Sent ska syndaren vakna.

Idag tror jag att jag faktiskt att jag blivit lite klokare. Som jag väntat på just det här. Jag tror att jag lärt mig det där, med att vara i just nuet. Äntligen!!! Som jag tjatat om detta. Varje inlägg på denna blogg, slutar med lev idag, just nu. Idag när jag tog det där första klivet ut i sjön, då var jag i just det där steget. Då kände stenarna mot mina badskor, kände vattnet emot vristen. Stegen blev flera, den där stickande känslan i kroppen, då kroppen mötte vattnet blev en känsla av välbehag.

Himlens ljus, färgerna som visar på hösten, snattret från omklädningsrummet, av förväntansfulla kvinnor, som ska bada. Där var jag i vattnet, tog de första simtagen. Alltså det börjar bli mera det där med bad, det är mera än Japp jag gjorde det. Det blir mera upplevelse, mera ett med sjön, omgivningen och hela stunden den där halvtimman. Det har blivit en stund, jag inte vill vara utan. Nästan eller ta bort nästan, det är magiskt!

Det är underbart, det där morgonbadet i den nerkylda sjön. Hela kroppen blir vaken i ett svep, känner varje del i kroppen som vaknar till liv.

Jag har nog aldrig varit så medveten i stunden som just idag, när jag simmade. Det var så skimrande, träden blev så vackra, dofterna av hösten så doftande. Stunden precis efter badet, då när jag gått upp. Då det sticker i huden och en känsla av värme omsveper hela kroppen. Idag vart jag först i, idag blev det utan bikini. Simmade 275 meter, 15 minuter i vattnet, graderna var 12.4. Uppe på land var det 11 grader visade termometern i bilen. På vägen hem, sjön Elton John I guess way they call it the blouse.

Just de här stunderna vill jag inte vara utan. Till och med snacket med mina jag, innan badet. Det är stunder jag inte vill vara utan. Då när hon som inte vill och hon som vill, tar sig ett snack. Det är stunder jag vill vara med i. Vilket jag är, eftersom det är mina jag i mig, som håller konversationer inom mig. Jag är så glad att hon som vill vinner. Hon som vill har vunnit i många strider mot hon som inte vill känner jag, nu när jag tänker efter. Hon som vill är stark och modig. Just hon som vill är min käraste kompis. Henne tänker jag bli ännu mera vän med.

Nu sitter jag här i soffan och skriver ska snart göra min gröt, vilket blivit min dagliga vanliga frukost. 8 kg har jag gått ner. Även dom där 8 kg, tror jag är beroende på henne. Hon den där som vill. Hon är även med mig här, i alla blog inlägg som blivit till denna här perioden. Det har faktiskt blivit en del inlägg igen. Det har varit si och så med dom, genom åren. Men nu just nu, är den där skrivande kvinnan i mig med mig igen. Henne tycker jag också om. Henne har jag under långa perioder glömt av. Jag gillar mig, i just dom här skrivande perioderna. Jag gillar mig i den här nya formen, som blivit till. Hon den där som är så modig och stark. Hon som är jag. Hon är min allra bästa vän.

Tack vännen i mig, som hittat tillbaka till det som är jag. Känner mig så tacksam över hur allt på något sätt blivit så enkelt.

För att nu köra reprisen i min nya kunskap. Lev idag, Just nu i just denna stund. Just nu när fötterna är nerkylda kroppen så full av endorfiner. Just nu, igår är dagen vi kan tänka på, men inte förändra. Just nu, kan vi göra något åt, det är just nu vi kan vara i just den här stunden. Morgondagen kommer först i morgon. Just nu, lever vi och andas. Jag vill andas in all den kärlek som bor i just denna stund.

Ta hand om dig och alla dina jag. Låt dom bli dina vänner.