Vad gör du om en vecka, 1 år, 5 år?

Ett vinterlandskap ligger här utanför mitt fönster. Plogbilen har varit här men, en väldig snövall för att komma ut på vägen. Idag hade jag med mig efter-tänket. Eller så var det makens eftertänk, jag fick med mig av bara farten. Eller så var det nog maken och mina badsystrar, som gav mig klokheten. Ingen ära åt mig alls egentligen.

Varför? Jo, för att jag förberedde mig för badet nu på morgonen. När jag gick in i sovrummet efter mitt kaffe sa jag till maken som sov, jag åker till badet. Han vaknade till och frågade om jag verkligen skulle det. Han sa det kan bli krångligt, jag kan inte komma och hämta dig om du kör av vägen. Vi har bara en bil, så det visste jag. Tog på bad morgonrocken och tänkte hm, dumt kanske att åka iväg och bada. La i badskor i min lilla ryggsäck, som jag har med till badet. Tänkte att jag skriver och frågar mina badsystrar, hur det ser ut på vägarna. En av badsystrarna svarade snabbt och skrev, att det antagligen inte är plogat in till sjön, så idag hoppar vi badet. Jag gick in i sovrummet igen sa till maken, att det inte blev något bad. Tror han blev lite lättad av mina ord. Tog på mig min andra morgonrock och gick ner till källaren för att blogga i stället.

Vad ska jag nu blogga om när jag inte har mitt bad att dela med mig av? Kanske om att jag inte gillar att snön hittade hit igen. Jag som är i vårkänslorna och allt. Nej det får vara.

Jag tänker på alla skjutningar och alla dessa ungdomar, som bär runt på vapen. Alla dessa unga män som är kungar i den kriminella världen. Kungar över brottsligheten. Vad är det att vara kung över? Frågar jag mig. Den frågan har varit en väsentlig del av många dagar. Dessa ungdomar som rappar och sjunger om kolten och poff poff poff. Förstår dom att det är liv, dom tar? Förstår dom att det dom håller i sin hand, ger vågor på vattnet? Inser dom att den människa, dom stjäl livet ifrån har en familj, vänner som genom att trycka av, stjäla liv förändrar livet för många? Har hört om ordet makt i sammanhang. Makt över att bestämma om liv och död. Förstår dom att det är en makt som är falsk? Respekt säger dom. Respekt? I mig blir det en dålig klang av respekt, som inte alls handlar om respekt. Utan om rädsla och missmakt.

Vem fan har rätten att bestämma över liv och död. Unga män som lever där ute, leker med vapen, stjäl liv. Det är deras vardag. Hur blev det så? Hur och varför, blev det så? Unga män som egentligen skulle vara fulla av framtidsdrömmar som ska strävar efter mål i livet. Ungdomar som borde ha en bred och ljus väg, där dom har drömmar, ambitioner om en framtid.

När man frågar dessa ungdomar idag, vad dom gör om fem år, så visar det sig att dom har inga drömmar, dom har inga förhoppningar om att det kommer att bli bra. När jag frågade ungdomarna för 15 år sedan vad dom gör om fem år, då blev svaret att: om fem år har jag kanske gjort klart den där utbildningen. Då har jag körkort och ett jobb. Eller då har jag avancerat och blivit chef över…. Idag tittar dom konstigt på mig. Tycker att min fråga är konstig, vad vet dom, om vad dom gör om 5 år, då kanske jag blivit skjuten.

Tänker jag ett steg längre, kan det till och med bli så att då kan jag ha blivit skjuten. Inte för att jag lever i en kriminell värld. Utan, för att jag var på felplats vid fel tillfälle. Det skulle kunna ha varit rätt plats, fem minuter innan.

En ungdom på 16 -17 år, ska den inte den få kunna ha drömmar om att få en utbildning? Lägenhet? Kärlek? Nej tydligen inte, deras drömmar handlar om makten till att äga gatan, en pangpang, och respekt som beror på rädsla. Rädslor går att övervinna säger man, men rädslan över en pangpang är en bra rädsla, som man ska hålla sig borta ifrån. I vårt lilla samhälle bor det förhoppningsvis väldigt få pangpang, men jag är inte helt säker, känner jag. Pangpang finns det ju självklart här med, vi har en del människor här som jagar vilt. Men det är inte dom jag är rädd för.

Jag tror vi måste sluta att leva i vår lilla värld, vi måste se bortanför. Ge våra ungdomar en framtid, där dom bor i känslor som ger dom mål, delmål och drömmar. Ge dom hopp om att världen, livet är till för alla. Vi ska alla få ha hopp, framtidstro och tillit till att det blir bra, det kommer att gå bra.

Nåja, som vanligt får det bli nu, Lev just nu just idag, i nuet. Igår finns inte kvar och är historia. Just nu kan du skapa historian som är där borta i framtiden. Just nu gäller. Idag är första dagen på resten av ditt liv. Ta hand om dig och allt går, du måste våga tro på att det går.