NPF-arkiv - Sida 8 av 11

Livet efter melodifestival, story Livet fanns innan med. Jag tycker det har blivit för mycket! Melodifestival hade varit mera festligt om den sändes som den gjorde förr. En gång om året, doctor och sedan den stora tävlingen i maj. Nu ska jag inte säga att jag slaviskt suttit vid tvn varje vecka, sickness nej inte ens igår.

Jag jobbade igår för första gången på ganska länge, inte ett helt pass det hade jag inte orkat. Efter en timma där var det som jag inte varit borta från det. När jag gick hem var det som vanligt. 1000 tankar, känslan av ha 1000 saker kvar och förbereda. Kontroll! kontroll hela min kropp skrek just efter kontroll.

Nu har jag sovit, distans mellan klockan 20.00 och nu gör att kroppen inte skriker längre. Vet inte riktigt hur jag ska göra för att en trevligare känsla ska flytta in då jag slutar jobbet, Här behöver jag hjälp, men jag vet inte vad för hjälp som behövs.

Tankarna blir så konstiga, när jag var yngre jobbade jag dygnet runt nästan. Nätterna gick åt till att skriva listor på det som skulle göras dagen efter. Trötthet och orkeslöshet fanns inte. Idag ett halvt pass och jag känner att jag har oroskänslor och känner mig jagad.

Men ge upp nej tänker inte göra det, tänker även skapa nya mönster. Genom att inte göra annat, inte hitta på annat utan stanna upp se vad som ställer till. Inte fly in i något nytt spännande för att slippa lära mig vad som är fel. Här ska felet, rättas till av mig. Men med hjälp av andra.

Dags att kavla upp ärmarna……

av mig, fast det känns som om de ärmarna just nu inte finns.

Ärmarna får vara hjälpen utanför, den hjälpen som andra människor kan ge mig. Jag måste bara lära mig att be om rätt hjälp.

Kartläggning, jops, vet bara inte vilken karta, kragen som jag ska ta mig i är inte här tror inte att den någonsin varit här hos mig. Skärpet räcker just nu inte runt, tror jag behöver skala av något som gör att skärpet klarar av att skärpa mig…..

Att rekomendera

Av Carina Ikonen Nilsson

den 12 mars 2010

i ADHD och neurodivergens, Malix – personligt & bloggen, Reflektion & självläkning, Tankar om tiden, Tidiga texter – Malix 2009–2013

I går var jag i Göteborg, view för lite KBT som hjälper mig framåt, det ger mig massor av tankar om sundheter och friskheter.

Där efter gjorde jag som vanligtvis Göteborgare gör, jag tog vagnen till järntorget. Där nästa stopp var. Redan innan när jag satt här hemma, hade jag klurat ut att 60 bussen var den bussen jag skulle ta.

Den kändes mest trygg, den hade jag ju redan förra veckan, åkt lite grann runt i Göteborg. För mig som nu varit borta från Göteborg i så många år, 10 nästan 11, är jag en främling i min stad, inte ens numren på vagnarna är de samma idag, som då när jag flyttade, då för nästan 11 årsen, var det hundra kort något som jag just då jag flyttade hade lärt och vant mig vid. Dessa kort var ju lite krångel med då, jag gillade kupongerna som var innan.

Idag om jag ska åka runt är det sms, en ny sak som jag lärde mig av min syster förra veckan.

Ser att tanken inte är där den ska vara, hade egentligen tänkt skriva om andra saker, men det får jag ta senare i inlägget. Bussen 60 var ju tanken här hemma, hos KBT kvinnan fick jag tipset om att 1 också gick till Järntorget. Spårvagnar, eller buss, tyvärr kan jag inte där välja båda så som jag skulle kunna göra om det handlade om tidningar. Att Välja för mig är lite svårt, och att göra det som jag inte tänkt är lite svårare, men varför ska jag välja det som är enkelt?

Det gör inte att jag utvecklas, jag valde vagnen, genast började tankar om att: Nu gör jag något som inte bestämde innan, kanske har valet gjort att något blir fel, ångestpåslag, tänk om det händer något, blev hastighetstankar som jag var tvungen att stoppa och tänka ( vilka bevistankar har jag för att tänka så, sluta nu att befinna tanken i OCD tankar,) Spelar väll ingen roll om jag tar vagnen istället för bussen, det är inget magiskt med det.

I alla fall kom jag fram dit jag skulle, till och med i tid där min tid inte handlade om att vänta tid, utan ganska snabbt kom jag i kontakt med mina arbetskamrater och vi gick i väg till restaurangen som jag ätit på förra veckan. där träffade jag ett bekant ansikte från kursen förra veckan. Eftermiddagen befann vi oss sedan i folkets hus, en trappa upp och lyssnade på en intressant kille som visade på kunskaper i massvis.

Barn och ungdomar med starka reaktioner och utbrott

Så många tankar och så många klokheter var längesen jag fick samtidigt, vissa saker berörde mig vissa besannades vissa visade mig att jag är där jag är, Så mycket klokheter lyckades bo just i det rummet i går. Jag är tacksam över att jag fick möjligheten att vara där på samma ställe, och ta del av alla dessa klokheter.

en krage skulle jag i tacksamhet ta emot om det fanns just nu…….

Av Carina Ikonen Nilsson

den 10 mars 2010

i ADHD och neurodivergens, Malix – personligt & bloggen, Reflektion & självläkning, Tankar om tiden, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Har haft så många konstiga konstighets tankar och drömmar den sista tiden. Just nu önskar jag mig lugn och ro kanske finns den där på utsidan, online ute i livet men hos mig är det koas, tadalafil uppror, ultrarapid i göra med rapiditetshastigheter i tankarna. Hur, när, var ska jag få energin, att inte min make tröttnar, fan! JAG tröttnar ju på mig själv. Vet bara inte på vad det är jag sak ta bort. Eller ska jag bara klistra på det vanliga gamla leendet, och sparka mig i baken.

Inte känna, inte fundera?

I så fall hur ( ett fruktansvärt fult ord) gör man det. Jag har hittat en ny åkomma i min åkamma. Kan man ha ADHD trötthet?

Där tröttheten sliter itag mig på insidan men vägrar lämna kroppen, Trötthet av övertrötthet, där tankarna jobbar mera i otankar till och med i sömnen???

Var bor alla mina tacksamheter?

(Fult ord) hittar inte dom idag. Men vad är det i jämfört med Haiti. Inte ens det hjälper till just nu. Är det någon som har en krage att låna ut så skulle jag vilja låna men jag är rädd för att jag kanske inte ens orkar ta på den.

Inte ens tanksmetoder funkar. Orkar just bara andas in genom näsan, ut genom munnen………….

ATTIDYUPPDRAGSAMBASSADÖR, HÄR MÅSTE JOBBAS, MEN, AV MIG???

Av Carina Ikonen Nilsson

den 7 mars 2010

i ADHD och neurodivergens, Jag föredrar att kalla mig impulsiv, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Den tidiga frukosten blev till lite sent. Trodde jag vaknade tidigt, pilule men då frukosten var framdukad och ljusen skulle tändas, malady var det ljust ute. För när jag vaknade var vare sig frukosten inte framme. Kaffet var i och för sig klart men, en timma gammalt. Klockan var 7.30,det var då redan ljust ute. Katten ville ha sin frukost. Ändå blev det en timma i tysthet, kaffet och en tv macka. Tv plus lite penseldrag på staflibilden. Attityduppdraget har legat och pratat med mig. Har suttit och skrivit ner lite meningar, men prestationsångest ligger och pyr. Känner att jag behöver stöd, någon bredvid som skulle kunna ge mig inputs och en klapp på axeln, när jag får till det.

Då jag hittar något som jag vill få fram börjar prestationstankar i autobanfart. Stygga odugliga tankar flyttar in, Nej, det här duger inte, eller nej så kan du inte presentera det. Självkänsla, självkänslan verkar vara ute på villospår, i terränger som jag inte känner till. Inspirationen som flödade, har slutat flöda, ett irrvarr av tankar snurrar runt på 78 varvan, även om det bara är vinyl 33. Högtalarna knastrar, sprakar och surrar kablarna behöver köpas, eller bytas ut.

Tror jag skall få till ett litet samtal, till min vän som hjälpte mig med boken. Kanske hon kan hjälpa mig att sortera tankarna..

Vi har föresten börjat prata om att skriva till lite, hon ska hjälpa mig att ta bort och lägga till mera av idag.

Skrattar lite här vid mitt skrivbord, det måste vara de små bokstäverna av ADHD, som gör att jag vill förändra. Lite av det är ju just ADHD, i mig, är ju just att jag aldrig står still.

stuktur

Av Carina Ikonen Nilsson

den 5 mars 2010

i ADHD och neurodivergens, Malix – personligt & bloggen, Reflektion & självläkning, Tankar om tiden, Tidiga texter – Malix 2009–2013

strukturella planer. Just nu är jag på väg att bryta ett beteende som vanligtvis är normalt för mig. Jag brukar köra huvudet i sanden flytta tankarna från mig till göromålssaker för att slippa ta tag i det som jag borde ta tag i. Jag går i KBT och lär mig om OCD, sovaldi sale och vad i mig som triggar fram stressen vilket hjälper mig att trötta ut både kropp och själ. Stressen finns ju som en vanligt förekommande känsla hos mig.

OCD är mina tvångstankar och mina små bacillfobier. När jag är stressad eller i situationer där jag inte riktigt har koll på vad som skall göras.

Jag arbetar ensam i mitt arbete, mind Jag hjälper människor att bli så självständiga som möjligt. HAHA just nu känns det sjuk, view tomt och till och med horibelt. Vet ju själv inte ens när det är dax att ta på jackan för att gå iväg till avtalade möten. Det är just nu min make som håller i den strukturen.

Sorg, massor av sorg, Jag känner tårar som borde gråtits för länge sen. Dessa hade gjort mindre ont då, för i dag vill de inte ens komma fram, de ligger och bränner bakom ögonlocken men ögonlocken är skölden som motar bort det. Den ögonlocken som vanligtvis i sådana här situationer brukar vara upptåg, hitta på något nytt, köpa en ny dator, skriva bok, byta jobb, flytta med mera.

Men jag har valt att stanna kvar inte fly och fäkta, utan stanna kvar se vilka skärvor som kan lagas och ställas tillrätta. Sorgen är inte här för att jag ska bryta upp och fly för flykten hinner i kapp mig här skall iställer ärmarna kavlas upp blå stället skall på, Jag skall på något sätt våga mig ut och be om hjälp i struktur. Tänka sig ord som inte ens finns på min karta skall jag försöka stava till i sömnen, struktur strukatur konstruktur nej endast struktur, är det som skall till jag ska inte ens fly i i arbeta dygnet runt, eller jaga dammråttorna med pensel, inte ens toalettknappen skall poleras utan det som skall polleras är just bara mina strukturella avsaknader. Här behöver jag hjälp. Här behöver jag någon som vänligt men bestämt hjälper mig att synliggöra det som just nu är så osynlig. Vad det är som får i gång stressen som lurar hela tiden.

Hejja mig, Jag ska verkligen ta tag i det. Jag som till och med tillbringade tre dagar i ensamhet utan tryggheten i min mans klokhet, jag som tränade och tränade i massor under tre dagar att själv veta, när jag ska åka, när jag ska packa ihop och påbörja och slutföra dagarna. Utan att ens min make knystade att nu är det dax. Tiden passade jag ganska bra, för jag behövde inte stå och vänta en timma på att kursen skulle börja. Bara någon halvtimma eller nått för tidigt va jag. För ett eller i alla fall två år sen hade jag varit på plats någon timma eller två innan ens någon hade tänkt på att vakna.

En morgon hemma

Av Carina Ikonen Nilsson

den 4 mars 2010

i ADHD och neurodivergens, Malix – personligt & bloggen, Reflektion & självläkning, Tankar om tiden, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Den började bra, see det är smaragd-värde att vakna hemma i sin egen säng. Den första dagen efter borta sovande. Morgonen började bra, link kaffe och tysthet. En liten mindre incident öppnade upp för att pysa ut stress-symtomerna så morgonen blev som den blir ibland. Men jag var för trött för att orka reagera, det som brukar vara tvärtom. Jag var för trött, glad över att vara hemma. Även idag blir det en liten resa till gbg. Tre dagar av kunskap, känslor, och lärorika möten, visade mig inte tröttheten från på eftermiddagen igår, endrofinerna började sippra ut migrän-huvudvärken hittade mig. Idag lär jag betala priset för de tre dagarna. I morgon är det en hel dag jobbet. Tröttheten jag känner idag måste hinna flytta ut tills i morgon. Utbildningen tog på krafter av reserverna men idag känner jag att det var värt varje reservoar av dessa krafter, Attityduppdrags ambassadör. Hmmm, Jag föredrar att kalla mig Attityduppdrags-ambassadör, Hmm känns konstigt i tanken att jag redan varit där, ännu ett mål är uppfyllt av mig i mig. Det är fantastiskt…….

Trötthetsro och tacksamheter…..

Av Carina Ikonen Nilsson

den 2 mars 2010

i ADHD och neurodivergens, Malix – personligt & bloggen, Reflektion & självläkning, Tankar om tiden, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Vilka upplevelser och kunskaper jag har fått förmånen att uppleva. Livkunskaper i kraftpaket som just nu ger min kropp och mina tankar trötthetsglädje. Glädje över att få vara med, seek fått förmånen att ta del av andras liv och deras kunskaper. För mig har dessa dagar blivit tankar och känslor om tacksamhet i härligheter. Som jag redan innan upplevt så är det viktigt att träffa andra med liknande, fast oliknande upplevelser det ger mig förståelse, förlåtelse och alla de små illasinnande skamkänslorna får flytta ut. Flyta ut i ett öppet hav bli vita skummande vågor i stället för skämsupplevelser. Attityduppdraget känns som en himmel i en nysprungen vår av kunskaper. Så i tiden, så förjordat viktigt, och så rätt. Tänka sig att den lilla flickan från en annan del av världsunder är en del. Att jag får förmånen att åka med på tåget till att få dessa erfarenheter. För mig är det fantastiskt.

TACKSAMHETER som vilar i glädje som visar sig i tårar som inte gör ont. Otillgångarna är mina tillgångar, som ger mig kraft i att jag är jag. Visst mitt lokala sinne i omgivningar, mina okoncentrerade förmågor som ibland ställer till det, ger mig i dag kraft till att vara viktiga ouppfångade tillgångar. Jag får kraften till att kunna påverka och möjligheten till att påverka så att andra har möjligheten att slippa alla mina år av konstighetsförmågor. Visst konstighetsförmågorna finns där men för mig blir de tillgångar. Jag vill och önskar att andra skall få uppleva samma härlighetskänslor som jag just nu känner. Även om tröttheten är hos mig så brinner något inom mig och just nu känns det som kraften är hopp. Hopp om att attityder och kunskaper skall segla på samma våg, att kunskaper skall mota bort och polera upp fördomar till sagornas värld. Där jag är jag, där jag och du kan åka på samma våg i våra egenheter spegla oss i våra olikheters skönheter. Där våra sårbarheter blir våra styrkor.

Vi är alla människor, även om vi är olika det är olikheten i oss som gör oss vackra i vackerheten.

Attityduppdraget…

Av Carina Ikonen Nilsson

den 1 mars 2010

i ADHD och neurodivergens, Jag föredrar att kalla mig impulsiv, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Då är jag på väg, medicine 12 mil skall åkas mellangatan 1 i Göteborg är första stoppet. Sen en hel dag av utbildning, buy cialis min snälla lilla syster skall sedan lotsa mig vidare till Vandrahemmet. Hon hittar bättre än mig. Attityduppdraget, ambassadör spännande med lite oro i magen.

Min bok går åter igen att köpa. Jag föredrar att kalla mig impulsiv, något har hänt den säljer mera än någonsin.

Jag känner enorm tacksamhet för att det är så även för att jag blev en av de utvalda i denna utbildningen, 75 ambassadörer i hela Sverige , 25 är vi i västra Götalands län. Jag en av dessa 25 som ska få möjlighet att förändra attityder angående neuropsykiatiska funktionshinder, för mig är det viktigt jag vill att mina barn ska få en chans i sina liv att mötas utan dessa negativa attityder, som jag själv mött genom mitt liv.

Concerta Dosen kanske behövs höjas?

Av Carina Ikonen Nilsson

den 26 februari 2010

i ADHD och neurodivergens, Malix – personligt & bloggen, Reflektion & självläkning, Tankar om tiden, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Då är det dags att komma tillbaka till verkligheten, ailment vet inte riktigt hur det ska gå till men till ska det. Livet har kommit i fatt mig. Tabletten som faktiskt hjälpte mig under några dagar att må lite bättre skall tas ut. Min mage klarade inte av den. Det blev att välja på ont i magen eller få lite energi. Jag valde slippa magont. Har varit sjukskriven ett tag, illness men nu måste det till en friskskrivning av mig.

Vill ju så gärna gå kursen som börjar på måndag, tadalafil Ambassadör utbildningen i attityduppdraget. Frågan är om jag orkar, kursen tror jag att jag orkar men sen det som är sen.

Ska tydlilgen även göra någon utredning rehab i företagshälsovården, där man ska bedömma min arbetsförmåga, kanske kommer det hjälpa mig.

Även om jag nästan vet vad som behövs, jag behöver skrapa av lite från min tallrik, det är lite för mycket på den. Inte så att det är någon som lägger på en massa, det gör jag själv, för att ha kontrollen. För att känna att jag har koll. ADHD handlar då den är hos mig om just att ha koll, på utsidan. Detta för att jag inte har så mycket kontroll på insidan, av mig.

Mina tankar som flyger och far. Mina tankar som inte stannar kvar på samma sätt. Har börjat fundera på om det kanske är så att concertans dos kanske behöver höjas kanske är det där problemet är. Kanske är det inte Zoloft intag som behövs utan en större dos och koncentrationspillret concerta.

Nu när jag sitter och tänker på det så kanske det är just det som behövs tänker i alla fall ta upp det med min läkare.

Recito

Av Carina Ikonen Nilsson

den 22 februari 2010

i ADHD och neurodivergens, Jag föredrar att kalla mig impulsiv, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Jag känner att jag faktiskt börjar att må lite bättre nu. Mina tankar och känslor är idag mera mig än för några veckor sen. Skammen och skäms känslorna börjar flytta ut ifrån mig. Jag känner mig lite gladare och piggare. Där till har jag börjat att skriva igen, pharmacy de skrivande jag gjort dagligen innan försvann för en tid, viagra kroppen och tankarna behövde vila. Idag har orden kommit tillbaka, capsule mitt kropp tar mera hand om mig. Mina små negativa tankar börjar att flytta ut ifrån mig.

Idag fick jag mail från förlaget RECITO om att sälj perioden tagit slut och att den skulle summeras. Vid första titten blev chocken stor, för de pengar som stod på mailet trodde jag var en skuld som jag skulle betala. Här är det snabbhetstankarna av ADHD som gjorde sig påminda, panik och snabbt ringde jag för att kontrollera hur det kunde komma sig. Där efter blev jag mera lugn av det som förläggaren meddelade mig. För jag hade tänkt för snabbt och pengarna var pengar som de skulle skicka till mig. Pust!

Därefter bestämde vi att ännu en tryckning av min bok ” Jag föredrar att kalla mig impulsiv ” Ska tryckas. Det känns som jag drömmer, som att det bara är en dröm, mitt mål var att få sålt den första tryckningen sen flyttades det till den andra tryckningen. Nu har målet flyttat igen den tredje tryckningen skall nu göras. Där till är en annan del av en dröm snart här Ambassadör utbildningen skall snart träda i kraft. Idag fick jag schema för dagarna. Flyt, lite som att jag flyter med vindarna som är till för mig och mina drömmar.

Jag känner en massa tacksamhet för det som sker, jag har äntligen fått en dröm i uppfyllelse. Tack livet för allt härligt som bjuds.