Månad: november 2023

  • Jul i alla fall är det 1 december i morgon.

    Jul jul strålande jul…. jo fast det är lite jobb med det där med julen. I alla fall så är det de här. I gatan vad jag plockat fram och fixat till idag. Men mina fönster är fortfarande smutsiga.
    1 december jo, det är ju det i morgon. Elljusstakar, stjärnor var redan klara. Idag åkte gardinerna upp, lite tomtarna har satt bo även ljus i massor lite över allt. Nu är jag redo för att gå in i december. Men jag inser att jag redan innan december slut kommer det vara borta igen. 1 januari hänger mina vår gardiner i fönsterna och tomtarna kommer vara ner plockade. Just nu har jag bara gått här och myst över att det är uppe och jag är klar.
    Det doftar av alla ljus som är luktande av eteriska oljor. Här doftar mystik, jul. Idag tog jag risgrynsgröten jag kokade i helgen. Den gjorde jag en risgrynspudding av. Så ny doftar även köket av kardemumma och värme.

    Vinter och snö

    Här har det snöat idag. Jag tror det snöat över 40 cm. Frågan blir nu, när jag behöver åka i morgon för att komma fram till jobbet? Landskapet utanför att täckt av den vita pudersnön. Plogbilen har ännu inte varit här. Misstänker att dom där plogbilarna har massor att göra nu. Vi kommer nog få plogat i natt först. Oavsett plogat eller inte så är det magiskt vackert, där utanför fönstret. Men jag är glad att jag inte behöver gå ut i det.

    Vinterbad

    Hade tänkt mig ett bad idag. Men det snöade så mycket. Jag ville inte utsätta mig för väglaget som antagligen är där borta i skogen. Får vänta några dagar så att vägarna där vid sjön, är plogade och sandade. Hade inte varit kul att åka i diket i förd morgonrock endast. Badet får vänta tills jag tryggt kan köra på vägarna. Nu får det endast vara, nödvändig körning som görs av mig. Laddar upp redan nu för att klura på vilken väg, jag ska köra till jobbet i morgon.
    Nej nog för idag, det får duga så här.

    Lev idag precis just nu, för inget annat går att leva i. Gårdagen ligger där borta i historian, den går inte att göra något åt. Morgondagen kommer först i morgon och går att andas i, inte nu men i morgon.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Gruppdynamik.

    Det brinner en eld i kaminen, här är det varmt och skönt nere i källaren. Jag hatar verkligen att frysa. Här eldar vi så att vi slipper känna av kylan från utsidan. Landskapet är vitt utanför och snön är ett faktum. Nu klagar jag inte för just här i vår lilla by. Här är snön hanterbar, inte alls som den är nere i Vänersborg och Trollhättan. För där är det massor av snö, vilket gör svårigheten att köra bilen säkert. En lätt fot på gasen är det som gäller där. Inte heller får man göra snabba hårda inbromsningar. Det gjorde att jag kom hem utan några incidenter.

    verkligheten kommer i fatt..

    Verkligheten börjar komma ikapp mig nu. Framtiden är inte där framme längre, utan nu är den snart här på riktigt. Den arbetsgrupp jag just nu är i, den kommer att försvinna. Mina kolleger kommer att arbeta på andra avdelningar. Den avdelning jag idag arbetar på, kommer att byta inriktning. Idag slog det mig att där bor en sorg i mig. Snart är tryggheten i nära kolleger, något som inte finns. Ny kolleger och ny inriktning ska snart till. Om bara en månad, finns det bara minnen av de här åren kvar. Minnen från klienter, minnen från kollegiala sammanhang.

    Helt nya kolleger, helt nya arbetsuppgifter och stora utmaningar i det där med att få till det den där gruppdynamiken. Ny arbetsgrupp gör att det blir trippande ut i gråzoner, där vi alla kommer att känna oss för. Alla i gruppen kommer att famla efter det som sedan ska bli dynamiken i vår grupp. Nu sker förändringar i arbetsgrupper hela tiden. Det räcker med att en kollega slutar och en ny börjar. Det gör att det blir förändringar i gruppensdynamikens men även i strukturen.

    Arbetsgrupper och trygghet.

    Helt nya är kanske inte kollegerna, för jag har träffat dom i andra olika sammanhang på mina arbetsplats. Men jag har aldrig jobbat med dom i den bemärkelsen, som jag snart kommer att göra. Jag har haft tryggheten i min arbetsgrupp, jag nu arbetar i. Där har min arbetsfamilj varit. Mina nuvarande kolleger kommer att arbeta på andra avdelningar. De kolleger jag får kommer från en annan avdelning. där dom idag arbetar tillsammans. Nu är jag kanske inte rädd för just detta med att få nya kolleger. Nej det ska bli spännande, roligt och intressant. Det ska bli en helt ny avdelning även det ska bli intressant och roligt.

    Vara där borta i framtiden.

    Men jag hade velat att vi redan var där i det nya. Att vi redan hade börjat arbetet med att starta upp. Få till strukturen och ha känslan att vi har lyckats få till känslan av att vi är en bra arbetsgrupp. Jag vet att det kommer att bli bra, men nu innan är känslan jobbig. Nu, när bara tankarna bor i kroppen. Nej jag ska sluta tänka på det mera just nu. Nu ska jag njuta av elden värmen och kvällen.

    Ha en fin kväll.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar i det bor bara minnen. Morgondagen den kommer först i morgon. Vilket är något som är i framtiden. Just nu gäller alltid.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Det börjar närma sig Julafton.

    Här är vi nästan klara med julklapparna redan. Adventskalendrar ska lämnas till Alfred och till lilltjejen. Men först får det bli 1 dec. Dom har varit inhandlade sedan länge. Emilia och lille Hugo har redan fått sina.

    Maken har åkt till jobbet redan nu. Jag har suttit här sedan halv sex. Klockan just nu är 7 minuter över 7 när jag sitter här med datorn i knät. Har haft en dag ledigt ledig. Men jag kom hem så tidigt i fredags så jag räknar det som en ledig dag det med. Igår var vi och shoppade julklappar. Så skönt när det är klart. Vi har gjort det enkelt för oss i år. Hemliga tomten en paket till någon av de vuxna och det är tillräckligt. Nu fick inte Lilltjejen var med i hemliga tomten. Till henne köpte vi två julklappar och en födelsedagspresent. Henne Julklappar i alla fall två av hennes julklappar är så fasligt dyra så det får räcka med dom. När jag sa till maken att det kunde ha räckt med en julklapp till henne, fick jag till svar att har man aldrig fått julklappar innan, ska man få hemma hos oss. Jag vet även att vår stora hemmavarande son, sett till att lägga en julklapp till henne. Jag tror att det är den julklappen, hon kommer att bli mest glad över. Alla ville inte vara med på hemliga tomten här hemma, det fick bli att köpa några extra julklappar. Men som sagt nu är det gjort. Bara småbarnen kvar.

    Nu när maken är på jobbet tänker jag fixa med elljusstakarna i fönsterna. Hade tänkt att tvätta fönster men, är det -12 grader ute så är det lite svårt. Jag tror mamma hade T-Sprit i vattnet när det var kallt. Men jag har inte lust att öppna fönsterna i denna kyla. Fönsterna får vänta. Ingen kommer att ta det jobbet ifrån mig. Kan tvätta insidan och nöja mig med det.

    Idag ska vi åka till min svärdotter och fira att hon fyllt 30 år. Sonen har ställt sig och göra smörgåstårta som vi ska festa på, under kalaset. Jag har slagit in två presenter till henne. En blomsterkvast och en tablett ask ska inhandlas, tablett asken är till lille Hugo så att han inte blir utan. Men först ska det pyntas lite här hemma. Stjärnor och ljusstakar ska fram. Jag ska stoppa i mina öronsnäckor och ha en bok i öronen under tiden. Här ska pyntas långsamt i år. Kanske står jag ut längre med julsakerna på så sätt. Om inte allt kommer fram med ens, kanske det får vara framme längre än till Annandagen. Misstänker starkt att det ändå kommer vara borta innan nyåret.

    I höstas la jag in lite gurka. Igår gjorde maken leverpastej mackor till mig på kvällen. Där låg det tre gurkskivor av de gurkorna jag själv gjort. Det var ett vinnande recept på de där gurkorna. Smakade så gott och så mycket bättre än de man köper färdig inlagda. Synd bara att jag inte skrev upp vad jag hade i själva inläggningen. Men tror det är de små bitarna av chili som gjorde smaken så god. Här ska provas igen, när de burkar med gurkor jag la in, är slut. För det var verkligen något helt annat, än de burkar med gurka man köper.
    Nej nu får inlägget ta slut för denna gång. Jag ska göra mig två mackor med leverpastej och gurka till frukost. Fira att det är en ledig dag. Därefter blir det att plocka fram de där stjärnorna och ljusstakarna. Nu börjar den där oändligt långa månaden, när man har saker att göra varje dag fram till julen. Här ska frias smått, men jag misstänker att det ändå kommer bli lite knäck, och annat smått och gott som förberedelser till julen.

    Ha en fin dag.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Som personal får man tänka efter ibland.

    En fin dag började idag med ett kallbad. Himlen var rosa när jag åkte iväg till sjön. Det kändes och såg mera ut som om det var vår än mitt i vintern. 4,1 grader i vattnet vi var fyra badsystrar som badade. Kanske var det för att mitt stora träd där vid sjön. Att trädet var utan löv. Det såg ut som om det bara väntade på de där skira gröna löven som i vår kommer att pryda och lysa upp badplatsen då. Det var så härligt att stiga ner i vattnet. Kylan smet åt redan när fötterna var nere i vattnet. Stegen ut krävdes andning lugn andning. När väl hela kroppen var i vattnet spred sig lugnet med ens i kroppen. Bättre kan inte dagen börja. Jag som var så trött när jag vaknade känner redan nu att jag kommer att klara kvällens kvälls och jourpass. Idag blev det att byta om ute i det fria. Byta om tillsammans med himlens färger och vindens kraft som blåste min kropp torr.

    Sista passet känslorna simmar in i kroppen och imorgon när jag går hem, är det helgkänslorna som kommer att bo i kroppen. Väl hemma tog jag och plockade in tvätt, gjorde rent kattlådan och tog sedan en varm dusch. Gjorde frukost och tände ljus för att få en mysigare stämning i huset. Julsakerna ska fram i helgen. Här ska pyntas inför julen. En ledig helg här hemma. Den här helgen är välbehövlig. Timmarna jag jobbat, har tagit hårt på kroppen. Jag är slutkörd på både känslor och tankar. Men efter detta passet har jag två lediga dagar. Det ska bli så skönt.

    Just nu slår det mig som det då alltid gör när jag behöver ledigheten, att jag ändå trots allt, inte alls har det har det så tufft, och ansträngande. Inte om man jämför med våra klienter. Vi personal jobbar våra pass, går hem och vilar upp sig. Gör andra saker och fyller på med energi.
    Våra klienter har ingen möjlighet att åka iväg och göra annat i flera dagar, för att sedan komma tillbaka med ny energi. Dom har inte valt, att bo tillsammans med dom som bor där i samma hus. Dom har inte ens valt vilka, som ska jobba där dom bor. Dom åker inte hem efter en dag, utan går in på sina rum och lägger sig och sover. Vaknar upp där på avdelningen och gör samma saker, möter samma personer som dom inte valt att ha bredvid sig, varje dag. Nej, jag ska verkligen inte klaga, inte yppa att det ska bli skönt med några lediga dagar. Skulle jag göra det när klienterna är bredvid så skulle det vara som att slå dom i ansiktet. Det ska jag tänka på idag nu när jag väntar på de lediga dagarna.

    Nåja, nu blir det att göra annat. Skrivandet ska nu ta slut. Jag vill önska dig en fin dag. Ta hand om dig.

    Lev idag just nu. Igår finns inte kvar, framtiden ligger som alltid där borta i morgondagen.

    Carina Ikonen Nilsson
  • När slutar vi tänka dom där storhetstankarna.

    De där tankarna som inte har några regler eller hinder för att utvecklas. De där tankarna som bara barn har förmågan att tänka. Där allt är möjligt och där inte något inte går att göra.

    Har precis ätit frukost och kommit hem från ett jourpass. Jag brukar inte äta frukost på jobbet så det blir en första uppgift när jag kommer hem. Efter det är det att packa upp och sedan en stund med kaffe och idag bloggen.
    Ett bra sätt att koppla av för mig. Det är att skriva. Behöver nödvändigtvis inte vara att skriva här på bloggen. Men ofta tenderar det att bli här som orden skrivs. Har kommit hem från ett bra jobbpass. Bra jobbpass visar på känslor i magen. Känslor som yes, vilket bra pass. Alltid en skön känsla att ha efter jobbpass. Då är det lättare att sluta jobbet när jobbet slutar.

    Idag ska sonen med familj komma på besök. Ett middagsbesök blir det. Vi har tänkt oss bjuda på hederlig söndagsstek med tillhörande attiraljer så som potatis, sås och lite äpplemos. Vi ska förbereda för julfirandet med the Mistery Santa. Vi ska köpa julklappar till småbarnen men vi vuxna får en julklapp från någon som är i rummet. Blir så galet dyrt med julklappar om man ska köpa till alla i familjen. Dessutom är julen till för barnen och då är det där vi lägger fokus.

    Så det blir att skriva inlägg nu för att sedan förbereda matgörandet. Skönt att jag fick sova under natten det gör att jag orkar idag. Det ska bli kul när dom är här. Lillpojken är så sprallig och har nu börjat göra sig förstådd i ett talspråk även om man får gissa en del. Lilla Emilia kommer också. Min söta lilla prinsessa. Hon har alltid så kloka tankar. Jag blir alltid så förundrad över hennes tankar. Hur kan en så liten flicka ha så många klokheter i en så ung kropp? När slutade vi upp med att visa på våra klokhetstankar som är utveckling och stortänk? Just de där stortänkstankarna är nog bara sådana tankar, vi tänker som bäst när vi är barn. Jag hoppas att hon kommer vara barn länge och ha kvar sina tankar och spontanitet i att tänka.

    Nej nog för nu, nu ska jag göra annat. Ha en fin Söndag.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • ADHD, hur se du på det?

    4,6 grader va det i vattnet idag. Idag verkligen gjorde jag det. Jag gjorde det igen det där med att bada i sjön. Det var inte helt enkelt att få till för jag fick verkligen ha samtal med mig själv. Det började med att försvara mig med att jag behöver inte bada men det är vinter och jag kan göra ordning vinterbadväskan för att bada en annan gång. Tänkt och gjort väskan blev packad. När den var packad, fanns det inte ens en tanke på att jag inte skulle bada. Vägen till sjön var bra så länge som jag körde på den stora vägen. Vägen in till sjön var det fläckvist med snö och is. Men jag kom fram välbehållen. Jag kom fram välbehållen efter badet med. Känslan av att yes, jag gjorde det infann sig redan innan jag kommit upp ur vattnet. Känslan av att sedan har badat var ännu mera en seger.

    Misstänker att mina badsystrar snart kommer att vilja bada senare än vad vi gör idag. Jag gillar när vi badar just den tid vi gör nu. Men bestämmer dom annorlunda så får det också vara bra. Idag blir det att koka gröt. Risgrynsgröt.

    ADHD

    Jag har funderat några dagar om ADHD. ADHD miljö eller genetiskt. Jag går i tankarna om att det är genetiskt. Jag har tankar om att visst miljön, kan påverka men då har man sårbarheten. Har googlat och hittat forskning som säger både det ena och det andra. Jag har själv ADHD, då är det inte så konstigt att mina barn har samma svårigheter. Någon hade forskat om ADHD och fattigdom. De visade på saker som att fattigdom…. Det är kanske inte så konstigt för alla orkar inte sitta i studier längre tider, för att få ett yrke som ger mera lön. Impulsivitet kan ju även det bli ett led i fattigdom. Jag vet, för jag har lärt mig den hårda vägen att pengarna ska räcka hela månaden. Jag har lärt mig att det inte är bra att köpa husvagnar och husbilar över nätet. Lärt mig att mobilen ska köpas när allt annat är klart. När ny lön är på ingång, kan man köpa ny mobil, inte när lönen precis kommit på kontot.

    Har man upplevt trauma så visar man tecken på ADHD symtom. Det kan bli så att du får ADHD-diagnosen om du upplevt trauma, om du gör utredningen efter något sådant. Här tänker jag… jo inte så konstigt om det är så. För trauma kan göra att man ständigt går på helspänn, vilket gör att man har svårt att koncentrera sig mm. Kan även vara så att du innan trauma, har en sårbarhet och sårbarheten gör att det bli så att dina ADHD symtom blir mera starka av händelsen.

    Forskning säger att man kan se det på hjärnan, att vissa saker är mindre utvecklade. Amygdala, accumbenskärnan, vilket har med belöningssystemet att göra. Man är tydlig med att visa på att det inte handlar om hjärnskada, utan bara ett annat sätt att vara på.

    Forskning visar mig även att det ofta, inte alltid… men det finns en form av klumpighet, svårare med motoriken hos människor med ADHD. Jo, jo det kan jag skriva under på. Jag kan ramla utan trösklar, trappor mm även i trappor går det att ramla i. När min son var liten så minns jag första gången jag var med, när sonen hade gymnastik i förskolan. Jag minns det så tydligt, jag såg hur svårt min son hade det med rörelserna emot hans förskole-kamrater då när han var fem år. Jag minns även hur Dottern hade en större rörelsebehov än vad sonen hade. Hon som kunde gå riktigt tidigt. Hon som hoppade på ett ben, när hon bara var tre år. Jo både sonen och dottern har ADHD. Fast dom är syskon så har dom olika symtom i sina diagnoser.

    Jag blir rädd när man säger att det är miljö, som ger ADHD symtom. Jag blir så rädd för allt lidande, som blir i mötet med föräldrar. Vi gör så gott vi kan. Vi har otaliga möten med dagis, skola mm. Vi som då när det beger sig, lägger ner så mycket kraft och ork för att få det fungera i vardagen och i skolan. Man kämpar på som förälder, så att kraften sakta rinner ut. Men så fort skolan slutar blir symtomen mera stå-utliga om man lär sig mera om sin diagnos. Det är fortfarande så att det är i skolan som ADHD gör mest ont. Men jag tror det gör mindre ont i dag, än för några år sedan. För jag vägrar tror att vi inte kommit framåt med att se, hjälpa till se till elevens förmågor än deras oförmågor.

    Ja, nog för idag, men rädd är jag. Rädd för att människor som jobbar i skolan men även andra instanser ser ADHD som ett symtom från familjens miljö. När man säger att det är miljön, då är det att peka på föräldrars oduglighet. Vilket inte är för mig för jag har inte fått ADHD av min miljö, utan jag vet att min farmor, min pappa med flera har haft samma symtom. Även mina barn har fått diagnosen. Vilket inte är så konstigt eftersom jag bär på sådana gener.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Vinterlandskap.

    Vinterlandskapet ligger utanför mitt vardagsrum. Det ser lite kyligt ut. Det var svårt att köra hem från jobbet i natt. Halt och snöplogen hade inte varit och hälsat på innan jag kom hem. Slaskigt hjulspår men hem kom jag. Katten sitter just nu på utsidan och tittar på mig. Han vill in igen. Han vet nog inte om han tycker om eller inte tycker om… Mitt jobb idag har bestått i att öppna för att släppa ut, öppna för att släppa in den där lilla lillekatten. Jo, jag reste mig innan jag skrev mera Lillekatt ville in igen. Nu ligger han på sin tron. Vilar sig och värmer upp sig.

    Redan innan 8.00 idag gjorde jag dagens mat. Idag blir det varm soppa och lite efterrätt. Har ännu inte bestämt om det blir paj eller om det blir pannkakor. Men soppan är i alla fall klar. Vattnat blommor och städade ut i kylskåpet. Nu är kylskåpet en fröjd att öppna och jag hittar det jag ska ha. Duschat och nu har jag inget mer jag måste göra idag. Men gör lär det bli ändå. Göra saker är vissa dagar att göra i stundensaker. Har haft många sådana stunder idag. Rensat här och rensat där.

    Det är en ledig dag. En ledig dag, med lurar i öronen och en bok att lyssna på. Ett bra sätt att få saker gjorda. Lyssna på bok och plocka och städa. Men jag ska njuta av min lediga dag även om jag städar. Njutandet blir ju när det är rent och snyggt. Ska ner och fixa till kaminen så jag kan elda lite lätt i kväll när jag har soffhäng. Har tänt en del ljus för att få till mysstämning här inne. Det luktar lite lavendel av doftljusen. Här ska få till med lite vintermysstämningen. Kollade av kalender innan för att se om tiden var lägen för julpynt. Men jag har en helg till för att få ordning på det. Vill inte ha fram sakerna för tidigt. Nästa helg är jag ledig men även ledig helgen då det ska fram. Julpyntandet får vänta, för jag brukar tröttna så fort. Vill ju ha det i alla fall fram till julafton. Det gör att jag får vänta. Jag misstänker att jag redan på juldagen eller annandagen kommer att plocka bort alla tomtar och pyntsaker. I alla fall om jag får bestämma. Maken brukar vilja att det är kvar till efter nyår. Vi får se hur det blir.

    Idag var tanken att jag skulle badat. Men det snöade i morse och jag visste inte hur vägen till sjön skulle vara. Jag får se om det blir ett bad i morgon i stället. Nej nog för nu….

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Vinterdvalan kan börja nu.

    Har kommit hem efter ett jour pass. Ett härligt pass är gjort och jag har lediga timmar. På vägen hem singlade snöflingor ner på vindrutan. Vintern kändes i morse, när jag kom till utsidan. Kallt 1.5 grader i luften. Det gällde att hålla om jackan omkring mig och ha händerna i fickorna. Kylan bet sig fast i fingrarna. Var tvungen att ha på ratt-värmen på vägen hem. Hemma fick jag för mig att tömma bilen på trasor och vantar som låg lite över allt. Väl inne i hallen fick jag för mig att göra ordning kaoslådan i hallen. Slängde skräp som legat i åratal. Ordande med vantar, skosaker mm. Det blev i ordning i lådan efter en halvtimma. Fortsatte till köket och fixade saker som maken glömmer och inte ser. Fixade lite till katten gjorde kaffe och funderade på vad min dag skulle innehålla. Bestämde mig för att skriva ett inlägg, innan jag tog mig för annat.

    Skriva inlägg är ett bra sätt att bli ledig på. Ett bra sätt att styra undan tankarna från jobbsaker. Bli ledig på riktigt. Då är det att gömma mig bakom tangentbordet, låta fingrarna trycka ner tangenterna. Låta tankarna komma och gå i sin takt. Inser att den energin jag har just nu, inte kommer att hålla hela dagen. Den kommer sakta sippra ut och jag kommer att ligga på soffan ADHD trött. Uttömd och inte orka mera än att andas. Ofta är det så efter ett jour pass. Energin är på topp några timmar sedan ligga mera död än levande i soffan. Men den där energin jag just nu har, gillar jag. Gillar när jag har energin som gör att jag gör utan att tänka. Energin jag just nu har är där för att i alla fall orka något innan jag är tom på energi. Det gäller att passa på när kraften finns. Energin just nu är för att vara eller hålla mig vaken. Alla rörelser just nu är för att väcka upp mig från den där verkmästaren som jobbar i mörkret i mig. Vaktmästaren i mig är hemma men ljuset är släckt och skulle jag lägga mig på soffan somnar jag fort.

    Snö och vinter, ingen återvändo nu. Nu är det verkligen tiden när kylan kommer att bita sig fast i kinder och fingrar. Nu kommer det dagar när bilen kommer behövas skrapas för att köra hem på natten. Nu kommer elden i kaminen värma ut ifrån och in i min själ. Nu är det snart ett måste att elda för att stå ut med att vara i källaren. Jo jag ser att inlägget bli hoppigt. Det är så det är att vara mig i mitt jag. Det här får räcka för idag.

    Ta hand om dig.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Då är det utbildning för mig.

    Carina Ikonen Nilsson
  • En kastrull med risgrynsgröt och tankar

    Nu var det verkligen längesedan jag skrev, känner jag. Dagarna har gått åt till annat. Mest har det varit jobb som tagit energi och energin har varit på sparlåga då det varit mest dryck som måltider för mig. Men igår började jag äta igen. Om det var dags får idag utvisa. Ännu så länge är magen okej. Igår var vi i stan och handlade. Där efter gick dagen åt till att göra risgrynsgröt och kolla in serien som jag nu följer. Idag har morgonen bestått av strykning samt att tvätta. Vad som ska till mera vet jag inte ännu.

    Dagarna har gått åt till arbete som jag redan skrivit. Nu börjar det göra ont snart är alla våra klienter inte hos oss längre. Vår avdelning ska läggas ner. Jag känner stor tacksamhet över att vi just nu har det så bra i gruppen vi jobbar med. Vi lägger ner avdelningen när vi är på topp. Vi lämnar med en god känsla i kroppen. Vi kolleger kommer att hamna på olika avdelningar. Få nya kolleger. Jag kommer att möta mina nuvarande kolleger i nyckel huset och i andra sammanhang. Vi har verkligen varit ett gott gäng kolleger. Vissa mera bra men alla bra. Nu kommer jag få nya kolleger att tillbringa dagarna med. Nu har jag träffat dom innan och känner mig lugn med att få nya kolleger. Helt okej. Det är så livet är, vissa slutar eller flyttar av olika anledningar. Jag tror den där Birger andan som vi haft under några år, kommer att sprida ut sig över alla avdelningar.

    Men jag kommer att sakna att arbeta med de klienter som just nu bor på vår avdelning. Av hela mitt hjärta önskar jag att det ska gå bra för dom, när dom sedan är där ute i samhället. Mina fina kloka, genuina, fantastiska klienter som ger oss så mycket glädje, när vi är på jobbet. Men det är det mitt jobb går ut på. Man kommer till oss är hos oss ett tag för att sedan lämna oss. Det är så det är. Känner ofta lite ledsenhet när klienterna är klara och färdiga för att flytta från oss. Det tillhör mitt jobb. Känslor i det stora hela är en del av det jobb jag gör. Känslor av alla de slag är jobbet.

    Nej nog för nu, Jag har lovat mig själv att ta en paus mellan varven av bloggande. Vi får se om jag skriver något i morgon. Det får den dagen och de tankar i morgon visa mig.

    Tack för att du kom och besökte min blogg. Tack för att du läser.

    Ta hand om dig.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Ett morgonbad.

    En ledig dag som började med ett bad. En härligt fin morgon där sjön låg helt stilla. Det kyliga vattnet var helt underbart när jag kommit under vattenytan. Känslan efter badet endorfin-fyllt. Det är så här morgonen ska börja alltid. Nu går det inte att bada varje dag för ibland börjar jag tidigt. Men idag vart det ledigt. Idag gick det att åka till badet. Träffade mina badsystrar och den där korta stunden vi träffas för vårt bad lär jag mig massor. Idag fick jag höra om det intressanta tv programmet om Sveriges historia. Ska kolla det på playen. Idag fick jag igen uppleva skönheten där vid sjön. Stillheten som vilade sig i vattnet. Den stillheten som sedan flyttar in i kroppen när badet är gjort. Bor inom mig nu. Nu andas jag och nu känner jag att jag lever så som jag mår bäst. Bäst är när badet blir till och jag sedan kan sitta här och trycka ner tangenterna.

    En ledig dag där tröttheten från igår fortfarande sitter i kroppen. Det får bli en mjuk dag där det bara är det allra nödvändigaste som sak göras. En soppdag får det bli. Magen krånglar igen och flytande föda har det varit sedan i lördags.

    Just nu sitter jag nere i källaren och skriver. Efter badet är det skönt att värma sig med en eld i kaminen och idag fick jag riktigt med fyr i spisen. Här börjas ana en björkveds eld i värme. Om ni bara visste hur härligt det är att sitta här och skriva tillsammans med knastret från kaminen. Höra hur elden har fart och värmer upp. Obeskrivligt härligt i ett lugnt tecken och rofyllt. Det behövs idag energin är på sparlåga och det behövs laddas upp med energi känner jag. Helgen är en ledig helg nästa gång. Även det behövs känner jag. Under dessa två lediga dagar ska det hinnas med att åka till stan. Inhandla skor, men även klädpåsar. Jag har bestämt mig för att plocka undan lite kläder i garderoben. Förut har jag bestämt mig för att skänka till bättre behövande. Men oftast när jag plockar i kläderna för att ge bort. Börjar jag kolla igenom påsarna igen och kläderna hamnar åter i garderoben. Nu har jag bestämt mig för att plocka undan och lägga i källaren. ge dom en chans att vila sig från mig och se om ett år om det är något jag saknar.

    Eller så plockar jag bort sommarkläderna och låter vinter säsongen vara framme. Garderoben är på tok för liten för att allt ska få plats.

    Ett göromål för mig idag är att sortera kläder.

    Nej nog för idag-

    Lev idag just nu, lev idag just nu idag. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.

    Carina Ikonen Nilsson