När kärleken bor i orden

Inledning

Att vakna i husbilen i ett väder som är mera än obeskrivligt vackert. Ett väder där himlen är skimmrande i blått och en sol som redan nu värmer så mycket att jag var tvungen att ändra vår silverduk till sidan där solen är. Tystnaden, doften av kaffe och en camping som håller på att vakna till.

Grannen i husvagnen bredvid har precis gått ut på en morgonpromenad med sin lilla hund. Jag har längtat redan igår efter att få sitta här ute och skriva mitt blogginlägg. Kände på känslan redan igår kväll när jag och maken satt här ute och njöt av kvällen.

En vacker kväll precis där vi bor

När kärleken viskar genom en sång

Då, utan att han själv förstod det, förklarade han sin kärlek till mig. Han som är så sparsmakad med just ord om kärlek i den bemärkelsen, sa att just den här låten – (just då spelades det Tycker om när du tar på mig, sjungen av Gessle) – ”den låten är min,” sa han. ”Den är skriven med mina ord och känslan om dig.”

Nu är inte maken någon diktare och inte heller någon som skriver. Men då, just i den stunden, kände jag kärleken han kände för mig.

Han som egentligen bara lyssnar på lite tuffare musik, eller ganska så mycket tuffare musik än så – hade i alla fall en låt skriven av Per Gessle där han bodde i orden som blev hans.

Alltså, jag blir igen rörd av detta minne från igår. Kvällen blev ännu vackrare än innan, och stunden blev vackrare, mysigare och kändes på något sätt hel. Kanske är det så det känns när man känner sig älskad.

Citat ur hjärtat:
”Han glömmer inte av mig – han älskar mig tyst, men så innerligt.”

När kärleken bor i handlingarna

Nu känner jag det oftare än igår, men det var något magiskt. Mera än vanligt. Maken är den bästa maken man kan ha, och lilla jag har lyckats hitta honom. Varför? För han glömmer inte av mig.

Hans handlingar i vardagen är ofta, till och med nästan alltid, till fördel för mig. Han vill att jag ska vara lycklig. Han vill saker bara för att han vet att jag tycker om just det.

Havet, till exempel. Att vi bor nära vatten när vi är ute och campar. Att jag får tid för att skriva mina inlägg. Att jag får tid för mig själv – och han ser alltid till att jag mår bra.

Men ändå var det fina ord han sa igår, utan att han ens förstod att det bodde kärlek i just de orden.

Morgonen vid husbilen

Oj, vad många ord om maken och kärlek det blev idag då. Beror det på denna magiska morgon, där man ibland i bakgrunden hör hur en stackars bil kör på vägen lite längre bort, en stackars hund som skäller väldigt långt bort och fåglar som kör lite morgonsång – fast en och annan skata vräker till ibland.

Gräset är daggvått och det är en ljummen, härligt sommarmorgon. Jag har förmånen att sitta under min markis utanför LVL^2 och blogga. Just precis så som jag satt och längtade efter igår.

Töreboda igen – och Mandys Diner väntar

Vi åkte igen till Töreboda camping denna helg. Vi var här för några veckor sedan. Nu åkte vi hit för att det är en bra camping för barn – även om de inte har hoppkudde, så har de pool. Det är i närheten av stan och vi har lovat lillkillen ett besök på Mandy’s Diner.

Där har maken beställt bord till i kväll. Lillkillen måste få äta hamburgare som verkligen är en klass för sig. Jag som inte ens gillar hamburgare – gillar deras hamburgare. Det vill vi att lillkillen ska få uppleva.

Poolbad och glass i värmen

Igår var jag och lillkillen och badade i poolen. Det var mycket folk och väldigt varmt i vattnet. Inte ens svalkande, men lillkillen ville bada – och eftersom det är jag som gillar att bada fick det bli jag som baddade med honom.

Efter badet tog vi en mjukglass som färdkost till husbilen. Perfekt att ha plånboken inlagd i min Garminklocka – bara klicka på och sedan betala.

Ny klocka – och barn som lär sig allt

Jag har förresten köpt mig en ny Garminklocka. Den jag hade innan var även den en Garmin, men jag var lite trött på att den behövde laddas var femte dag. Nu har jag en som klarar sig i elva dagar.

Lilltjejen fick min gamla klocka och lillkillen fick den som hon fick när maken köpte ny för några år sedan. Hon har aldrig använt den – kanske för att den såg för killig ut.

Lillkillen, han är glad i sin klocka och har redan efter bara några dagar klurat ut alla finesser på den. Varje morgon ger han mig rapport om hur han sovit, visar mig att han har ficklampa på klockan och säger att det är klokt.

Han berättar att han kan koppla in någon digital röst som berättar för honom att han är coolare än en pingvin och lite fantastisk som en katt som ligger i solen på gräset.

Vad man nu ska med allt sådant till? Fast där kanske jag har fel. Bor just inte de känslorna inom en, så kanske man behöver öva sig på att ta till sig just dem innan man förstår själv att man faktiskt duger som man är.

Reflekterande citat:
”Kanske behöver man höra det – innan man kan tro på det själv.”

Callout – Vad tänker du?

Har du varit med om en sån morgon där allt bara känns rätt?

Har någon sagt något utan att förstå hur mycket det betydde för dig?

Vad har du hört – eller sagt – som känts som kärlek utan att det var menat som det?

Slutord

Vad blev det här för inlägg? Många tankar i morgonen. Kaffet har blivit kallt som det brukar och jag känner att jag skulle kunna skriva tiotusen ord till – men vem orkar läsa alla dem?

Tack för att du orkade läsa allt mina ord idag. Det gör dig magisk.

Reflektion

Ibland är det inte storheten i det som sägs – utan i hur det känns. En låt på radion, en kommentar i förbifarten, en klocka som säger att du är coolare än en pingvin. Livet ger oss små ledtrådar till att vi är älskade – om vi bara lyssnar.

Stöd gärna bloggen

Om du tycker om det jag skriver och vill stötta mitt fortsatta bloggande, så får du gärna bidra en slant via PayPal. Det betyder mycket – tack för att du läser, delar och finns här.

Paypal me