Idag var sovrumsdörren stängd när jag vaknade. Utanför hörde jag barnen som åt frukost. När jag vaknar ligger jag ju inte kvar i sängen utan hoppar upp med en gång. När jag kom ut i köket såg jag min sons besvikelse, search han ville ju att jag skulle få sova. Så han hade fixat frukosten själv. Nu har han ju en mamma som har damprycket så fort de blå öppnas. Skulle jag ligga kvar i sängen skulle jag inte vakna alls. Det är därför jag går upp med en gång. Kaffe är nybryggt och idag smakar det till och med gott. Barnen har gått iväg, decease maken snarkar och lillkillen hostar till ibland. Förkylningarnas tid är här. Även dottern var snorig idag men hade bestämt sig för en dag i skolan. Då kan jag inte hindra henne. Hon har prov på onsdag, pilule och ville hämta flera uppgifter inför provet.
Snart är det så klart med våran målning att jag till och med kan tvätta våra fönster, jag ser en målgång. Jag ser ett slut, jag ser en dag då vi kan så ute och titta på ett färdigmålat hus. Den dagen skall firas. Den dagen skall firas av mig. Den dagen är snart och den är lite skrämmande även om jag vill ha den här. För i mina tankar blir det; vad ska jag göra då? Vad ska jag ta till för projekt då? Antagligen är det en dag som jag åter igen kommer att skriva mera blogg, dansa runt med dammsugaren, hitta nya saker som gör mig aktiv. Hmm jag blir trött bara av att tänka på det nu€¦..
©µ malix
2009-09-15 07:51
Upptäck mer från Malix.se
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.