En vacker morgon som jag inte valde att njuta i.

Bilden är fotograferad av en av mina badsystrar.

Solen lyser på himlen, morgonen såg ut att bli helt underbar. När jag läser på mina badsystrars fb sida, inser jag att jag missat en helt underbar morgon för det där badet. Dom säger att graderna stiger och nu är badtempen 7,6 grader när jag badade sist var den 4,8. Snart kommer den där härliga sockerdrickskänslan att inte infinna sig, utan då blir det ett helt vanligt morgonbad. Jag vet inte om jag längtar till det högre graderna eller, om jag vill ha kvar sockerdrickskänslan. För hoppningsvis blir det bad på torsdag det beror på om mina penicillin tabletter gör någon verkan. Kanske är det sista gången för sockerdrickskänslan på torsdag. Nu åter går själva badandet till året runt bad, känner jag. Jag har klarat simpelt höst bad, enveten vinterbadande och nu är jag i det längtandes vår badandet. Fast inte idag då, för idag stannade jag hemma. När våren sedan bli sommar är jag på riktigt året runt badare. Det får firas på något sätt vet bara inte hur ännu.

Igår vart det en dag på jobbet, eftersom jag är ur fas med min kropp, blev det en tung dag. Kände flera gånger att jag fick ta till självkontroll för att inte ramla in i saker, som hände. Bita mig i tungan, andas och räkna baklänges för att hitta tillbaka till det där lugna mera harmoniska. Känner i kroppen att det nog blir lite samma visa idag. Andas in, hålla andan och sakta andas ut. Är trött, känner mig sliten. Beror på biverkningarna av penicillinet. Men jag har bara några få dagar kvar sedan ska det vara borta.

Imorgon har vi utbildningsdag på jobbet. Lång dag men på torsdag då ska jag vara ledig. Fixa här hemma lite smått och självklart om det vill sig ta ett morgondag.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller, just nu.