Dag: 9 juli 2023

För 50 år sedan bodde jag i Hyssna som ligger i Marks kommun. I Hyssna finns det en fin gammal kyrka som jag när jag var liten och gick i småskolan, fick gå till när det var skolavslutning. Jag tyckte det var jättelångt att gå från skolsalen till kyrkan. Idag när vi åkte förbi, insåg jag att det var små barnsben som tyckte det var långt att gå. Det var bara ett stenkast från skolsalen. Jag minns att skolan var kristen, man fick verkligen inte svära och att prata göteborgska som jag gjorde, var inte populärt. Oavsett göteborgska och svordomar, var det en tid i livet som jag glorifierat. Det var en kort tid vi bodde där och vi bodde i ett hus, vi kallade lilla huset. Vi bodde i något som hette Lillaskog. Det gick en skolbuss från stora vägen till skolan. Vi bodde på min mosters gård, där det fanns både ladugård och hundhus. Tanja gårdens kennel bedrevs där. Där födde min moster och hennes man upp Schäferhundar. Vi hade hästar och där fanns en tjur som hette Ferdinan. En get som var vidrig, man vågade inte gå ut när geten var ute. Den stångades och den käkade precis allt den kom över.

Vi cyklade till en bondgård och köpte mjölk, en väldigt snäll tant som hette Anna stod för korna som gav oss mjölk. På tisdagar kom det en bil som sålde dricka och onsdagarna kom det en brödbil, där mamma köpte bröd. På fredagar kom det en köttbil. Fast vi kallade den tjötebilen. På fredagar fick vi barn efter att moster och mamma handlat veckans mat, gå in och handla lördagsgodis. Det var den längsta väntetiden någonsin. Oj va lång tid det tog innan vi barn fick gå in och handla vår lördagspåsen med godis. Vi cyklade till en sjön som låg vid stora vägen, sjön hette Härsjön. Där fanns det simskolan och där tog jag många simmärken. Där lärde jag mig att flyta på riktigt. Att jag och min kusin var små små flickor på en 8,9 år. Var inget man som vuxen, ansåg vara farligt att cykla till sjön helt själva. Vi var fria att hitta på allt vi kom på, att hitta på. Hela dagarna som var lediga, gick åt för att hitta på lekar eller cykla till sjöarna. Mata djuren var nog en syssla vi fick hjälpa till med. Hästarna var roligast att mata. Vi hade ett äppleträd som min kusin sa var ett fantom äppleträd. Där var äpplena sura men det fanns magi i dom. Bakom lilla huset fanns en bänk, där jag ofta gick och satt mig. Där infann sig en känsla som inte ens går att beskriva, mera än magisk solig och underbar. ABBA hade vunnit med Waterloo och jag hade singeln som jag fick spela på skivspelaren i vardagsrummet. En gång på sommaren kom en kamrat till mig från stan och hälsade på. Det var en sådan lycklig tid, jag trodde inte ens att det var sant. Fick nypa mig i armen, för att inse att det var sant. Jag var så lycklig och vi gick på grusvägen och sjön jag och min kompis. Minns bara roliga saker. Minns bara att det var sol och roligt. Nu är det kanske så att det fanns tråkiga minnen med, men dom är bortsuddade.

Varför skriver jag allt det här nu? Jo, för allt kom tillbaka till mig just idag. Idag när vi åkte till Hyssna och vi stannade vid sjön som jag som liten gick i simskolan. Huset ovanför sjön inne i skogen hade blivit utbyggt. Den gamla farbrorn som bodde där är död sedan länge, sjön hade vuxit igen. Men jag badade i den, jag träffade en ung familj där vid sjön. Jag berättade för dom att jag som liten hade gått i simskola och att det hade varit en stor brygga där i sjön. Pappan i familjen berättade att även han hade gått i simskolan där. Men att dom för ett 10 tal år sedan lagt ner att göra i ordning badplatsen. Nu var det naturreservat. Jag badade i alla fall och stunden där vid sjön väckte massa härliga minnen till liv. Minnen och det svalkande badet gav mig en härlig känsla i dagen. Den lilla familjen såg ut att ha det så mysigt där vid sjön.

En fin härlig stund var det där vid sjön som jag minns från barndomen. En fin härlig stund, har det varit nu medans jag skrivit detta inlägg. Just nu när jag badat bland alla minnen från tiden då. Då när jag bodde där i Lillahuset i LIllaskog som ligger i Hyssna som är i Marks kommun.

Tack till dig som orkade läsa hela detta inlägg. Jag inser att det är långt men jag skriver som jag vill, precis som KSMB sjunger som dom vill.

Just nu gäller, just nu.

I alla fall i Varberg. Men det fanns dom som badade i bajsbakterier.

Idag vaknar jag upp i Kärradal Varberg. Vi hade tänkt stanna i Ulricehamn, men var tvungna att flytta bilen. Maken som vet att jag älskar havet bestämde på vägen, efter samtal med mig att vi åker till Varberg. Vi hade tänkt att ta en avstickare till Hyssna, där jag bodde ett kort tag som liten flicka. Där i Hyssna som ligger i Marks kommun, finns det en sjö som jag tog många simmärken i som barn. Men vi råkade köra en annan väg och Hyssna kom aldrig förbi. En timmes körning ner till Varberg, med ett stopp vid Biltema för att inhandla en cykelhjälm till mig. En lite vägning i Borås av bilen hann vi också med. Vi har fortfarande 300 kg att packa till om vi vill.

Cykelhjälmen är bra att ha, då jag inte allt är en bra cyklist. Jag får vara rädd om de få hjärnceller som är kvar, då är cykelhjälmen ett bra tillägg i det där med cykel. Nu tänker jag att det inte bara är till för mig, utan alla borde nog ha cykelhjälm. Men det får alla dom där utan cykelhjälm, själva inse.

Väl framme i Kärradal fick vi till oss att havet, var otjänligt att bada i. Det var för mycket bajsbakterier i. Ecoli Höga halter e.coli och/eller intestinala enterokocker. Vilket gjorde att jag avstod det där med bad. Det fanns självklart dom som badade men, jag är en fegis och badar inte i bajs.

Vi hängde i stället vid husbilen, käkade grill och tittade på Bouletävling. Eller maken kollade bouletävling, jag låg och solade. Eller solade, jag låg och sov. Maken hade koll på tiden och sa till mig att vända på mig mellan varven av sömn. På kvällen gick vi till puben och var med i en Musikquis. Man kunde få 19 poäng men någon fick 18 tror jag. Vid det bordet satt säkerligen 15 personer, Vi var två personer och fick 16 poäng. Vilket säger mig att vi kunde mera. Jag gjorde en miss på hur många städer som fanns med i låten, Man ska ha husvagn. Jag hade räknat till 14 men insåg att jag gjorde fel på Koster. Där sa dom i stället sa kloster. Hade jag tänkt ett varv till, hade jag förstått att dom inte sjunger Koster, då det är en ö, eller flera öar? Dit åker man inte med husvagn. Efter musikquizet gick vi till husbilen, käkade upp resten av kräftorna och räkorna. Myggen bet illa fast vi har vår myggjagare. Det fick bli att gå in stänga dörren till husbilen när kräftorna var slut.

Jag har äntligen börjat läsa bok på riktigt igen. Många år sedan jag lästen en riktig bok men nu hittade jag en på Citygross när vi var där. HalvblodsBlues heter boken och Esi Edugyan är författaren. En lite seg men bra bok. Riktigt mysigt att ha en riktig bok i handen istället för att ha boken i öronen. Nu läser jag långsamt eftersom jag har dyslexi och är en långsamläsare. Jag uppskattar verkligen att bryta den fula ovanan att ha öronbok. Det är en helt annan känsla när man förlorar sig i orden som är skrivna och går att hålla i.

Nu är det igen Söndag och bilen ska åka alla milen hem. Jag som inte ville åka husbil, känner att jag inte vill åka hem. Jag vill vara här långt bort från alla måsten och krav. Ta dagen som den kommer och njuta av stillheten, vila och bara göra sådant som inte är viktigt. Men det är inte så livet är. Måsten finns kanske inte…. Men jag har två veckor kvar tills det är semester, det är jobb i veckan. Även jobbhelg vilket gör att det bara är en ynka liten ledig dag. Massor av jobbdagar där det inte finns tid, till att åka husbil. Jag måste försöka komma ihåg den här känslan, när maken sedan säger nu åker vi husbilen igen. Då ska jag inte ha ett sådant motstånd.

Även idag säger jag tack till livet. Tack för att jag fick möjligheten att vakna till ännu en dag. Tack för att jag fick möjligheten att fly vardagens alla göromål i helgen och bara vara.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen den kommer först i morgon. Just nu gäller alltid. Vi har inget annat än just nu.