Etikett: motorstopp

Balans va ska det vara bra för?

 Ett äldre inlägg – om motorstopp, prestationsångest och att sålla bland bubblor

Publicerat första gången: 2014 01 16
✍️ Av Carina Ikonen Nilsson

Arkivinlägg

Det här inlägget skrev jag under en period då jag förberedde mig inför en föreläsning – eller snarare försökte förbereda mig. Tankarna gick åt alla håll, precis som det ofta gör med ADHD i kroppen. Här är mitt försök att sätta ord på den kampen.


Jag har kommit igång – nästan

Inte med att få upp energin. Men efter en lång tid med motorstopp. Motorstoppet handlar om att göra klart inför föreläsningen jag snart ska delta i.

Den här gången har känslan nästan varit som första gången jag stod framför folk. Då gick jag dit med en stor påse full av papper och sa som det var:

”Så här är ADHD i mig. Folk har sagt att jag ska förbereda mig, men jag vet inte hur man gör. Så här står jag nu. Helt oförberedd.”

Jag fixade det ändå. Hur? Det vet jag fortfarande inte. Jag minns inte ens vad jag sa.


Motorstoppet – och allt som blev viktigare

På något sätt har jag glömt hur man förbereder sig. Så fort jag närmat mig datorn har tusen andra saker dykt upp. Plötsligt blev det viktigt att rensa garderoben, städa under diskbänken, leta krukor i källaren, tvätta jackor jag aldrig använder.

Och måla. Helt plötsligt borde jag absolut prova ett nytt målarprojekt.


Vad ska jag ens ha på mig?

Idag när jag satt och försökte tänka föreläsning, kom det plötsligt: Vad ska jag ha på mig?
Blixtsnabbt ville jag åka och handla kläder. Jag var nästan i bilen, men så tittade jag ut – snökaos.
Jag sansade mig. Idag blir det inga nya kläder.


En liten g-känsla har flyttat in

När jag summerar dagen andas jag ändå ut. Jag känner att jag är på g – ett litet g, men ändå. Tankarna börjar formas, en liten känsla av jag fixar det har smugit sig in.
Till slut skrev jag till och med ett kontrakt till mig själv:

Sålla bland materialet. Sålla bland tankarna. Välj ut vad jag ska prata om.

Av 70 bubblor på mitt tankepapper blev det 15. Snart är jag nere på 10. Att begränsa sig är svårt – men när det väl klickar, då händer det något.


Sjukgymnasten sa: balans

På morgonen var jag hos sjukgymnasten. Hon pratade om balans – träning, vila, belastning. Jag gick därifrån med ett huvud fullt av tankar om just det ordet.

Balans.

En konstform jag ännu inte klurat ut. Jag gör och gör tills jag tröttnar – och då gör jag inget alls. För då har ett nytt ”gilla” flyttat in. Och där börjar det om.


 Citat

Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är här livet händer.

Trädgårdstid kanske???

Det känns som om jag fått motorstopp idag. Vart har energi tagit vägen. I huvudet skriker det mindre snälla idag. – Men gör nått då, patient gå genast ut i trädgården och gör något vettigt. Det är bara det att jag inte tycker sånt är vettigt, pharm för jag får ont i kroppen, tycker inte sånt är roligt och tror jag kan hitta hundra ursäkter till. Men jag gillar när trädgården ser ut som en trädgård. Det gör den inte nu.

– gör nått nu då sätt fart med en gång. Skriker hon där inne i mig, Jag kanske ska gå och bada då gör jag ju något. Men idag blåser det och det är inte skönt och ligga och frysa i solen. -Nej där ser du gå ut i trädgården det är en perfekt dag idag säger hon snällare nu.  Det är bara det att jag inte vet var jag ska börja, hur jag ska göra om jag ska göra snabb renset eller om jag ska ta tag i en liten bit och göra om och göra rätt. HAHAHA det där är jag i ett nötskal. Göra om och göra rätt.

Går ut hårt gräver sönder min kropp, rensar bort varenda liten tråd som kan vara ogräs. Eftersom det var länge sedan jag rensade nu och hela rabatten är full av rävsvansar så  kommer mitt projekt i så fall ta flera dagar och sedan är kroppen förstörd.  För några år sedan använde jag mig av ägg klockan satte den på en timma för att sluta i tid. Men eftersom arbetet inte var klart efter timman så struntade jag i den och fortsatte ändå. Nej jag borde ha ett system ett schema, Alltså måste jag göra ett schema först sedan efter det kan jag gå ut i trädgården 🙂

Mmm vad jag älskar att lura mig själv, för det är just det jag sitter och gör just nu. Så länge som jag sitter här och fantiserar fram hinder och olika saker jag måste göra innan jag ger mig ut i vildväxternas återkomst så blir det inget gjort.  Men jag har en tvätt i tvättmaskinen som snart är klar för uthängning är även det ett försvar för att inte gå ut och ge mig i kast med rensandet.  Sedan har jag ju min höft att tänka på också ju. Nej inser att den blåa himlen och den perfekta blåsten för trädgårds arbete är en illusion, Det kommer inte bli fint i trädgården idag inte av mig i alla fall inte nu i alla fall. Egentligen skulle jag vilja få bort alla rabatter och bara ha gräs sätta ut lite fina krukor, vara nöjd med det.  Ja, min stakars make får ta och gräva igen alla rabatter jag skapat,  så får det bli gräs igen. Stakars han, han har det inte lätt. Först gräver han upp hela trädgården för mig för att jag vill skapa.   Trädgårdens förfall är ett faktum och jag ids inte gå ut i den och dra ett  strå. Eller jo kanske jag tar med mig kaffet ut i trädgården och drar så många som jag orkar, ska till och med ta med mig ägg klockan ut. En timma är bättre än inget, Japp så får det bli…….

Varför är det så att en trädgård aldrig är klar, varför kan man aldrig känna att nu är det klart för all framtid. Hur gör dom som har så fint, hur hittar dom till glädjen?  Den ska jag hitta till idag, hmmm än en gång lurar jag mig själv… jo sånt är jag bra på……

Lev idag just nu är tiden perfekt för allt utom då trädgårds eller nej den är perfekt för det med :/

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén