Tre månaders uppsägning är en lång tid. Känner jag….

Det är skönt när morgonen blir tidig. Idag är det en sådan morgon där tiden och jag liksom har all tid i världen att tänka bara sitta och filura. Kaffet är självklart med mig. Igår vart första dagen jag kände att jag och min förkylning är på rätt väg.  Till och med så att jag vågade mig ner till träningsverket i källaren.  Det känns i kroppen idag.  Hurra träningsvärken den visar mig att jag gjorde rätt saker igår. Höften som verkligen spökat dessa veckor jag vart sjuk, känns idag som  en bättre vän än innan.

Igår mitt på dagen gick jag ut i min trädgård och sådde olika sorters sallader. Idag ska jag påta ner lite purjolök, broccoli och tomatplanta och gurka. Jag som inte riktigt gillar trädgårdsarbete gör det jag tycker e kul istället för sådant man måste. Just det där med så-processen gillar jag. Att gå ut och plocka lite salladsblad till salladen är sånt jag gillar.  Dessutom har vi ju våra små barn som kommer ibland, de gillar att gå ut i trädgården och små äta på det som finns där.

Jag har fått nytt jobb, men har tre månaders uppsägning.  Att arbetsgivaren kräver det av mig är inte roligt. Det är lång tid där jag bor i mina egna tankar där farväl-processen blir seg och utdragen.  Eftersom jag redan sagt upp mig så har farväl-processen börjat. Även om jag inte berättat det för pojkarna på boendet. Så känns det som jag på något sätt inte har rätten till jobbet längre.  Kommer bli svårt att säga hejdå till pojkarna jag jobbar med. Kommer att sakna dom. Kommer att sakna att komma till jobbet säga godmorgon ha en fin dag.  Hur har du det? Bra att du kom iväg till skolan, kommer att sakna alla dessa möten med pojkarna de där små mötena när de är på väg till någon och man bara stannar till och säger någon om ta hand om dig, du är viktig.  Kommer att sakna mina kolleger, vi som liksom är en stor familj där vi är ärliga och trygga med varandra.  Hur kommer det att bli på det nya jobbet?  Hur kommer det att vara där? Hur är klimatet på arbetsplatsen?   Tre månader är lång tid att bo i dessa tankar. En månad hade räckt. För har man väl bestämt sig då är det liksom klart. Då har man på något sätt börjat avslutningsprocessen och är på väg till det nya.  Nåja, har fyra veckor att jobba nu innan semester, sedan efter semestern är det två veckor på jobbet. Sedan är jag där och smakar på det nya jobbet.

Just där slutar mina tankar, det blir så tomt när jag ska tänka vidare. Kanske är det bra, då börjar jag det nya mera förutsättningslös och kan följa med i processen kanske.  Nej nu har jag babblat klart för idag Nu ska jag ner till källaren och träna. Hej då träningsvärk, nu ska jag mota bort det som kan motas bort.

Ha en fin dag, Lev idag just nu, igår är historia och morgondagen den kommer först imorgon.  Ta hand om dig du är värd det Jag lovar dig.