Månad: maj 2023

nu ljög jag att det inte skulle bli ett inlägg idag. För nu blir det till. Morgonen är tidig och jag har precis vaknat. Kaffet står bredvid och dricks av mig. Lill grabben har redan gått till jobbet, bara jag och katten är vakna. Det känns i kroppen att jag slet som ett djur igår i min trädgård. En skönt känsla blir det som gör att jag går ut och tittar ser hur fint det kan vara här hemma.

Det va en härlig känsla att komma ut i köket och se de gröna gardinerna som ger sommarkänsla. Katten är ute och spatserar i trädgården. Så jag får dricka mitt kaffe ifred.

lev idag just nu, igår finns inte kvar mera än i känslor. Imorgon ligger där borta i framtiden.

Idag firar jag och maken 17 år som gifta. Då på den tiden när det begav sig gifte vi oss på makens lunchrast. Jag hade åkt hem från mitt jourpass, på Slussen. Bytt om till en gammal kjol och på väg emot rådhuset, köpte jag en bröllopsbukett i en blomster affär.

När jag kom in i affären och berättade att jag skulle vilja ha en lite bukett blommor för att jag skulle gifta mig. Då blev floristen stressad, beklagade sig om att hon hade väldigt lite blommor, leveransen hade inte kommit ännu. Hon berättade även att så stora fina dagar, brukar man beställa innan. Jag är inte man och jag tänker inte på sådant, Jag fick en fin liten bukett med det hon hade.

Efter själva vigseln åkte vi till Torp, käkade lunch på Briggen. Vilket blivit att vi kallar den för vår bröllops restaurang. Hur firade vi idag då. Jo vi firade stort med att jag rensade en rabatt, maken byggde en garderob. Maken käkade pizza med ungdomarna här hemma och jag drack en dryck Herbalife med vaniljsmak.

Jag fick äntligen garderoben som jag saknat i hallen. Vi var tvungna att ta bort den förra, då när dom gjorde kaminen i höstas.

Maken, han har även födelsedag idag. Nu är det bara ett års skillnad på oss igen. Han brukar säga att han är två år yngre. Idag är det igen bara ett år som visar att jag är äldre. Nu var det inte bara jag som fick en garderob, utan jag köpte allt till maken jag med. Fast den presenten har inte kommit ännu. Ett nytt bilbatteri till husbilen. Ett som gör att vi har mera ström, när vi fricampar. Vilket vi sällan gör, maken vill bo på camping. Det är jag som vill fricampa. Så kanske är även batteriet till mig om man läser mellan raderna.

Medans jag fixade i rabatten, satte maken in garderoben i hålet som varit i hallen. När garderoben var på plats, Bytte jag och stora sonen gardiner i köket. Nu bor det sommar på riktigt i köket. Nu har sommaren anlänt hem till oss.

Jag rensade i trädgården, För mig är det stort, kanske därför jag skriver om det flera gånger. Just det där med att rensa, trädgård är inte min grej. Men idag när jag kom hem från mitt jourpass. Tog jag mig ut i rabatten mellan varven av tvätt, som skulle hängas ut i den fina solen. Nu är jag riktigt nöjd men, klar är jag inte. Jag är nöjd ändå. Det blev så fint. Lite har jag fortfarande kvar. Häcken som är emot vägen behöver rensas. Under lillflickans fönster ser det fult ord ut. Lillgrabben han rensade slänten för någon vecka sedan. Det börjar bli en trädgård igen. Tror det är tre år sedan det var det sist. Nu ska jag försöka hålla undan och få ha det så fint som det är. Säger det som en halvsanning, för jag vet hur det blir.

Bjuder er på lite trädgårdsbilder idag, inte ofta sådant hamnar på min blogg. Håll till godo och kolla inte för mycket för en och annat ogräs finns det kvar.

Tillsammans med den lilla blomman, fick jag en stor chokladkartong av sonen. Den har jag inte öppnat ännu för just nu äter jag bara flytande föda. Den får jag öppna sedan när magen är okej igen.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. I morgon blir det inget inlägg för jag jobbar långpass, 9 till 22.15 är jag på jobbet.

En härlig morgon blev det idag. Ett bad blev till, med massor av simtag. 16.1 grader i vattnet, vi var fem badsystrar som badade och simmade. Morgonen var soligt vacker och vattnet var skönt när man väl kommit i. Idag hängde jag ut mina badskor på sträcket. För mig är det sommar. Gå ur bilen hänga upp badskorna ute i bara morgonrocken efter badet. Gå in och fixa till mig och det jag inte hann med innan. Tyvärr blir det inte något morgonbad för mig i morgon. Men jag kanske åker iväg efter jobbet.

Jag har även en ambition om att jag ska bo i min trädgård i morgon, rensa upp en rabatt och kantklippa gräs. Vi fick beställa nya batterier till vår trimmer, har ett som fungerar i tio minuter. Det blir inte så mycket klippt när batteriet är laddat. Det kommer två batterier från Amazon, nästa vecka eller kanske redan denna veckan. Maken hade även kollat ett batteri till husbilen. Det beställde vi, ett 140 vad det nu heter i styrkan. Det lär vi klara oss på säger han, om vi fricampar.

Efter badet blev det fika med en vän och hennes katt. Vilket gjorde att vår katt fick träffa en ny katt. En snäll katt som visade att han var snäll. Vår katt är ännu lite rädd men var riktigt intresserad av sin nyfunna vän. Men bara intresserad på håll.

Idag är det jobb för mig ett jourpass och jobbet. Känner mig lite frusen vilket beror på simningen, men även av det att jag inte äter mat, utan bara dricker mina drinkar. Vågar inte äta ännu, det mag-onda finns där men inte så farligt som det varit innan. Nu hann jag nog stoppa det i tid. Några dagar med bara flytande så blir det nog bra.

Nog för nu. Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Idag sitter jag på altanen under vår lilla paviljong. Det blåser i träden och det känns ganska så bra. Vinden får blåsa bort, min irritation som bor inom mig. Lillgrabben som vill att vi ska ordna till och fixa, han tvättar. Men han är ute och fiskar. Hela tvättstugan låg det fullt av tvätt som han lagt i högar. Båda maskinerna var knökfulla med tvätt som var klara. Blev jag grinig eller blev jag riktigt jätte grinig, när jag såg det? Det brukar vara så att han tvättar och gör annat så jag får göra det i stället. Visst jag kan låta det vara, men jag behöver också tvätta mellan varven. De gånger jag får tillgång till maskinerna, tvättar han när jag precis är klar. För att då få plats med sin tvätt, trycker han ihop den tvätt jag tvättat. Vilket leder till att den inte torkar, utan surtorkar och luktar unket. Grinig just nu är mitt förnamn.

Jag ringar honom. Han säger grattis på morsdag. Jag säger tack. Efter det berättar jag att tvätten är klar, han behöver komma hem och hänga tvätten ute så den torkar. Då berättar han att han är ute och fiskar. När jag förklarar för honom att livet inte fungerar så. Säger han, ta ut tvätten så kan han tvätta sedan när jag är klar. Då berättar jag vidare att nej det fungerar inte så, inte ens när han flyttar. När han sedan får egen lägenhet och ska tvätta i tvättstugan, har man som högst 4 timmars tvätt-tid, går man över tvätt-tiden blir tanterna sura och skriver arga brev. Jag är den arga tanten just nu! Men sådant funkar inte på honom, för han bryr sig inte om arga tanter.

Men kanske inte hela grejen är tvätten. För igår när vi var på kalaset, blev jag igen sjuk. Magen igen och nu blir det drycker åter igen. Tror klockan var runt åtta i går kväll, när jag fick smyga mig från kalaset för att gå och lägga mig. Idag blir det drycker, till mat. Jag börjar tröttna på det här nu. Men återigen blir det att vara ännu duktigare, än jag varit hittills. Ser att det kan vara färska grönsaker, åt ju sallad i fredags. Åt även rött kött till lunch. Dagen innan det åt jag ärtor. Utesluta ärtor, det röda köttet, men jag åt så lite kanske 2 cm2. Trodde inte det skulle bli så farligt. Nu vet jag…. rött kött oavsett hur lite, så är det att undvika. Borde fixa i trädgården vilket jag gjort ett försök med, genom att prova grästrimmern. Fult ord, batteriet var helt dött, Batteri två var inte laddat. Fel dag, för mig idag. Fel dag för mig igår som bara var med på fördrinken lite tilltugg och salladsbuffén. Vilket sedan blev sova och ha feber.

Fel helg för mig, men det lät som de andra hade roligt. Vilket lät roligt, när maken berättade om vad den och den sagt. Igår träffade jag svärmor på kalaset, det var så längesedan. Det var innan Covid tiden, vi träffades. Det bodde så många känslor i mötet, det rann en eller två tårar ner för kinden på mig. Jag gömde tårarna bakom mina solglas. Hon är en sådan fin människa, så mjuk och så omtänksam om alla. Hon börjar bli gammal, tror hon fyller 80 nästa år. En riktigt högaktningsvärd ålder.

Idag ska det bli skönt att krypa ner i min egna säng. Men först ska det tvättas klart med lillgrabbens tvätt. Det gör att jag kan tvätta min i morgon. Fult ord, surkarten är jag idag.

Hoppas att eran dag är en bättre dag, än den som jag valt att ha. Fast det onda i magen har jag inte valt,det bara blev så för att jag gjort några felval för några dagar sedan. Men jag håller fortfarande på att lära mig, vad som fungerar i matväg och vad som inte fungerar.

Men jag väljer mina känslor och jag gick all in i det här med tvätten. Hur jag än andas och pratar med mig själv, bor jag där i de mörka molnen fast solen skiner på himlen. Ändra fokus, inse att det här är en av alla plankor, Kay Pollak pratar om. I gatan jag vill välja lycka. Oj se där, där håller lillpojken på att tvättar igen. Vilken tur att han har så mycket kläder att tvätta, det visar ju på att han har gott om kläder. Vilken tur att han tvättar så att han slipper gå runt med smutsiga kläder. Se där han tvättar. Men behövde en paus, innan han hängde upp tvätten. Det är bra att han unnar sig lite fritid. funkar det ???? Hm, jag ger det kanske inte ett ärligt försök.

Men se där batterierna till trimmern funkar inte, va bra då har jag tid med att hänga upp tvätten som lillgrabben tvättar, har även tid för att göra helt andra saker. Så som att blogga. Träna mig i Att ändra mina tankar så att andra känslor flyttar in. Hm…..

Lev idag just nu, känner att det är ett skämt just nu, Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu vill jag vara i morgondagen för då kanske jag mår lite bättre.

Nu handlar detta inlägg inte om krig utan om en Katt som heter Findus.

Lille katt har fått en krigsskada, säger maken. Vi andra tror han varit för nära rosenbusken, vi planterade i veckan. Krigsskada säger maken…. Var är artilleriet frågar han sig efter denna hemska upptäckt. Jag börjar genast fundera ut snubbeltrådar, vapen så att jag kan vakta min rosenbuske. Frågar en vän och får slangbella som förslag. Mäl-tillverkning får bli till för att rusta upp för rosornas krig. Eller så dagdrömmer jag om mina försvarsstrategier.

Men krigsskadan är ett faktum, enligt maken. Jag säger att katten inte längre är en liten kattunge. Maken blir stött över min lättja över detta sår, katten visar upp på sin nos. Denna katt, den här katten vid namn Findus av övriga familjen, men hos maken fått namnet Lillekatt. Denna Lilla katt har gått maken över huvudet, hans lilla baby. Denna lilla katt som inte ens får vara ute, om vi inte är hemma. Denna lilla katt som blir in-lockad och inlåst, när vi ska gå och lägga oss. Maken vet inte om att kattdjuren är nattdjur. Han brukar säga att katten är trött och behöver gå och lägga sig, när vi kryper ner i sängen. Jo denna lilla katt har tagit över makens omvårdnads-gen, får all uppmärksamhet och omvårdnad någon ens skulle behöva.

Går krigsskadan att se? Jo kanske lite, det är dom små revorna som gör ont, säger maken.

Vår lilla baby, säger maken. Inte vår, hans! Jag brukar säga att det är en katt…. Men han är så liten, säger maken. Han fyller 1 år snart säger jag. Ja, utropar maken och säger med ens vi måste ställa till med kalas. Jag pustar och lämnar ämnet låter han hållas, med sin kärlek till vår Findus. Men katten den här lilla katten har tagit över makens liv. Mitt jobb med katten är att ge mat och göra rent i kattlådorna. Jo då katten har två lådor, Har haft 2 lådor sedan start. Nu äntligen har katten likt oss andra fått lådorna på samma våningsplan. De står just nu bredvid varandra och ska till sist bli en låda. Om jag får bestämma, vi får se vad maken och katten bestämmer.

Låter det som jag är svartsjuk? Nä eller jo lite svartsjuk kanske över att katten endast behöver mig för mat och rengöring av lådorna. När jag ska klappa eller bära honom så säger han med bestämdhet till att min uppgift är mat och rengöring, detta genom att smita iväg, rivas eller bitas. Jo inte så konstigt han är en katt!

Redan nu sitter vi i Lvl^2 och är på väg emot Varberg. 60 års kalas ska bli till. Jag vill stjäla lite sol innan själva kalaset. Frågan är om det blir så som jag vill eller om maken bestämt annat. Vi får se.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Har kommit hem efter teamdagarna med jobbet. Riktigt bra dagar, även om det var tunga dagar. Inte genom att använda musklerna. Mera genom att använda sig av sociala färdigheter, umgås på ett annat sätt med kolleger än brukligt. Det tar på mina krafter, det är svårt det där med att umgås i andra former, än de som är vanliga jobbformerna. Ovant och lite svårt. Men våra chefer gjorde det bästa, för att få oss att släppa fram de vanliga inom oss. Även om vanligheten, inte är den samma som här hemma. Utan bara en annan form av mig, som jag är mera ovan i att vara. Teamkänslan blev till, tror jag. I alla fall känner jag att jag fick mera teamkänsla i sammanhanget. Men det även gjorde mig lite ledsen. För det ska bytas rader, helglagen blir annorlunda. Vad det beror på vet jag inte, men vissa vill jobba ihop och man säger att det är för att stärka upp. Jag misstänker eller tycktes mig se en röd tråd eller så var den bara inbillad. Nåja jag lämnar det från och med nu. Det får bli som det blir. Jag känner att jag kan jobba med vem som helst av mina kolleger, vilket lag jag får vara i spelar ingen roll.

Det var i alla fall trevligt att träffas utan för jobbväggarna. Men som sagt musten ur mig tog det. Helt slut i kroppen och i känslorna.

När jag kom hem hade maken lagat till Tacos. Jag tog det som sallad. Tacos utan bröd. När maten var uppäten så gick vi ut och planterade om lite blommor. När det var klart blev det att vika tvätt och lägga på rätt ställe. Fixa till makens hår så att han ser mera vårdad ut blev till. Packa in i husbilen för att göra avfärd i morgon. Ännu en påfrestning för vi ska på kalas. Jag är urdålig på att kalasa, har svårt med det vanliga livet att träffa människor i sociala sammanhang. Det dränerar mig på energi. Tur att det är i husbilen vi ska sova, det gör att vi på något sätt ändå sover hemma. När det blir för mycket umgås-het, kan jag slinka in i Lvl^2 och sova. Det är svårt det där med sociala koder. Svårt för mig att vara naturlig och som vanligt. 2 av 4 är snart gjorda. Det ska till ett studentfirande här hemma med människor jag inte känner. Även ett ett års kalas. Det är i alla fall på hemmafronten. Det ska bli skönt när allt är som vanligt igen. När dagarna är i den vanliga lunken här hemma.
Nog för nu.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller och just nu smuttar jag på ett glas med rött gott vin.

jag önskar att jag kunde beskriva känslan, känslan av att sitta och höra hur vågorna skvalpar. En och annan droppe med saltvatten som möter min kind. Bilderna gör inte känslan rättvis inte heller mina ord. Ett lugn fyller hela mig med endorfiner…

En lång dag med massor av prat, fast inte av mig. Men av kolleger och chefer. Några ord hann jag nog också med. Här är så vackert, så vackert att det gör ont i själen att sitta inom hus. Jag har självklart badat i havet. Till och med två dopp har jag hunnit med även om det var kort tid mellan varven. Viktiga dagar och faktiskt lite roligt.

Mina kolleger går i lämmeltåg till spa avdelningen. Just sådana tillställningar är inte för mig. Bakterier i massor och bada i vatten som andra har badat i. Nu har folk i och för sig badat i havet med men det är mera utspätt tänker jag. Visst säkerligen lite kemikalier och andra miljö farliga saker men havet duger för mig. OCD är namnet på mina fantasier kanske men då gillar jag i just den stunden, att ha OCD. Jag ser ingen anledning till att spa mig.

Jag trivs bättre här på trappan utanför mitt rum och sitta här och skriva. Vinden tar tag i håret och luktar jag noga så är Luften salt. Här ifrån där jag är just nu, ser man till Lysekil. Jag tror stället jag är på heter Gullmarsstrand. Rummen är små, duschen är härligt varm om man vill 20 meter bort är det en trappa ner till havet. En trampolin finns med.Maten var mera än utsökt, Kolja tror jag att jag fick de andra fick Wallenbergare från havet. I kväll ska vi lösa mordgåta.

Livet känns riktigt härligt här när jag sitter i skuggan av ett träd med vinden i håret. Så här ska livet vara när det är lite bättre än bra. I alla fall för mig.

Nog för nu, Lev idag just nu,igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller för mig.

vaknade för tidigt idag av vår Lille katt. Han har en eller vet vem det är han ska klättra på när det är morgon och han nöjer sig inte med att bli klappad. Eller en stund går bra att bli klappad men skulle jag somna om är det mera trampande, skulle jag då bara klappa visar han att han har klor. Bara att gå upp, ge honom mat och göra min dag. Idag har vi teamdagar med jobbet. Inte något jag ens ser framemot just nu, Kommer bli en lång dag och en lång kväll. Fast den långa kvällen får stå för mina kolleger. Jag tänker smita undan och göra min kväll så där mysigt mysig på hotellrummet. Jag hoppas innerligt att det finns badkar. Då ska jag ta ett långt bad. Men badkar vet jag inte ännu, baddräkt ska tas med. Datorn ska självklart med den med. En tjej som jag lärde känna för många år sedan då i början av bloggandet. En bloggkollega kan man säga så?

Jo, jag gör det i alla fall. Hon har varit så tyst under lång tid. Jag misstänker att livet på något sätt, hann i fatt och gjorde sitt. Nu har hon sedan ett tag flyttat från ett förhållande och börjat ta tillbaka sitt liv så som jag minns henne från innan. Nu har jag aldrig träffat henne irl. Men av någon anledning känns det som jag känner henne. Det känns som att vi skulle kunnat vara gamla vänner. Likt mig, har hon lite lika egenskaper som jag själv. Jag misstänker att vi skulle kunna vara i ett samtal och mitt i konversationen ramla in i men oj kolla humlan. Det hade kunnat vara ett långt samtal om allt och inget, ingen mera än vi skulle ha någon utdelning av samtalet. ADHD är namnet som gör oss till det vi gör. Ekorrar i alla ära, för dom slinter förbi och kan leda samtalet till något helt annat.

Vet inte riktigt varför jag sitter här denna tidiga morgon och skriver om henne. Men hon är någon jag följt i många år. När jag nu tittar in på FB, hon skrivit något så blir jag alltid glad, likt förr om åren innan hon bodde med sin dåvarande kärlek. Nu känner jag igen hennes skrift, det känns som hon är mera på banan, på väg att bli så som jag kände till henne innan. Det gör mig så glad. För det har varit så tyst från det hållet, jag har saknat hennes tjatter. Hon är grym på att blogga och hon är mycket mera aktiv än vad jag är på sociala medier. Läser nästan alltid hennes blogg. Den är liksom alltid värd att läsa. Tyvärr har det varit så tyst, men jag misstänker starkt att det kommer att komma massvis med ord från den igen. Eller kanske en ny blogg vad vet jag.

Nej nog för nu.

Ner i duschen och packa ihop det som ska packas ihop av mig.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Det bestyder inte att jag är bra eller duktig på mitt jobb…. det betyder att det jag gör är något jag får lön för att göra. Det finns dom som jobbar med sådant som dom kanske inte borde göra…..

Vilken dag, en nja i alla fall början, En riktig skit dag! Det började redan när jag satt i bilen. Då tjöt bilen och lampan för att pumpa däcken lös. Maken var i telefonen och jag tror han fick en skopa. En skopa skit som han inte var värd.

Igår bytte jag däcken på en firma som hette Stans gummiverkstad. Det borde ingå att dom kollar trycket i däcken, när dom sätter på sommardäck, tycker jag. Stannade vid tappen i Uddevalla, för att låta maken som låg några hundra meter bakom mig, pumpa däcken. Han anlände och pumpade alla däck. Ner till stan för att hämta upp en kollega till mig. Lite sent, eftersom jag pumpat däcken. Hon lugnade mig med att vi hinner.

På motorvägen till Trollhättan upptäckte vi för sent, att vägen var avstängd. Så det fick bli en liten extra sväng, innan vi kom till gamla vägen mot Trollhättan. Kom lite sent till jobbet. Jag var stressad så det tjöt i huvudet på mig, humöret var nere i skorna. Jag gjorde del för del, av det jag skulle göra. En riktig skitdag till och med på jobbet men, den tog slut och jag kunde åka hem.

Hemma hade maken börjat grilla, för lillgrabben fyller år idag. 19 år… när grillen var klar och vi skulle äta fick vi klart för oss att grabben badade i stan och skulle åka på bio. Grillen som maken gjort till hans ära, blev något vi här hemma fick njuta av.

När jag åkte hem från jobbet, köpte jag lite blommor dom har vi nu satt ner i jorden.

Jag lärde mig något nytt idag. För när jag berättade för maken om att däcken behövde luft sa jag: Men dom där däckgubbarna är ju proffs på det….. Maken sa och vad betyder det? Hmm sa jag att dom är bäst, på att byta däck sa jag. Nä sa maken det betyder inte att dom är bäst på det, det betyder att dom jobbar med att byta däck. Det betyder att dom får lön för att byta däck.

Hmm Professionell Jag inbillade mig att det betydde att man var bra, på sitt jobb. Tydligen kan man tolka det som att okej, jag är professionell i min yrkes roll det betyder att jag jobbar på mitt jobb, att jag får lön för att göra det jag gör. Det säger inget om min duktighet, utan bara om att jag jobbar på mitt jobb. Det finns dom som är på 1000 plats och är professionella. Dom har det som ett jobb och inte en fritidssysselsättning.

En skit dag till trotts så har jag lärt mig något nytt, det jag lärt mig är att proffs inte betyder att jag är bäst. Utan jag gör det varje dag och jag får lön för det jag gör. Ordet gav mig en annan glans. Det skimrar inte lika mycket om det nu. Dagen blir bättre, eller i alla fall kvällen. Snart kommer lillgrabben hem, då ska vi äta tårta.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och imorgon kommer först i morgon. Just nu gäller just nu är skitmorgonen i historian och nu har jag datorn i knät sitter ute i trädgården och skrivet. Livet känns just nu enkelt.