(H)järnkoll och eftertänksamhet

Kvinnor har i större omfattning någon gång haft en vän med psykiska problem, remedy 73 procent jämfört med 63 procent av männen. Just sådana här påståenden finns att läsa om, på (H)järnkolls sida. Jag gillar att leka med tankar och ord.

Tankar blir:

Är det så att kvinnor har mera känslor?

Eller män vågar öppna sig för kvinnor och berätta om sina mera psykiska åkommor mera förtroligt i kvinnor sällskap? Vi vet ju alla hur män dunkar varandra i ryggen, och kramas på bollplanen.

Är det så att kvinnor är bättre på prata känslor?

Är vi mera känsliga och bättre på att lyssna?

Eller är det så att vi lyssnar in sådant som inte sägs?

Är påståendet kvinnor till kvinnor eller kvinnor till män? Män till kvinnor eller män till män.

Samtidigt ser jag ju bara utifrån mig och mitt. Ser hur olika jag och min make tänker.

Ibland får jag dåndamp på honom, hans tystnad och hans eftertänksamheter.

Samtidigt som jag ibland beundrar och förlitar mig till just hans förmåga till just det stora ordet ”Eftertänksamhet”. Det är just en av sakerna som jag beundrar i min make, ”Eftertänket” alltså.

Det beror ju på att jag själv just saknar dessa egenskaper. Vilket i vissa fall är bra med just mig, för eftertänk är inte alltid bra! Även om jag just nu ser det överstående påståendet kvinnor 73% Män 63%. Är män mera realistiska och o-naiva? Är kvinnor orealistiska och naiva? Eller är det helt tvärt om?

Just eftertankstankar hade i mig ibland varit bra tankar, för då hade jag sluppit visst lidande. Till exempel Min Stolthet Min bok ” Jag föredrar att kalla mig Impulsiv” är både bra och inte bra, då handlar det inte om boken i sig. Utan Idag förlorar jag ju kanske mitt jobb för att min bok blivit tryckt och utgiven, tillsammans med rädslor och okunskaper har man sett farligheter i mig. Det i sin tur ger mig psykiskt lidande, då jag känner att jag står på platsen utan fotfäste. Rädslan att bli arbetslös är skrämmande! Då jag inte varit det innan. För jag har likt Stickan i filmen ”alltid haft en plan”. Idag står jag utanför den planen och vet inte vad som händer och sker, det ligger utan för mitt område. Andra människor har makten över mig och mitt kanske förlorade arbete. Samtidigt vägra jag se mig som ett offer. Tankar bor inom mig att just nu är det något som sker, för jag ska lära mig av just denna händelse. Då är det ju synd att jag har ADHD, för jag lär mig ju inte första inte heller den andra gången, utan efter tionde gången. Kanske jag få kunskapen. Om att det var inte så bra att göra så. Men det säger mig att jag har en del böcker kvar att skriva. Pust!

Gå in på (H)järnkoll och bli supporter gör som många andra. Låt oss för en gång skull göra alla andra till ett sant påstående! Alla andra får det brukar min dotter säga! Alla andra går in på (H)järnkoll 😉