Naturen som läker, och bara finns där.

Idag knastrade det frusna gräset när mina stövlar mötte gräset. – 2 grader, en sol skymtade där bortanför molnen. Ett rosa skimmer och en spegelblank sjö. Det var en ljuvlig morgon att uppleva. Idag vart jag ensam, i början av morgonen. Det var frosten, naturen, morgonen och jag, där vid sjön. Tystnaden och jag sjön tillsammans en uppvakningssång, som bara jag och tystnade kunde höra.

När jag börjat gå in till badstugan eller, som man antagligen säger omklädningsboden, kom de första bilarna. Satte mig vid den plats jag brukar, krånglade av min stövlar och på med badskor och mina handskar. Idag var det stillheten själv, som bodde i kroppen. Det fanns inte en tillstymmelse av ångest, oro eller hyperaktivitet. Det var bara en lugn skön känsla i hela mig. Kylan i vattnet, var härlig när den omslöt mig. Allt var så stilla, allt gick så långsamt i stegen känsel av kyla och kroppen, rörde sig i en långsam takt med vattnet. Det kändes som jag skulle kunna vara där hur länge som helst. Men då jag började känna att benen började domna, bestämde jag mig för att ta stegen upp från sjön. En stund av meditation blev det idag, det var jag och vattnet, jag och naturen, jag och stunden där i kylan, vackerheten och stillheten. En sådan underbar meditativ upplevelse där jag inte hade något annat än upplevelsen. Det var magiskt.

En av kvinnorna sa något om mig som jag inte hörde, min mentor en av badsystrarna var noga med att jag skulle höra det. Hon frågade om jag hört. När jag sa nej, sa hon att den andra kvinnan sagt men hon är för härlig. Just dom där orden, gjorde mig glad. För härlig, visst är det skönt att få höra sådana ord. Just dessa ord, för härlig i denna bemärkelse handlar orden, om att jag brukar vara i en lite längre stund. Min mentor hon är grym på det där med fotografera. Kolla in bilderna hon skickade, för en stund sedan. Där är jag och alla dom fina underverken omkring mig. Vilken fantastiskt fin morgon för mig har den blivit ett minne jag alltid kommer kunna vandra tillbaka till.

På väg upp träffade jag dagens värdinna som kommer att ha kvällens tillställning. När vi sa hejdå och vi ses igen. Kom hennes underbara reflektion av orden. Vi ses kväll, visst känns det härligt att säga så, sa kvinnan. Det är klokheten själv i orden, dom stannade kvar i mig och blev min tanke under bilfärden hem. Visst är det härligt att säga hejdå, vi ses i kväll, imorgon, igen…..Jag blir glad av orden men även av reflektionen av kvinnan. Det gav mig tanken som bor där inne ännu. Så viktigt, Vi ses igen. Det säger mycket, det bor kärlek i ordet. Samtidigt så blev det en sorg, över dom som inte får uppleva eller höra dom orden. Vi ses igen, av en glad härlig röst som är glad över att möta dig, se dig och vill träffa dig igen. Nog om detta. Ibland fastnar jag i tankar och kan rulla runt dom i huvudet i en lång konversation.

Men om du vill så ses vi igen, om inte annat här på bloggen.

Lev idag just nu, Just i dag är det en dag som bara är just nu. Just idag är dagen som är helt ny, den ligger här framför oss och bara väntar på att vi ska lev i. Just nu gäller ta hand om dig. Du är viktig. Ha en fin fredag.