En god natt sömn i vår LVL^ II. Vaknade av fågelsång och kvitterier. Vattnet ligger bara några meter från vår husbil. Kanske 50 meter bort. Jag hade tänkt att prova bada, men nej jag har glömt badattiraljerna, både vantar och skor men även morgonrock. Det får bli utan bad även dessa dagar. Jag vet att badtempen är höj genom att mina badsystrar uppdaterar genom fb. En dag i Lidköping lär det bli i dag. Vad gör man här? Är det värt att titta på slottet? Eller är det Rörstrand som är värt ett besök? Frågan är om min ork är med mig. Men det är tur att vi har bilen med oss då går det att vila om det är det som ska till. Jag har förberett så att jag kan baka scones, Blandat alla torra ingredienser hemma ska bara tillsätta smör och mjölk. Ugnen vi har i husbilen, är grym. När vi provade den igår luktade det aldrig använd i början. Jag kan inte förstå att det finns människor som inte använder sina ugnar i sina bilar. Det är lyxigt att få ugnsvarma bröd, göra bakade potatisar och göra potatisgratänger. Men inte för att jag klagar på dom, det gjorde ju att vi nu har en ugn som bara vi använt. Helt ny.
Nej nu sitter mina familjemedlemmar och blippar på sina telefoner dom vill ha nybakta scones. Så nu ska jag tillreda dom där sconesen som jag lockade med igår. Nybakta scones med marmelad och cheddarost. Själv tar jag nog en frukostdrink. Men vem vet kanske har jag svårt att hålla mig. Maten jag åt igår gör sig inte påmind. Det är ett bra tecken. Lev idag just nu, bilder på scones blir sedan.
Tacksamhet.
Tack för att jag vaknade i dag, tack för fågelsången.
Tack för den fina husbilskvällen igår.
Tack till livet.
Tack för en mysig husbilsdag igår.
Lev idag just nu igår finns inte kvar och morgondag kommer först i morgon.
Ett litet speciellt inlägg skrivs just nu av mig. Så speciellt att det pirrar i magen p mig. Inte av att skriva eller jo lite. Husbilsåkning, husbilsåkning med Lvl ^II. Den hämtades i förrgår, igår bar och bar maken alla saker som stått i vardagsrummet i flera veckor. Jag själv försökte hjälpa till med sådant jag kan men jag ställde mera till kaos. Struktur är Finns inte i mitt namn. Det var tur att maken fixade till det. Nu har han laddat bilen med vatten och sitter och kör. Jag har haft hela förmiddagen på mig att ladda kylen med mat. Har säkerligen glömt något men det finns affärer. Den här första jungfrufärden blir till Lidköping, till Krono camping. Jungfrufärden med den nya husbilen. Som blivit riktigt mysig. Den hade mera lull-lull än vad vi trodde. Den är flera steg bättre än vår LVL^. Sängarna är bäddade, vi ska bo i bilen denna helgen. Det ska bli riktigt mysigt. Lillflickan har sin taksäng, just nu sitter hon med stora hörlurar och sin telefon. Hon är inne i sitt surfande och lyssnar på musik. Precis som alla ungdomar gör. Även hon har sett fram emot att åka iväg. Så här det sista på hennes lov. Självklart har hon med sig både telefon och dator.
Jag har med min dator som sjunger på sista versen. Men jag har börjat fundera på ny bärbar. Drinkar för magen är med. När jag var hos doktorn igår fick jag klart för mig vilken mat jag ska äta utan att få ont i magen. Nytt försök att börja äta skonkost efter helt andra rekommendationer än jag fick sist. Jag känner mig hoppfull. Redan idag ska det ätas, Idag bjuder maken sig själv och lilltösen på Entrecote, jag äter fisk. Det är tur att jag gillar fisk. I dag och under helgen är det lax fiskar som får intas. Nej, nu ska jag njuta av färden. Den här första färden med vår nya husbil. LVL^II.
Tacksamhet.
Tack för att jag fick vakna till en nya dag en husbilsdag.
Tack för att jag fick träffa doktorn i går. Det gjorde mig hoppfull.
Tack för att vi äntligen har vår nya husbil. LVL^II det ska bli så kul att få göra nya resor med denna fina bil.
Lev idag just nu igår finns inte kvar. Morgondagen kommer först i morgon.
Att ha en bra självkänsla handlar om att ha en positiv uppfattning om sig själv och sin förmåga. En person med god självkänsla kan känna sig säker på sig själv och sina handlingar, har lättare att hantera stress och motgångar i livet. Här är några aspekter som kan bidra till en god självkänsla:
Acceptans av sig själv: En person med god självkänsla accepterar sig själv för den man är, med både styrkor och svagheter. Att ha en realistisk bild av sig själv och undvika självkritik kan hjälpa till att stärka självkänslan.
Positiv självbild: Att ha en positiv självbild innebär att man ser sig själv som en värdefull person. Att ha god självkänsla handlar inte om att tro att man är perfekt, utan att ha förmågan att se det goda i sig själv. Se sina tillgångar och våga be om hjälp när det behövs.
Tillit till sig själv: Att ha tillit till sin egen förmåga att hantera situationer och problem kan stärka självkänslan. Att ha tillit till sig själv innebär också att man vågar ta risker och utmana sig själv. Men även vara så ödmjuk att man i situationer ibland ber om hjälp.
Självrespekt: Att respektera sig själv innebär att man tar hand om sin egen hälsa och välbefinnande. Det kan innebära att man sätter gränser och säger nej till saker som inte känns bra för en själv.
Positiva relationer: Att ha positiva relationer med andra människor kan bidra till en god självkänsla. Att känna sig sedd och hörd av andra människor kan stärka självkänslan och öka självförtroendet. Att välja sina vänner, inte bli vald av vem som helst.
Att arbeta med att stärka sin självkänsla kan vara en process som tar tid och kräver självreflektion och självmedvetenhet. Att söka stöd och hjälp från professionella kan också vara ett sätt att få hjälp att hantera negativa tankemönster och utveckla en mer positiv syn på sig själv och livet.
Självkänslojobb är ett jobb som görs hela tiden. Genom att i bland fråga sätta sina egna tankar och uppfattningar om sig själv. Vilken sanning bor det i att det jag tänkte just nu, är sant? Vad finns det för bevis att alla skulle klara av just det här som var så svårt för mig? Bara för att jag inte klarade av just det här idag, säger inte att hela jag är värdelös. Stygga, dumma mindre upplyftande tankar ska jobbas med, för dom är inte sanna. Ifråga sätt dig själv, när du slår ner på dig i dina tankar.
Var din egna bästa vän. Det är den bästa vän du någonsin kommer att få. Dessutom ska du stå ut med dig själv hela livet. Hur skulle du göra om din vän mådde som du mår just nu? Då hade du antagligen gjort helt annorlunda än det du gör nu när du ramlat ner i gropen. Du hade hjälpt vännen upp. Själv sitter du kvar och brottar ner dig i leran. Det finns andra människor som skulle kavla upp ärmarna och ta sig upp ur gropen av söndriga falska tankar. Det kan du med, om du hanterar dig själv som en vän.
Jag brukar själv tänka, i gropfall på hur jag skulle göra om det var någon annan som satt i gropen. Då skulle jag inte klanka ner på, utan försöka hjälpa gropsittaren upp. När man ramlar och slår sig behöver vi omtanke, omplåstring och någon som tröstar. Vi behöver i bland trösta oss själva. Trösta och krama om oss själv.
Ta hand om dig.
Tacksamhet.
Tack för att jag vaknade idag
Tack för att jag får en dag till i livet för att ta hand om mig själv och de som är mina viktiga personer.
Tack för att jag har möjligheten idag att göra något som är bra för mig.
Tack till livet
Lev idag just nu igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.
En Ny morgon igen, en lite gråare morgon. Där ljuset inte hinner riktigt in rummet. Paviljongen skymmer fönstret, vardagsrummet är mera skumt mörkt än igår då det badade i ljus från solen. Dottern och hennes familj kom hit igår. jag och Alfred lekte med plastdjuren han tycker så mycket om. Han satt i vår säng jag låg i sängen. Ibland behövde djuren sova. Då passade jag på att blunda jag med. Men den lilla plasttuppen gal så fort att det var knappt vila. När vi leker med djuren så är det ofta så att dom bor på olika ställen, en kommer över till lägret där han inte bor och berättar att han är snäll. Då brukar mina djur fråga vad han heter vilket gör att Alfred sedan viskar till mig och frågar vad det är för djur. Jag viskar tillbaka, efter det säger Alfred högt och tydligt vad djuret heter. Sedan efter det går leken ut på att bli vänner med alla de andra djuren. När presentationen är klar är det dags för djuren att sova. Efter sömn är det lite olika upptåg där dom behöver leta efter en kompis eller hjälpa någon av dom andra. Jag tror vi lekt den här leken i över ett år. Jag tror den är viktigt för Alfred som snart fyller fem år. Han tränar på att möta andra. Jag tror det är det leken går ut på. Innan det lekte vi med dinosaurier då var det att mina djur ofta fick hitta på lekar åt hans djur. Nu är det mera att presentera sig och visa att man är vän. Igår berättade Alfred att han är så stor så att han vågar åka med oss i husbilen och att han vågar sova över. När det gäller att komma hit för att sova över här hemma behövde han nog bli tolv år innan, sa han. Han har sovit över här i huset innan men han tycker det är läskigt utan mamma och pappa.
Alfred
Husbilen blir enklare säger han, då är det så roliga saker som händer. Han längtar till alla roliga lekplatser, alla bad. Dessutom har vi gjort en plan. Han tycker att vi ska stick to the plan. Vilket är att vi i år ska besöka en djurpark, åka till slottsskogen och ha picknick. Alla ska följa med säger han, men jag ska göra pannkakor och mackor till honom. Hans mamma och pappa får ta med sig sina mackor. Det är så roligt att prata med honom, men lite svårt att hänga med i hans tankar. Det sista han sa i går var mormor We must stick to our plan. Mitt svar blev yes, Alfred we willl…
Han är rolig den lilla Alfred han pratar engelska och svenska blandat. Han älskar verkligen älskar när vi pratar engelska. Riktigt grym är han på det. Kommer inte att bli svårt att lära sig engelska han inte.
Idag blir det ett besök på sjukhuset. Ska hämta något kitt där som jag ska dricka innan röntgen om någon vecka. Sonen har redan underrättat mig om att det smakar mindre bra till och med vedervärdigt. Han har lovat att han kör mig dit och hem efter för tydligen får man lugnande i sambandet.
Tacksamhet.
tack för att jag fick vakna upp till en nya dag idag igen.
tack för alla ord som jag och Alfred växlar.
tack för alla som finns runt omkring mig.
tack för dryckerna från Hebalife, dom gör att magen mår lite bättre.
Tack till livet.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
Idag ville jag sitta nere i källaren och skriva. Kaffet står bredvid mig, bara jag och katten är vaken. Sovit länge idag. Vaknade för första gången utvilad på riktigt länge. Som om jag sovit på riktigt inte legat och vänt och vridit mig bara. Jag tror det är drinkarna jag dricker dom från Herbalife. Dom tar i alla fall bort ont i magen nu även kanske sömnen.
Vår katt har fått smaka på utelivet, under helgen Det började redan på skärtorsdagen. Vår lilla baby börjar bli stor. Nu när han väl fått smaka på det, har han fått en röst den lilla katten.
En röst som ropar hallå släpp ut mig, jag vill inte sitta här inne och hänga. Maken har blivit en riktig hönsmamma för katten, vågar inte släppa honom ur sikte. Själv är jag av den uppfattningen att en katt klarar sig, han kommer tillbaka hem när han är hungrig. Men maken har hittat till många faror där ute i det fria för vår katt. När vi hämtar in honom och stänger dörren, låter katten oss höra hans missnöje. Ljudligt, högt och klagande ropar han på oss.
Igår kväll när vi gick och la oss, höll maken ett föredrag till vår lilla katt, om att det är farligt att vara ute och springa om natten. Katten verkade lyssna la sig på makens mage för att sova.
Han är lite konstig vår lilla katt. Eller är det så att han redan räknat ut det. På morgonen är det jag som gäller, han klättrar och ser till att jag vaknar. Då får han mat. Flera gånger om dagen, gör han så att jag ser honom. När han tycker det är dags att lillflickan ska vakna sätter han sig utanför hennes dörr och jamar så att vi släpper in honom. Han pratar sitt jamarspråk med största grabben och älskar honom obegränsat. Just dom två har ett eget språk, kattspråk. Vilket även maken pratar med katten. Lillgrabben får sin tid med katten när han kommer hem på eftermiddagarna, då ska han lilla i lillgrabbens säng och bli klappad på. När jag kollar på tv vill han krypa upp hos mig och värma mig. När han sedan tycker det är på tiden att vi går och lägger oss, springer han upp för trappan flera gånger för att vi ska förstå att nu ska vi gå och lägga oss.
När vi kommer till sängen är han redan på plats. På plats för att anfalla våra fötter och ben. Det är en hel procedur att lura katten ifrån sängen för att ens komma under täcket. När vi sedan ligger i sängen vill han leka gömme med maken. Bita i hans händer och få kattfnatt. När han lekt en 20 minuter genom att bita, riva och göra kullerbyttor, hoppa mm, somnar han på makens täcke. Han har valt ut oss alla till att göra olika saker med honom. Jag är mest en matmor. Fast ibland är han med och busar när jag stickar eller ritar. Det är svåra sysslor, när katten jagar pennan eller garner.
Ojdå ett kattinlägg blev det idag. Men det är inlägg det med. Vår kära lilla Findus 9 månader gammal snart ett år. Klart att han ska få ett inlägg här på bloggen.
Tacksamhet.
Tack för att jag fick vakna upp till en morgon till.
Tack till dryckerna jag hittat till.
Tack för att vi då i höstas bestämde oss för att hämta hem en ny katt, han är så mycket kärlek till oss alla.
Tack för all sömn i natt, så länge sedan jag vaknade utvilad.
Tack för livet.
Lev idag just nu igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
Spännande nu vet jag varför vi fira påsk enligt den kristna tron.
Solen skiner även idag. En blå vacker himmel visar mig att det blir en fin dag även idag. Igår var jag på jobbet, det firades påsk med ägg målning och god mat. Synd att jag inte kunde äta maten, men jag kunde ändå vara med i den trevliga samvaron. Jag var med och hjälpte till att laga maten.
När jag sedan kom hem hade maken fixat till att göra våren på riktigt. Han hade gjort ordning på altanen. Paviljongen är nu på plats och Vi kan återigen äta ute på altanen. Det kunde vi redan på fredagen, men nu vart det i ordning där ute. När jag kom hem och suttit i soffan en stund, gick jag och la mig en stund. Vi hade bestämt oss för att gå till Kyrkan och fira påsken.
Det gör man vid midnatt, från mörker till ljus tog jag med mig från själva gudtjänsten. Innan själva gudtjänsten hade dom tänt en eld, där eldade dom upp böner som var skrivna. När det var gjort. Gick vi sedan in i en mörk kyrka. Som sedan efter hand tändes. Det var spännande att sitta där tillsammans med de andra firande. Ett ljus fick vi med oss in. Efter en stund kom det en pojke och tände ljusen åt oss. Jag var lite orolig för att stearinet skulle rinna ner bränna min fingrar och förstöra kläderna. Som ni märker har jag aldrig varit i kyrkan på påsk. För jag visste inte att det fanns stearinljus som inte rann.
När själva gudstjänsten var klar, önskade prästen oss åhörare en glad påsk. Efter det fick vi ta våra ljus och sätta i en ljushållare. När vi kom hem fick jag lära mig av sonen som går i kyrkan lite oftare än jag gör, att man skulle be en bön under den stunden. Jag hade fullt upp med att få dit ljuset. Jag hade inte heller någon bön förberedd. När jag gick från kyrkan fanns det en ro i mig som inte varit där innan. Stillhet och den vackra sången som en ljus röst hade gjort under själva gudstjänsten.
Det var vackert men jag tror inte jag hann med att uppleva all vackerhet, då jag var så noga med att vara uppmärksam på vad som hände och vad som skulle ske. Där i stunden bodde sorgen som sedan blev en glädje. Prästen pratade om Moses som tog Israeliterna ut ur Egypten. Han pratade om Jesus och upptäckten att han inte fanns i graven.
När jag var liten tyckte jag det var spännande med berättelserna från bibeln. När jag gick i tvåan gick jag en skola där kristendomen, präglade den lilla skolan. Jag tyckte det var riktigt spännande då att höra fröken berätta om barnet som låg i vassen, om den heliga samariten och om budorden som Moses fick när han gick upp på ett berg. Igår när jag satt där och lyssnade till flykten och havet som delade sig. Kom den där spännande känslan tillbaka från det jag var barn. Fast jag redan visste hur det skulle gå. Det var värt ett besök till kyrkan, det där besöket igår. Jag är glad över att vi gick dit. Nu vet jag vad som händer i kyrkan under påsknatten. Kanske är det så att jag någon gång i framtiden, går de andra dagarna med under påsken. Fast jag vet ju inte om det är flera dagar. Det kanske bara är då mellan påskafton och påskdagen det är gudstjänst. Det var fint och en trevlig tradition att ta med sig. Alltid kul att få nya upplevelser.
Idag står det inget på kartan för dagen. Idag blir det vila låta dagen gå åt till att vara här och nu. Glad påsk! Jag trodden innan igår att det var försent att önska Glad Påsk. Idag vet jag att det är nu jag ska säga Glad påsk. Prästen gjorde det vid midnatt efter själva gudstjänsten.
Tacksamhet.
Tack för att sonen ville att vi tillsammans skulle gå till kyrkan igår. Det var riktigt spännande och trevligt. En ny erfarenhet.
Tack för att jag även iidag fick vakna upp till en helt ny dag.
Tack för att Jag idag har möjligheten att bara vila.
Tack för livet, för allt det ger mig och lär mig.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar. Morgondagen vet vi ännu inget om. Just nu gäller.
Då vart det morgon igen. Ny morgon, nya möjligheter. Men ingen ny husbil. Sakerna som står i vardagsrummet står kvar. Det har kommit saker emellan för husbilshämtandet. Han som sålt husbilen till oss har fått förhinder. Annars om det inte varit så att husbilen fortfarande står i affären. Tror jag att maken hade varit vaken redan nu. Vaken och alert för att vara ute och greja med den. Nu är maken kanske inte riktigt den morgonmänniska som jag är, men hade husbilen stått här hade han fixat. Nu står den i affären och maken ligger och sover. Jag hör stora sonen som sitter och snackar, i sitt rum. Lilltösen sover och även mellangrabben. Katten fått sin mat och jag sitter här och dricker mitt kaffe. Så som jag alltid gör.
Igår drack jag mina Herbalife drycker, tycker mig känna mig lite piggare, eller lite bättre kanske är det mina önske-tankar men, då spelar det ingen roll. Då får det vara dom, gör tankarna att jag känner mig bättre så okej, tron förflyttar berg, då kan dom göra att jag förflyttar mig till mera energi, mera må bra. Är det så att det nu bara är önske-tankar så gör det inget, det gör att jag känner mig lite bättre. Allt är inte lika svart som det var innan, innan då när jag var helt urlakad.
Igår snackade vi om kärlek här hemma. Vi snackade om att den där härliga känslan när man är kär, den där bubblande men även lite otäcka känslan, som gör att det är jobbigt att vara kär. Kärlek är vackert, men man kan inte äga en annan människa. Kärleken är viktigt men… när kärleken låser fast, är det ofta så att den som är låst ofta vill vara olåst.
Nej, vi ska inte skilja oss. Nej, jag känner mig inte fast låst, det hoppas jag verkligen inte att maken heller gör. Vi snackade mera i största allmänhet. Jag tror att den där stora riktigt riktiga kärleken, är den kärleken som visar dig att du älskar på riktigt. Är när du har känslan, att den här människan vill jag bli gammal med. Den här människan vill jag som 80 åring sitta och prata med, skratta tillsammans med. Den här människan vill jag upptäcka världen tillsammans med. Den här människan orkar jag, står jag ut med att ha tråkigt. För allt i kärleken, förhållandet är inte alltid roligt. Jag måste stå ut med tråkighetstiderna, tillsammans med den jag lever med. För dom stunderna kommer, dom med. Jag tror även att för att ett förhållande ska hålla i längden. Måste det finnas utrymme för egna intressen, egentid och självtid. Men att man sedan möts i vissa gemensamma intressen, att det finns vissa saker man gör tillsammans. Vi här hemma har ju husbilen, som ett gemensamt intresse. Mitt bloggande är inte alls av intresse för maken, men är för mig. Han fotograferande är jag inte alls, intresserad av. Men ibland följer jag med han då han ska fotografera. Ibland gör han det själv. Han läser ibland mina inlägg, ibland inte. Men han får ibland sitta och vänta, på att jag ska bli klar med vissa inlägg.
Musik är även det ett intresse för oss båda. Även om jag kanske mera gillar det där med livekonserter, eller han gillar det han med. Men innan han träffade mig var han inte så noga med konserter, inte så som jag är. Jag målar tavlor, vilket han inte är intresserad av. Men han hänger upp mina tavlor, han står ut med att jag ibland fastnar i målande och bara gör det. Han står ut med mig nu när jag är sur, grinig och tråkig och inte äter mat.
Jag tror det är det, som är den riktiga kärleken. Att man ger av sin tid även i tråktiderna. Att man kan mötas utan sminket och klarar av regniga dagar. Att man löser tråktiderna tillsammans, så de är tider som man i efterhand kommer på att det egentligen var en helt okej tid. I alla fall är det kärlek för mig, i alla fall för mig är det de som är riktig kärlek.
Jag tror att det är viktigt på riktigt viktigt, att man inte säger allt man tänker till kärleken. De där nedlåtande orden som sårar, ska jag vara tyst med. De där orden, man vet gör ont, håller man för sig själv. Att mötas vänligt, låta dom snälla orden komma ur munnen är viktigt. Bråkorden är onödig, är jag sur och grinig ja då kanske jag i stället behöver vara för mig själv och vänta ut sur-grinigheten och vänta med att umgås. Som ni förstår är skällsorden uteslutna.
Nå jag även jag råkar få ut en del grodor ur munnen. Ibland när jag ska förklara min kärlek för maken, då tittar han på mig och frågar om det där lät snällt när jag tänkte det. För det lät inte så gulligt när orden ramlade ut ur munnen. Jag minns en gång att jag sa något som jag tyckte var snällt men, när jag sa det hörde hur illa det lät. Ibland när jag tittar på dig så känner jag känslan i ögonen. Då gör det lite ont i ögonen. Jo i mitt huvud lät det bra, innan orden ramlade ut.
Nog för nu. ha en bra dag
Tacksamhet.
Tack för att jag fick förmånen att vakna upp till ännu en dag
Tack för att jag fick en trevlig kväll igår med familjen.
Tack för att Livet går vidare fast det ibland känns lite tråkigt och surt.
Tack för all kärlek jag har i mina känslor.
Tack för min syn på livet.
Lev idag just nu. Igår finns inte längre kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
Det börjar bli ont om inlägg, där av skriver jag nu ett inlägg som först kommer att ses på Torsdagen. Torsdagen är en dag jag jobbar full dag. Där av blir det att jag skriver dagens inlägg nu redan på måndagen. Jag vill att det ska finnas ett nytt inlägg fast jag jobbar så vi får utforska ett område så som vi gjort flera gånger innan. Tema kärlek har varit sådana inlägg. Tema ADHD lika så. Även bemötande är inlägg jag skrivit på förhand.
Idag får det bli ett inlägg om att jobba med människor. I vissa fall möter vi människor i deras hem. I andra fall är det som jag, som möter människor i boenden. Det finns massvis med olika former av boenden. Jag jobbar med ungdomar. Andra kanske jobbar kanske med andra människor. När man jobbar som jag och andra som jobbar med människor. Är det viktigt att vi inser att det är makt vi arbetar med. Att vi oavsett vad vi jobbar med, har makt i våra arbeten. Även de gånger vi inte tror att vi har makt, så har vi det. Dom vi jobbar med, är beroende av oss oavsett vad vi jobbar med. Makt och hjälp, de söker hjälp och vi har makten att hjälpa eller inte hjälpa. Människor som söker hjälp är utsatta människor, dom är någonstans i livet där dom inte reder upp det dom får hjälp med av egenkraft. Jag tänker att det i vissa fall tagit lång tid för dom att ens våga, orka inse att just det här, det behöver jag hjälp med. I vissa fall är det inte dom som sökt hjälpen utan någon myndighet som sett att här behövs det andra krafter för att få till en förändring.
Tänker vi på det, vi som jobbar med människor? Har vi det framför våra ögon, när vi möter den vi ska hjälpa? Borde vi ha det?
Jag menar att vi alltid, inte i vissa fall utan alltid, måste ha på oss de glasögonen när vi möter människor i jobbet. Vi behöver hela tiden inse att vi har en otrolig makt i vår position. Vi behöver hela tiden se till att vi inte brukar den makt vi har, mera än nödvändigt. När människor söker hjälp, är det för att dom litar på att vi kan lösa. Vi är där för att hjälpa och den vi hjälper är i underläge. Ibland vill de inte ens ha hjälpen vi erbjuder, men måste ta emot. Då är det viktigt att vi hanterar vår makt varsamt. Inte brukar den mera än nödvändigt. Hur hanterar man makt varsamt? Hur gör man när man möter någon i dessa lägen? Jag tror det handlar om att vi ber om lov, vi frågar på vilket sätt och vi berättar vad vi gör. I alla lägen tror jag på kommunikation. Vi berättar att nu behöver vi göra detta, hur skulle du vilja att vi gör det. Vill du att jag ska göra? Eller ska vi hjälpas åt? Hur gjorde du innan det blev så som det är nu. Man kan även berätta att så har skulle jag löst det, men det är mitt sätt att lösa. Hur skulle det vara på ditt sätt? Oavsett vad det är så är det kommunikation som är viktigt. Kommunikation och att vi i mötet respekterar den vi möter. Kommunikation kan vara mycket, vårt kroppsspråk, tidpunkt, var vi befinner oss och hur vi säger saker. Vissa kanske behöver bilder i sin kommunikation, andra behöver rit prat, Seriesamtal. Vissa kanske vill att vi inte pratar så mycket, andra kanske vill prata mer. Vissa vill att man gör det man ska så fort det bara går så dom sedan slipper den som utför. Andra vill ha det där lilla samtalet eller den lilla fika stunden efteråt. Jag tror vi vinner massvis på att göra det där lilla extra oavsett om det är att göra jobbet och gå därifrån eller bjuda in till samtalet.
Jag säger inte att jag är bäst på det här nej nej, jag lär mig varje dag. Men jag tror faktiskt att jag mera ofta har för ögonen, att när jag är på jobbet är det en maktsituation och jag måste hantera den varsamt.
Nog för idag.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
Det blev inte att hämta någon husbil idag, jag misstänker starkt att det blir att ha vardagsrummet i oordning ännu ett tag. Nu är det inte lika i oordning som det varit innan, utan maken har packat om lagt lite i ordning och sorterat. Men en meter tvärs över rummets vägg ligger det saker högt och lågt. Andas, jo det vill till att ta ett extra andetag när jag tittar på kaoset.
Idag vart det jobbdag, jobb dag där det var mötes tid och lite lunchhjälp. Ändå när jag kom hem, vart jag helt slut. Så trött att jag fick gå och lägga mig. Jag sov i två timmar, utan att vakna. Ännu fast jag varit vaken i en timma, är sömnen i kroppen. Sov antagligen på tok för länge. Det är bara att inse energin som fanns innan magen krånglade kommer ta lång tid att få tillbaka. Men då måste jag nog börja äta på riktigt.
Idag och igår åt jag bara flytande. Just nu har jag fått Herbalife i min vardag. Är bara på andra dagen, men jag är smått förundrad. Jag är inte hungrig. Inte alls hungrig. Inte en sugen på att äta, det räcker gott med en mugg med måltidsersättning. Nu vet jag inte om det blir någon vikt av det. Det är inte därför jag dricker mina drycker, utan för att magen inte ska göra ont. Vad jag läst mig till så är drinkarna fulla med nyttigheter, behövs inga vitamintillskott allt finns i drinken. Även om jag var trött idag när jag kom hem, så var det inte samma trötthet som det varit under förra veckan. Då vart det så illa att jag fick ligga och samla kraft, till att orka gå upp för att ta något att dricka. Nu går kroppen av egen maskin.
Kommer detta bli min nya livsstil? Nä tror inte det, men så länge som magen krånglar och gör ont, är det ett bra sätt att ändå få något i magen och slippa känslan av orkeslöshet.
Nåja jag har bara provat i två dagar, kanske blir det annorlunda än nu. Men just nu är jag smått imponerad av känslan av mättnad. Nu var jag kanske inte så hungrig innan heller, det beror ju på magvärken. Men energi verkar komma smygande. Jag orkar i alla fall hålla mig vaken. Jag orkar med att leva. Jag tror verkligen på det här. Det är så skönt att slippa ha ont i magen. Det är så skönt att veta att i morgon när jag vaknar, kommer jag att vakna utan att jag har ont i magen. Jag hoppas att denna härliga känsla, kommer att hålla i sig. Så härligt att slippa ha ont i magen och slippa att värsta tankar. Tänk om, tänk om det blir så illa. Nu bor tanken där borta i långt bort i stan. För just nu känns det som jag är på rätt väg.
Tacksamhet.
Tack för att jag vaknade i morse.
Tack för att dryckerna fungerar.
Tack för livet.
Tack för att det kommer en dag i morgon ännu är det inte försent för att det bor en husbil här på uppfarten när jag kommer hem i morgon.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Just nu.
Snart får vi hämta vår nya husbil. Men vädret måste bli bättre så att det går att sitta ute utan att frysa sig fördärvad. Det ska bli så kul att inreda vår lilla, eller lilla det skulle inte maken gilla att jag sa. Jag skriver i stället så att vi får inreda den väldigt stora husbilen med våra saker. Det där pillet och grejandet som gör att myskänslan bor i bilen. Det ska bäddas här har vi beställt madrasser till våra sängar, vi har köpt nya sängkläder så att alla bäddar har samma sängkläder. Här har samlats ihop lite textilier som ska göra känslan av mys lite extra. Jag tror att poddmaskinen ska få bo i bilen, men min lilla Espresso bryggare ska självklart med ändå. Det där riktigt bryggda espresso kaffet som är särskilt gott. Badkläder ska självklart bo i bilen och lite extra kläder om i fall att det skulle bli en längre tur. Förr om åren har vi alltid haft med massa mat som ligger kvar i bilen. Nu har vi bestämt att det får vara utan. Maten ligger bara där och blir gammal ändå. Vi handlar alltid på vägen till och använder inte alla dom där varorna jag bunkrat upp med. Nu längtar jag till sommaren och solen. Längtar tills bilen rullar iväg från uppfarten och vi kan göra våra upptäckter. Sun Living kommer att få namnet Lvl^II. Eller ska man köra all in med namnet och skriva Lvl^I.I?
Nu kommer lillflickan ha en egen säng utan att vi bor trångt, Tyvärr är det nog så att sängen inte kan vara nere hela dagarna utan blir nedtagen på kvällen. Är den nedfälld blir det svårt att sitta i sittgruppen. Eller i alla fall svårt att kolla tv. Nu kollar vi kanske inte så mycket på tv när vi är ute. Vi brukar inte heller sitta inne i bilen om det är varmt och skönt ute. Nu börjar det en NY husbilstid. Med ny husbil. Spännande. Nu längtar jag till sommarens värme och solens strålar. Längtar efter det där glaset med Prosecco och Aperol.Några isbitar i så att det svalkar. Ha en fin dag.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Just nu.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.