Vi är hemkomna. Bilen är ur packad. Kylskåpet är rent och jag är trött. Så in i bänken trött. Maken lagade middagen. Jag städade kylskåpet i husbilen efter denna veckas användning. Pust vad smutsigt det blir på en vecka. Min fot har svullnat upp illa. Surrar i tår och fot. I morgon blir det ett samtal till doktorn.
När vi skulle köra dom sista milen hem ringde dottern hon och lilla Alfred satt tydligen i bilen bakom oss. Alfred berättade om sin dag. Just nu sitter jag på altanen och filurar med dator i knät. Jag är i min bubbla. Jag och datorn i knät. Nu kan inget störa mig och ska inte heller få störa mig. Många mil hem men dom är gjorda. Vilken resa. Norge är så fantastiskt vackert, något jag inte visste innan. Är så glad över att maken körde oss dit. Nu bor det en stor tvättkorg i källaren som ska tvättas. I husbilen ligger fortfarande sängkläderna i sängarna men dom ska tas ut och tvättas dom med. Jag orkar inte, inte heller maken orkar just nu det får vila tills en annan dag. Nu är det soffhäng för hela slanten.
Statistik
Även idag förde vi statistik på mötande Husbilar. Idag var det många husbilar vi mötte. Hela 336 st. Bustner kom 1 idag Adria 2. Många bilar blev det. Allt som allt har vi mött 1105 bilar på vår resa. Bustner är ledande för hela veckan med hela 106 bilar. Den har varit mest förekommande bilen.
Inte en blund under bilturen.
Många sträck jag gjort, till och med så att jag gjorde slut på en Bläckpenna. Jag har lovat mig själv att aldrig göra en sådan undersökning igen. Men jag är lite stolt och maken smått förundrad över att jag inte sovit något under alla timmar vi suttit i bilen. Andra år har maken tagit kort på mig sovandes i bilen. Många kort har det blivit när jag sovit i bilen. Denna gång har jag varit vaken och sett saker. Idag vart det en olycka lite efter Oslo. 3 bilar hade krockat. 1 blev av med körkortet och 2 blev skadade allvarligt. Den som blev av med körkortet hade tappat en cykel i vänsterfältet på motorvägen och stannat bilen i vänsterfältet för att plocka upp den. Jo den människan ska kanske inte ha körkort.
En reflektion av veckan.
Jag kan inte förstå varför alla norrmän är i Sverige och campar. Dom har det så fint i sitt egna land. Men jag är glad över att dom är här det gjorde att det fanns mera plats för oss i deras land. Dit vill jag igen. Snart hoppas jag att det blir en ny tur till Norge.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.
Upptäck mer från Malix.se
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.