilja orka stå där och stryka men jag inser att så inte är fallet. Den får ligga där tills jag mår bättre. Den där strykarhögen lär bli liggandes och bli en stor strykhög.
Nä jag orkar inte skriva mera, det får bli det som är idag.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag har fått ännu en dag att vara i.
2. Tack för att dagen idag är ledig även idag det ger mig en dag till att vila på. Jag hoppas jag känner mig bättre i kväll så det blir jobb i morgon.
3. Tack för att jag har förmånen att spara elpengarna så att dom blir en del av elräkningen som komma ska.
4. Tack för att jag är gift med världens bästa mest omtänksamma maken, han som utan att klaga ställer sig och lagar mat när han kommer hem när jag är sjuk.
5. Tack till livet även om det är lite svajigt nu så är det i alla fall ett liv att leva.

Nej nu får jag passa på att duscha, för nu fryser jag inte.

Ha en fin dag.

Lev idag just nu, inget annat går egentligen att leva i. Gårdagen är där borta i historian och morgondagen i framtiden. Just nu gäller.

När man ligger med två täcken och sover en hel natt ändå är obotligt trött när man vaknar. Då är det dags att vila, lyssna på kroppen. Lite snorig men inget mera än feber. Den har jag sänkt med Alvedon. Jag hatar verkligen att vara sjuk och trött. Men det får bli en dag i vilans tecken. Lillgrabben har något med körkort i morgon och behöver skuts till och från. Jag hoppas jag är piggare då. Igår var jag och maken ute och tittade på Husbilar innan vi hämtade lilltösen. Jo det fanns en som liksom vart lite bra för oss. Men vi väljer att vänta. Har man som vi en bra bil och endast byter för att bli perfekt då ska den ha det där vi vill ha fullt ut. Det ska bli ahaa ja men yes när man går in i bilen. Så vart det inte igår. Men en var lite intressant. Det ska vara mycket intressant för att slås till.

Det gör att vi fortfaraden har vår lvl^. Idag är det möte via teams, men det är lugnt sådana möten orkar jag med när jag är sjuk. Men i övrigt kommer det att vara vila med stora mått. Jag ska inte ens lägga tiden här utan det får bli vila i sängen med tv på.
Tacksamhet….

1. Tack för att jag fick vakna upp till ännu en dag, tack till morgonens färger på himlen.
2. Tack för att vår resa igår gick så bra.
3. Tack för att jag är ledig i dag och har möjligheten att vila
4. Tack för att livet idag blir i enkelhet.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Idag vart det egentligen jobb för mig. Men eftersom det ringts in sjukdom så var vi en man kort på kvällen. Jag fick förfrågan om att förlänga mitt pass. Vilket jag gjorde. Det blev istället att jag blev ledig idag. Hela natten har jag legat i sängen och frusit. Två tjocka täcken men ändå frusit. I morse vid fem tog jag lite febernedsättande och fick i alla fall tre timmars sömn utan att frysa. Lite febernedsättande idag på morgonen, nu känner jag mig frisk igen. Eller i alla fall så fryser jag inte. En helt underbart solig dag visar sig på utsidan. Men det ser ut att vara kallt. Idag ska vi ut och åka bil, för att hämta upp lillflickan.

Planen hade varit i stället att jag om jag jobbat skulle vänta en timma på att maken och tösabiten skulle hämtat upp mig på jobbet. Vi har bara en bil. Men nu blir det annat, kanske är jag inte så trött i kväll nu när dagen varit ledig. Två jobb pass gjorda och nu är det två jobbpass i veckan. Många lediga dagar där jag kan vila upp mig. Fixa till här hemma. Ett litet möte i morgon, men inte jobb.

Ni vet när man säger bra saker till någon annan och man kan se i ansiktet, att Personen blir glad. Det är en sådan stor upplevelse för den som säger bra sakerna. Men det blir även en sorg, i att inse att den man sagt det till, kanske inte fått höra det så ofta. När orden hittar fram och mottagarens osynliga språk i ögonen hittar fram, det blir ljust i ögonen på den som får höra bra saker. Den känslan är obeskrivlig, som mottagare av det osynliga språket. Det bor ett ljus i ögonen på mottagaren, man ser hopp och samtidigt rädsla. Rädslan handlar säkerligen om att den som hör det, är rädd att bra sakerna inte är sanna. Ändå lyser det ett ljus i ögonen just i den där stunden, då man levererar sina bra upplyftande ord. Just det här jag skriver om nu, känner jag är viktigt. Så viktigt att det bör göras oftare än oftast.

På mitt jobb möter jag ofta just det där ljuset, i ögonen hos mottagare. Känslan som blir i mig blir obeskrivligt mjukt bra. Jag ser det som min uppgift att hitta saker att berömma. Ofta är det inte alls svårt. Till och med i tråkiga situationer, är det enkelt att hitta små bra saker som kan lyfta upp, göra situationer lite bättre än den innan var. Till exempel, va bra att du sparkade på papperskorgen i stället för att slåss. Jo du, jag hörde att du smällde i dörren, det är bättre att smälla i dörren än att slåss. Men jag har ett life hack, det är ännu enklare, det att säga att nu är jag arg, jag tycker… Det går kanske inte ända fram just då, Men jag tror att det landar där borta i framtiden. Någon gång där borta i framtiden, kan det där lilla fröet landa och bli en verklighet. Om inte så har jag ändå gett någon en chans, till att odla fröet. Nej nog för nu.

Tacksamhet.

1. tack för att jag i alla fall fick några timmars sömn i natt.
2. tack för att jag inte skulle jobba idag, det gör ju att natten kunde vara si och så.
3. tack för att febern går ner med Alvedon. Hoppas det inte blir värre än så här.
4. Tack för en ny dag tack för att jag har förmånen att få vara i dagen.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

En stilla morgon här hemma. Kaffet i soffan och var nöjd med det. Inget bad, inget extra. Är trött, jobbet och allt annat här hemma tar ut sin rätt. Värken i ryggen gör sitt, jag känner mig sliten. Sliten efter bara några veckor på jobbet, efter så lång ledighet. Känner det svårt att få ihop livet. Svårt att få ihop fritiden till någon konstruktiv, när jag är ledig vilar jag och orkar liksom inte med det där andra jag vill göra. Mera än det nödvändiga. Har en längtan till att plocka fram målarsaker men känner att tiden inte finns, för att stanna upp och måla. Mest blir det lite kladd med blyerts.

Igår blev det en dag med Lilla Alfred, Lilltösen följde med och vi åt mat ute. Det var roligt att bjuda henne på mat, hon skötte sig så fint. Lille Alfred ville bara ha gröna ärtor och majs, han åt inte så mycket. Vi träffade på två poliser och Alfred trodde nästan inte det var sant, att han fick prata med poliser. En sväng in på Dollarstore, vilket inte var så överraskande. Vet inte varför jag ens går dit. Tösabiten hittade ett skärp, Alfred hittade massor men fick bara lite bad-bubblor och en tröja, Själv köpte jag lite duschkräm och hårschampo till familjen.

En stund på det lilla lek-landet där inne i köpcentret. Till en början var det okej, men efter en stund där inne kom det större barn, för att leka vilket gjorde mig nervös. Dom tog inte någon hänsyn till de små barnen, jag var rädd om Alfred. Han hade velat leka längre, men jag var rädd att de större barnen skulle göra honom illa. Tycker föräldrarna till de större barnen skulle varit föräldrar, visat sina barn hur man visar hänsyn.

På vägen hem från köpcentra åkte vi till min favorit affär. Där har dom konstnärsmaterial. Lillflickan gillar att rita och det vill jag uppmuntra. När man gillar att rita, ska man ha riktiga grejer att rita med. Vilket hon fick. Hon fick några pennor och ett ritblock. Jag tror till och med att jag lockade henne, till att gilla den lilla butiken. Hon hittade mycket där. Men eftersom det är riktiga rit och målarsaker så är det lite åt gången. Lite åt gången man får köpa, så att det inte blir tomt i kassan. Själv köpte jag mig ett nytt ritblock och ett grafikstick. Jag gillar att rita med dessa, dom ger och gör att det blir en tyngd i teckningarna.

Kanske kan ritandet göra att jag när jag är inne i det, orkar mig och ser till att få tiden till att måla. Jag mår så bra när jag är inne i min målarbubbla. När jag nu sitter och skriver om det så känns det som att det ska vara en riktigt stor duk som får bli mitt mål. Har en del som står och väntar på min ork.

Men som sagt just nu är det ritblock och blyerts. Har mitt lilla ritbord ståendes här vid datorn. Bara en halv sväng så är datorbordet ett ritbord med lyse och allt.

Nej känner mig låg och inser att orden här inte är så inspirerande. Dags att sluta.
Tacksamhet.

1. Tack för ännu en dag att vakna upp till.
2. Tack för att vi kom iväg igår jag och lilltösen, det blev en trevlig dag. Till och med soldattorpet besöktes i kylan.
3. Tack för att vi tog oss lite tid till min lilla pärla av affärer där vi hittade våra ritsaker.
4. Tack för att asså på riktigt tack för att vi har vår lilla tösabit här hos oss. Känner en sådan tacksamhet över att hon finns här hos oss.
5. Tack för att jag har en ledig dag idag.

Lev idag just nu igår finns inte längre kvar, just nu är och finns. Imorgon är inte ens säkert att vi får. Just nu ska jag segla mig bort i mitt nya grafikstick och mitt ritblock.

Det där med bemötande, igår var jag och åkte Gokart. När vi anlände till anläggningen, möttes vi av en trevlig kille som Hette Max. Nu måste jag säga eller i alla fall skriva, att den här Max, han var en riktigt trevlig kille. Han visste det här med bemötande och vad det gör för det där första intrycket. Jag har nog aldrig träffat någon som är så in i grunden trevlig, någon som vet om vad det där med bemötande är. Skulle jag betygs döma gokarten i Kungälv, då är det toppbetyg är det högsta betyget en tia, lär pilen gå över tio. Det betyget blev av bara Max. Därtill så må jag säga att anläggningen, var mera än bra. Besöket blev så himla bra, vi var så nöjda efter vårt besök.

Nu är inte jag och min rygg, skapta för att köra gokart. Jag hade svårt att sätta mig i den lilla bilen, men det var ändå svårare att ta mig upp. Men jag körde och tyckte det var riktigt roligt. Kanske inte lika roligt som mina kumpaner men, roligt. Oavsett hur roligt det var, berodde hela upplevelsen på Max och hans kunskaper om hur man bemöter människor. Så genuint trevlig. Ska man nu åka gokart, då är det nog i Kungälv man ska göra det där besöket. Anläggningen är värd sitt besök, bara för att få det genuint bra bemötandet. Därtill hade de goda burgare att äta efter besöket.

Idag blir det att träffa lilla Alfred, han är lite snuvig och dottern ska på utbildning. Alfred får inte vara på Dagis därav blir det för mormor att göra sin dag, med den lille Pokemon inspiratören Alfred. Jag misstänker starkt att jag kommer att få se alla hans kort med Pokémon. Jag lär lära mig några av namnen med.

Tacksamhet,

1. tack för att jag fick förmånen att vakna till en dag till.
2. tack för att morgonen var min och jag hade tid att ta det lugnt.
3. tack för att jag fick uppleva Max och hans bemötande. Så roligt att se att det finns dom som kan det.
4. tack för en bra dag igår.
5. tack för att jag får möjligheten att vara mormor idag.

Ett inlägg av kortare sort får det bli idag. Har en del att göra innan jag gör min insatts som mormor.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Just nu i denna stund.