Malix.se

Etikett: Putin

  • Putin, bad och energi.

    Vår lilla katt har börjat utforska, vårt stora hus. Källaren är mest intressant, för den lilla busiga katten. Just nu sitter han i trappan och funderar ut vad för bus han kan hitta på, just i denna stund. Han är så söt den lille Findus.

    Idag hade jag bestämt mig för att bada, när jag kom till sjön. Då var det ganska många badsystrar, redan på plats. En av badsystrarna satt på bänken och njöt av utsikten. De andra snattrade på.

    Idag bestämde jag mig för att byta om ute, vid bänken. Kanske är detta den sista gången, vädret är så vackert och härligt att det går att byta om där ute, utanför badstugan. Man vet aldrig. När jag packat ordning för handduken och badskorna var på, gick jag ner till vattnet. Kallt, tror det är närmare tio än elva grader. Vet inte om det var någon som tog tempen idag. Stegen ut i sjön var små, korta steg. Stannade en stund, innan vattnet nådde magen. Där var jag tvungen att andas lugna andetag, intala mig själv att jag fixar det. Jag har ju gjort det så många gånger förr. Det kändes som om jag badade i ett glas med vatten och isbitar, men ingen is på sjön bara väldigt svalt. När vattnet nådde mina axlar var jag nöjd, händerna i luften ville inte bli kall om händerna, då fryser jag extra mycket. Solen lös på himlen och den stora månen visade sig mitt emot solen. Träden var fulla av gula löv och sjön låg helt stilla.

    Idag blev det prat om den där Putin, igen. Min ena badsyster sa han kommer att starta ett tredje världskrig. Jag tror hon har rätt, fast jag vill att hon ska ha helt fel. Han kommer att förstöra vårat elnät, sa hon. Hon berättade att hon hade både kamin och vedspis, inne hos sig. Jag berättade om vår kamin, som står där och just nu skrattar åt oss. Skrattar över att vi inte kan, att vi inte får elda i den för att den där besiktningsmannen måste besiktiga den först.

    Mina badsystrar ska till Ullared och handla. Min badsyster som jag idag pratade med, berättade att hon skulle köpa tänd-påsar där. Dom har man när man tänder i spisen, sa hon. Jag visste inte vad hon pratade om. Hon sa att jag skulle få en påse som jag får prova på att tända kaminen med den. Kanske något vi får införskaffa i framtiden. Just nu har jag samlat på mig massor av papper för att ha när vi ska elda i vår lilla värmekamin. Jag ska inte åka med till Ullared, jag vet att då handlar jag på mig förmycket saker, jag ska hålla i mina pengar.

    Jag är verkligen rädd för den där Putin. Rädd för vad han ska ta sig till. Bombningarna igår som visades på tv, säger mig att han vill visa världen att han ger inte upp. Kanske är han så galen att det blir den där sista bombningen blir till, den som gör att allt bara försvinner. Men av vilken anledning? Jo, för att han inte vill tappa ansiktet. Ingen vill göra det. Men till vilket pris? Jag tappar gärna ansiktet istället för honom, om det är det som krävs för att galenskaperna ska sluta. Jag tror vi är många som tappar bara han slutar. Galenskap är vad som händer i världen, jag trodde verkligen inte att detta som sker just nu skulle ske. Jag visste självklart att det kunde ske. Men trodde inte ens i min vildaste fantasi att det skulle ske.

    Något annat jag gått och tänkt på, det där att vi ska bidra med att förbruka mindre el. Liseberg ska ha öppet som vanligt. Dumt tycker jag, dom borde också bidra med att inte förbruka massor av el. Dom säger att dom vill bidra med att skänka glädje. Jag tycker det är dumt, för den glädjen är kort och inte till för alla. Utan bara för dom som är där. Dom som får strömmen avstäng om det vill sig illa, hade nog hellre haft el. Än vetskapen om att Liseberg istället för att spara el skänker glädje. Själv funderar jag på om vi verkligen behöver elljustakar, adventsstjärnor och julgran. Men Liseberg kör all in. För att skänka glädje. Hmm no no, för att tjäna pengar. Jag tänker att det finns andra som även dom kan bidra med att spara el. Måste verkligen affärer vara öppna fram till nio tio på kvällarna. Dom skulle kunna öppna nio och stänga sex på kvällen då bidrar dom med att spara el.

    nej nog för idag…. Lev idag just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Väninnorna på Lunch…

    Väninnorna på Lunch…

    Godmorgon, inget bad idag, känner mig frusen och snorig. Badet får bli en annan dag. Igår hände det då verkligen. Trotts det gråa tråkvädret, träffade jag mina väninnor som dom vill jag ska säga, i stället för tanterna. För mig är det tantligan, tänka sig att jag redan blivit mera tant än tjej. Fast väninnor jo, jag gillar ordet och jag verkligen gillar mina väninnor. Det var så roligt att träffa dom alla.

    Vi samtalade som alltid om allt och hade trevligt där på Stallgården. Dagens fisksoppa var fantastiskt god, det trevliga området och det fina rummet vi satt i, gjorde tillställningen ännu trevligare. Mina fina fd kolleger där vi löser värdsliga problem.

    Mina härliga kolleger från förr.

    Alltså jag kunde ju varit lite snyggare i håret kanske men, då hade det inte varit jag. Vi Talar om kriget i Ukraina , den förryckte Putin och var någonstans vi är i livet just nu. Det blev samtal om vernissage min väninna som liksom jag målar tavlor. Hon skulle ha utställning i Trollhättans pumphus tror jag. Vi pratade om att vi kanske skulle ta oss dit i samlad trupp. Vi pratade om våra barnbarn, en av barnbarnen vart på väg till Detroit för att spela hockey i NHL. Just nu spelade han i Luleå. Lite krämpor blev det tal om, viktigheten i att vaccinera sig mot bältros, fick jag lära mig. Jag som inte gillar sprutor. Men som faktiskt har blivit någon, som tar sprutor när det behövs. Det får bli att boka tid för vaccin mot bältros. Min väninna hade blivit drabbad och blivit sjuk i två år. Inget som jag vill uppleva, det får bli en vaccinspruta mot den åkomman. Självklart blev det snack om jobbgrejer, vart alla befinner sig, vem som gjort vad, vem som gör vad. En och annan av våra gamla kolleger som inte var med oss på lunchen, hann vi även med. En hade blivit enhetschef, någon skulle snart gå i pension, en i Portugal. Alltså det hade varit kul att ha en storlunch med alla dom, som jobbade då. Hade varit trevligt att träffa dom alla. Men det är nog för stora tankar att tänka.

    Idag blir det att jobba, jobba möte och kvällspass med mina nuvarande kolleger. Alltså dom kollegerna, går inte heller av för hackor. Dom är helt grymma att jobba med. Idag blir det antagligen en hel-grym-braighets-dag på jobbet. Känner mig så taggad. Ett samtal med min chef ska till. Lite nervös är jag, för vilka svar jag får. Men det är dumt att känna det nu. Bättre att ta det då, när det är. Just nu vet jag inte något om, vilket svaret blir. Det är bättre att nervösa sig lite då när det är, istället för just nu. Nu när jag sitter här och trycker på tangenterna och mår egentligen ganska så mysigt. En fin dag ska göras och den ska göras av mig så det är dags att börja nu.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller, Just nu.

    Carina Ikonen Nilsson

  • Kontrollen blinkar blå, ännu så länge….

    Kontrollen blinkar blå, ännu så länge….

    Förhoppningsvis så blinkar den blå i Ukraina snart igen.

    Idag fick det bli ett bad, jag och mina badsystrar badade för Ukraina. Samtidigt som vi sa, nu badar vi för Ukraina, gick det enkelt att doppa sig. Kände hur kraften och modet, blev till i dom där orden. Stannade kvar i vattnet lite extra, för att känna känslan av denna kanske handling. Visst det där badet hjälper inte Ukraina men, det var det vi gjorde i stunden. En av mina badsystrar berättade hon att det skulle bli en insamling från byarna här. Där vill jag delta, vill ge saker så här ska undersökas vad jag kan bidra med.

    Det finns vackerhet! Fast allt tråkigt som hänt. Här bjuder jag på lite vackerhet från morgonen.

    Jag har lovat mig själv att jag idag ska tänka andra tankar än dom jag tänkt i helgen. Dom har hela dagarna gått åt, till att tänka på världsläget. Jag behöver en paus, behöver tänka annat än allt detta kaos.

    Jag är glad, för all den solidaritet som bor överallt i världen. Samtidigt känner jag sorg över det som drabbar dom där vanliga människorna, i Ryssland. Dom har inte valt, att det här kriget ska vara. Jag känner sorg över de familjer, som nu känner oro över att deras söner bor i ett krig. Är med i ett krig som en gammal förvirrad gubbe, ställer till med. Önskar så att alla dessa vanliga ryssar, dom där medborgarna ställer sig upp, reser sig upp och ser till att få bort, Putin från makten. Likväl alla dessa människor i Belarus. Maktgalna män i förstora maktkläder har blivit galna. Folket, invånarna har inte valt det här. Jag hoppas och ber om att dessa människor gör motstånd. Framför allt ber jag för det Ukrainska folket , dess ledare att dom orkar stå emot. Att dom har kraften att kämpa för Demokratin. Att dom i sina strider känner världens solidaritet. Det finns inga vinster i krig, bara förluster och sorg. Är det verkligen fred vi vill ha? Ja, det är det.

    ÄR det verkligen fred vi vill ha? Till varje tänkbart pris?

    Jag vill ha fred, men då vill jag att de Ukrainska folket ska ha segrat. Att Ryssland eller inte hela Ryssland, utan Putin får stå där, på böjda knän och med huvet lågt och ta emot den starkes fred! Det är jag alldeles säker på det att det är den freden jag vill ha. #fuck Putin , #skit på dig Putin!

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu finns och där kan vi göra val om en vänligare värld. Mina systrar och bröder här i detta kan vi välja.

    Carina Ikonen Nilsson.