tankar från historian

Ännu en dag har startat, treat ännu en dag i verkligheten.

Nu när rutinerna är återskapade och uppståndelsens vardagslunk återinförd känns det bra.

Allt är som vanligt igen.

Inga ungdomar som sover fram till 1-2 på dagen, min lilla har pyst i väg till skolan. Lika många lager av krämer idag som igår.

Solen den efterlängtade solen lyser återigen på våran himmel.  Men det är ingen sommar sol som lyser även ljuset i solen känns höstlikt.  Om några dagar närmare bestämt 14 så  var det 17 årsen jag fick lära känna min son för första gången.

Varje år vid den här tidpunkten ramlar minnen fram om hur det var just nu innan min son fanns.

 

Då var jag mycket hos min farfar och farmor. Farfar var sjuk de hade just flyttat till valda i en nybyggd radhuslägenhet.

Farfar låg mest inne i sängkammaren och sov men då han var upp och satt i storarummet var jag där satt och tittade på hans sjuka kropp och njöt av att han orkade prata med mig.

Min  farfar var en speciell farfar så klok och så genom snäll.

Han hade alltid gelehallon som han kallade jungfrubröst i en skål vid sängen.

Just denna tiden var jag stor magen var stor och kläderna passade inte riktigt, glass var en favorit och förväntningarnas tid över att bli mamma var skrämmande underbara och stora.

Jag  läste in gymnasiekompetens och vagade fram mellan lektioner. Detta var en tid då jag insåg att jag faktidskt klarade av att läsa jag var itne de dumhuvud som mina lärare i grundskolan tryggt i mig.

 Jag fixade till betyg utan ansträngning tyckte jag själv men idag akn jag se att jag  pluggade dagarna i enda.   Då inbillade jag mig att  fostret i magen hjälpte mig att tänka det var min sons förtjänst att jag fick så bra betyg. Hur sjukt låter inte det.  Men det hjälpte mig övertröskeln och dessa tankar hjälpte mig att göra ett ärligt försök.Nu är det 17 år sen denna perioden, tiden går så fort.

 

 Det är historia det finns inte längre det är borta och förbi. Även min älskade farfar är förbi en  ängel i himlen i mina tankar,  jag trivs med att ha honom där  för jag behöver itne ens lyfta på luren för att nå honom jag når han i tanken.

 I tanken kan jag ha mina samtal med farfar.

Lev idag just nu.  solen skiner njut av dagens sol och ljus.

©µ malix

09-08-18

08,09