Månad: januari 2023

  • Militärtjänst + ADHD är lika med noll.

    Ny dag nya möjligheter, samtidigt som jag känner hur vi fick ett slag i ansiktet igår. Jag kastades tillbaka till historian. Nu pratar jag ADHD.

    När man ska bli militär, får man inte bli det, om man som liten har fått diagnosen ADHD. Detta till trotts att man är grym på, att vända o-tillgångarna till tillgångar. Fast man har högsta betyg, i skolan. Sköter jobb exemplariskt och gör allt det som förväntas av mig. Lyckas man med testerna på högsta nivå, 8% från högsta.

    Har du ADHD, då blir du utesluten. Nu är det militären, försvarsmakten som är den största förloraren, i detta! Inte han som sökte, inte han som sett framemot det. Han tog det med en klackspark. Sa va bra, då kan jag fokusera framåt igen. Nu kör vi. Men jag blev ledsen över alla dom där tonåringarna, som haft det lite trassligt i småskolan och jobbat sig fram till ung vuxenhet. Jag förstår att dom kanske behöver göra mera tester, men inte ska man behöva göra och bekosta allt det själv. Är man grym vid intagningen, då borde, ska måste, intagningen se till att ta vara på de tillgångar som finns i den individen, dom är framför dom. På min tid då när mina kamrater var tvungna att göra värnplikten, då fanns inte ens ordet ADHD. Då var alla runt 18 års ålder skyldiga att göra värnplikt. ADHD när den är som bäst, då är det en tillgång. När man använder sina förmågor som glimmar, det är då det sker underverk. Men det bortser försvarsmakten ifrån. Dom utesluter människor, som skulle kunna göra storverk. Fast det är klart, försvarsmakten kanske inte behöver göra storverk. Nej jag blev ledsen, ledsen över situationen. Ledsen över alla dom unga vuxna, som kommer att bli uteslutna. Så synd om de som sett framemot att få vara en del i att försvara vårt land. Nåja, det kanske bara är att säga okej, det gick inte. Nu fokuserar jag på framtiden, det jag satt som mål. Klokt är det, det är så klokt att jag känner stolthet, över ställningstagandet. Fokusera på framtiden. Sätts ett hinder upp, ja då gör vi på ett annat sätt men, går framåt.

    När jag söker på Polisyrket så har även där individer med ADHD varit uteslutna.

    Där ska det till en prövning av plikt och prövningsverket för människor med ADHD. Självklart är det bra att man provar och utreder lite extra. Men dessa instanser, borde se till att göra prövningarna själva och inte låta individen göra dom him self. Det behöver visas ett intresse, av instansen. Dom behöver säga vi ser dig, du är intressant för oss och vi har möjligheter vill gå vidare med dig, men vi måste göra en del uppföljningar. Du ska inte bli visad på porten och höra att vi är inte intresserad du har ADHD. Se till att få bort stämpeln, så kan vi kanske vara intresserade. Nej nog om detta, Det gäller att fokusera på framtiden, hoppa över hindret och gå vidare. En klok ung man sa det. Jag ska ta det till mig. Det ska bli mitt mantra. Idag blir det äntligen röntgen av min rygg. Sjukgymnasten ringde här i veckan och frågade hur jag mår och hur livet fungerar just nu. Just då kände jag mig bättre och var glad över bättrandet. Men efter några timmar så slog värken till igen och har suttit i några dagar, trotts mediciner. Men jag står upp och jag klarar att gå. I veckan kommer även mitt skrivbord, som gör att jag kan stå upp och skriva. Tror att det dyker upp till i morgon.

    Så sant och så sant för dagen idag, Ibland tror vi att vi hittat kartan och väljer en väg. Men situationen visar på att det var inte helt rätt väg att gå. Det är då man fokuserar på framtiden och börjar om där avstickaren var.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Historian behöver inte upprepa sig utan vara en del av kartan, en del av det som man inte behöver längre.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Återvinningscentraler eldar upp…

    Dom eldar upp plasten vi så snällt sorterar och lägger i våra kärl hemma. Igår på nyheterna, sa dom något att den återvunna plasten inte återbrukas. Vilket jag trodde, det var just det som var grejen. Med att vi lägger plast i plast och papper i papper. På tv sa dom i stället att den bränns upp. Skulle vi återbruka den, hade vår miljö tjänat 8% av växthusgaser. Lite kan någon tycka. Men många bäckar små. Jag kände det som ett slag i ansiktet.

    Den lilla människan gör viktiga små saker, tillsammans med andra små människor, gör att det blir stora saker. Då kommer bomben, om att storebror skiter i och struntar blank i, om vi varit duktiga och bidragit. Jag tycker att vi vanliga dödliga människor, vi fått betala ett stort pris för att värna om vår miljö. Man har lagt saker i vårt drivmedel till våra bilar, som gör att det kostar mera. Man har tutat i oss att vi alla ska bidraga och göra vårt. Man har lagt en skatt på plastpåsar, för att vi ska använda annat. Vi har gjort om vår energi så att den kostar hutlösa priser. Vi måste till och med spara på elen för att alla ska få ha el. Just i skrivandets stund kommer jag inte på, mycket mera. Men det är vi här nere vid foten, som fått göra ansträngningar, för att vara en bidragande för miljön. Då säger man att plast som läggs i containrar bränns upp. Dom som jobbar på sopstationerna måste känna det som att deras viktiga jobb blev mindre viktigt.

    Själv har jag köpt bivaxdukar för att använda mindre plastpåsar kring mat. Det kostande några kronor men jag kände då. Då när det begav sig att det bidrar till miljön. Vilket det självklart fortfarande gör. För jag förbrukar mindre plast. Men den plast som jag lägger i det kärl, som jag köpt för att vara duktig i mina återvinningsförsök. Den plasten bränns upp. ?:?!? Vad är då meningen med att jag sorterar? Varför ska vi då sortera? För mig blir det ett Jätte stort systemfel. Systemfel brukar man rätta till. Eller???

    Vad kan jag och du göra? Hmm? Inte så mycket mera än att ifrågasätta. Hjälper det? Kanske inte med en gång men, när vi är många som ringer ner kommunerna. Kanske det finns någon där som gör ett försök till att göra annorlunda.

    Nog om detta. Min bror skulle vara stolt över mig, om han såg hur jag kämpat med bil spelet på PS4 an. Det var min lediga tid igår, den gjordes framför spelet. I morse när jag vaknade drack jag Kaffe mellan hiten i spelet. Kaffet blev kallt för jag var inne i mitt spelande. Inser att jag får tidsbegränsa mig, med spelandet. Jag har en tendens att fastna i sånt. Så det får bli korta stunder. Annars lär inte familjen, vare sig få mat eller rena kläder. Nej så allvarligt är det nog inte men tiden går när man sitter där och spelar. en kort stund kan bli en långstund om jag inte bestämmer mig för att bara spela en kvart eller halvtimma.

    Tacksamhet:

    1. tack för att jag vaknade idag med.
    2. tack för att dagen igår var så mysig. Tack bror för spelet.
    3. tack för att jag har förmågan att hitta tillbaka till mitt mera lyckliga jag idag än jag gjorde för några år sedan.
    4. tack för att jag förstår att min största uppgift i livet är att göra mig själv lycklig.

    Visst är fyran lite provocerande. Men det är den största uppgiften vi har i livet. Ingen annan kan göra det åt oss. Utan det är vår egna uppgift. Genom att uppmärksamma mina tankar i olika situationer och stunder. Tar jag ansvar vilka känslor som bor i min kropp. När jag tänker negativa tankar om andra så mår inte dom dåligt, men jag. Det gäller att se bakom tanken och låta den flytta ut. För annars gör jag saker som egentligen inte är rätt emot den jag möter.

    Dagens Panda så klok att jag nästan ramlar av stolen.

    Fast ibland stångar vi oss blodiga och då kanske det är fel saker vi gör och provar på. Eller så är det bara det att det är på fel sätt vi provar.

    Ha en fin dag, nu blir det att ha koll på Aktierna. Just nu innan öppningen är jag positiv. Det vart bra i USA och annat i fredags.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • En vacker födelsedag blev det.

    Igår hade jag en verkligt trevlig födelsedag. Jag skulle köpa höj och sänkbart skrivbord. Men maken, han bestämde sig för att han skulle beställa och betala det. Nu får jag mera skrivbord, än jag förtjänar! enligt mig. Ett jätte fint höj och sänkbart vinkelskrivbord, kommer jag ha som min arbetsplats här hemma. Jag får till och med plats, med min ritplatta på bordet. Nu är inte det en elektronisk sak. Utan en mackapär som man har när man ritar, med papper och penna. Vi åkte till stan igår, för att köpa alfafrön. Jag gillar groddar, dom jag hade vart sista odlingen igår. För någon vecka sedan odlade jag årets första sådd. Det är så gott att ha alfagroddar på mackan, tycker jag. När vi var i stan, träffade vi min bror och hans två barn. Min brorsyster hade gjort två fina drick underlägg som vi har på våra platser på bordet.

    Jag blir glad av dom där två underläggen, som Lill fia var så stolt över att hon ville lämna över, som present. Jag tycker dom är urgulliga. Min Kära fina lillebror han som är den bästa lillebror, man kan ha, hade med sig ett PS4 till oss. Hur gulligt va inte det. När vi kommit hem och lillgrabben hade installerat det, frågade lillebror hur det gick. Jag förklarade att vi köpt den där online grejen men jag visste inte riktigt, hur det funkar. Min bror är född med den nog största portion med tålamod. Jag tror han satt i sin ende i telefonen med mig, instruerade mig hur man gör. Han gjorde detta i över två timma. Jag berättade till och med för honom, att jag var grymt imponerad, av hans tålamod, hur orkade han. Jag fattade noll, när han förklarade, hela tiden fick vi börja om, för jag tryckt på någon knapp lite för fort. Han sa lugnt, tryck på ps knappen, gå dit, använd x knappen eller o knappen. Gör si och gör så. När jag frågade om hans tålamod. Sa han, du, det var inte du som hjälpte mamma, med datorn. Jag är van, fortsatte han. Ja jag är i alla fall grymt imponerad, av hans tålmodighet i att förklara, samt att ibland få börja om, för att jag vart för impulsiv. Nu har jag laddat in en del spel. Jag gillar racer spel, att jag skriver sent idag, beror på att jag spelat racer spel hela morgonen. Lär bli en del sådana spel till. Tösabiten vill spela något annat spel, som vi också har laddat in. Jag vet inte om jag ens sa tack till min bror, jag hoppas verkligen att jag gjorde det

    Spelet får vara i rummet där uppe, det får duga med den lilla tvn. För jag vill kunna titta på film, även om någon vill spela. Film vill jag titta på i källaren, där myser man mest med en film, nära kaminen. Är kaminen tänd blir det extra mysigt. Tänd jo, den där kaminen är allt tänd allt som oftast. Det brinner allt en eld i den redan nu.

    När vi kom hem från stan i går, stod det ett fint inslaget paket på mitt sovrumsbord. Det var från stora sonen. Den där stora hemmavarande sonen han vet vad jag älskar, han hade varit och köpt belgisk choklad till mig. Den var guda god. Jag fick bestämma maten igår, sa maken. Vad sägs om tacos fortsatte han. Då råkade vi gå förbi en frysdisk med hamburgare. Jag gillar inte Tacos.

    Helt ut det blå, sa jag, nej jag vill ha hamburgare. Nu är inte det heller någon större favorit. Men när maken gör dom med alla tillbehör, är det faktiskt riktigt gott. Då finns det massor av grönsaker, stekt och rå lök, bacon, stekt ägg och annat gott. Dagen till ära igår, hade han gjort egengjorda pommes som han kört i airfryern.

    När lillgrabben kom hem, hörde vi från hallen frågan. Vad blir det för mat, maken svarade att det har födelsedagsbarnet bestämt. När lillgrabben kommer ut i köket och ser hamburgare, så säger han Nej, det kan inte hon ha bestämt det hade hon aldrig gjort. Jo jag gjorde det, i en vild panik över att det skulle bli tacos. Middagen var faktiskt riktigt god. När man sedan slipper göra den själv, är den till och med Lite extra god. Semlan, semlan den åt vi igår till kvällen. Äter man inte semla så ofta så blir dom särskilt goda.

    Tacksamhet,

    1. Tack för att dagen i går blev så bra. Det var riktigt trevligt att fira födelsedag.
    2. Tack för att jag vaknade idag. Tack för en fin mysig morgon.
    3. Tack för att jag har allt det där, jag kan önska mig. Människor som jag bryr mig om.
    4. Tack för allt livet för med sig, både gott och ont. Man behöver båda för att veta vad som är vad.
    5. Tack livet, tack för att jag lever.
    6. Tack för att jag tycker mig fatta bra beslut för mig. Det visar dagens bild i sina ord. För jag är precis där jag vill vara just nu. Jag vill ha det så här härligt, lugnt och skönt i mitt liv.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller och just nu är just precis nu.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Ett trevligt sällskap i ensamhet.

    Hipp hipp hurra!!! jo så skulle jag kunna säja till mig själv idag. Men vad är det med att fylla år. Inte så viktigt när man kommer upp till mina år, man har gjort det innan, så att säga. Kanske är det förr tiden, som gör att det inte är så viktigt. När jag var liten så var det inte så speciellt, för utom en gång. Då jag skulle fylla sex år. Då fick jag ha kalas, minns fortfarande hur roligt det var när kamraterna kom och åt tårta. Jag minns även hur ledsen, jag var när kamraterna gick hem och kalaset var slut. Hur jag stod där i fönstret i mitt rum, såg när dom gick till sina trapphus. Nä, det var inte så speciellt, när jag var liten. Eftersom jag fyllde år så nära jul och nyåret, fick jag alltid min present på julaftonen. Inslagen i julklappspapper men det stod grattis. Varje år var det samma sak i presenten från mamma och pappa. Alltid ett par skridskor.

    Av farmor och farfar fick jag i och för sig presenten när jag fyllde år, men alltid samma sak. Ett silver bestick. Gillade jag mina presenter? Nej! Var jag otacksam? Det kanske jag var, men jag lärde mig nog aldrig att på riktigt åka skridskor. En silver kniv eller silver gaffel. Det blev alltid samma fras från farmor: det kommer jag ha glädje av när jag blir stor.

    Näää…. jag har inte haft så mycket glädje av dom där besticken faktiskt. Jag vet inte ens vart dom är. Nu har jag farmors gamla silverbestick, dom ligger i farmors matsalsmöbel. Bruna och ser fula ut. Skulle jag få för mig att använda dom, lär dom behövas putsas. Men vem vill äta med bestick som varit putsade i kemikalier? Inte jag.

    Nä, det är inte så speciellt att fylla år i mig. Jag önskar kanske, att det hade varit det. Att jag likt andra barn hade fått uppleva ballonger och serpentiner, Men vad betyder det? Bara massa saker som man slänger, när firandet är över. Idag skämde jag i alla fall bort mig själv, så här på födelsedagen. Det gjorde jag med en stund lugn och ro. När den stunden var över gjorde jag ordning köket. Därefter blev det en stund ner i källaren tända en eld, njuta av lågorna. Dusch och sedan var morgonen över. Klagar jag? Det är inte min avsikt. Men försäkerhets skull byter jag plats på armbandet och börjar om från början med min klagan-hetsträning. Det är bra att byta plats på det där armbandet för det är lite ovant att ha det på den handleden. Påminner mig om att nu får jag ta tag i det igen, verkligen träna mig på att inte klaga. Jag vill inte vara en klagande människa. Jag vill vara en människa som ser bortanför träden, ser ljust på tillvaron.

    Nåja vad händer idag? Det ska firas födelsedag med den efterlängtade Semlan. Den där första semlan för året. Det finns inte så många ställen som har glutenfria semlor. Vi har förmånen att ha hittat frysta semlor på Coop, i vår lilla by. Eftersom sonen jobbar där så fick vi tipset. Ingen reklam att dom finns och dom finns inte inne i butiken. Utan man får säga till personal så plockar dom fram, semlorna ur deras frysar inne på lagret. Just dom här semlorna smakar som helt vanliga semlor. Dom är till och med godare, än vanliga semlor. I torsdags tipsade vi sonen, om att dom måste göra någon form av reklam för semlorna. Det kan inte bara vara vi i vårt lilla samhälle, som äter glutenfritt. Ja, här sitter jag och riktigt längtar efter den där semlan. Oj vad gott det ska bli.

    Jag bara jag kan välja mina egna tankar, jag kan välja tankar som ger mig lycka, men jag kan även välja motsatsen.

    Idag när jag öppnade diskmaskinen och såg hur plastburkarna tog plats, kom den där automatiska tanken. Om att tänka negativa tankar om övriga i familjen. Men precis när den tänkts, kom jag på mig själv. Hm….. Det enda ansvar jag har är att göra mig själv lycklig. Blir jag lycklig av att fylla mig själv med onda tankar om någon? Nej det blir jag inte, det tar energi från mig. Vände på tanken, tänkte mera. Men ojdå, här finns det en möjlighet för mig att träna mig på, att ladda diskmaskinen och att ändra mina tankar. På någon hundradels sekund försvann känslan av elände till något mera spännande. Jag gillar ju att lägga pussel.

    Enligt astrologin är det idag jag ska fira mitt nyår. Jag har skrivit mitt brev till mig själv som ska ligga till sig tills nästa födelsedag. Där finns det saker som jag ska ta tag i detta år. När jag sedan om ett år läser brevet igen, då får vi se vad jag uppfyllt.

    Tacksamhet idag:

    1. tack för att jag vaknade till denna dagen och kom på mig själv att jag satt och log i min ensamhet. Varför skulle man inte kunna göra det? Jag är ett riktigt trevligt sällskap där på morgonen. Jag är eller har blivit helt grym på att njuta av mitt egna sällskap och en kopp kaffe.
    2. tack för jag har så många människor omkring mig så jag bryr mig om och älskar.
    3. tack för livet och tack till livet.
    4. tack för att jag har en sådan fin familj.

    Så sant ibland måste man verkligen få larva sig lite till och med mycket Idag är en jätte bra dag för att larva sig, gå ut i snön och till och med leka lite.

    Lev idag just nu, igår finns inte och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Det är i tanken allt blir till.

    Idag satt jag mig ner för att skriva här, lite senare. Har haft annat att ta hand om. Jag har skrivit min nya födelselapp, om vad jag vill ha under detta år för mig. Jag har skrivit vad jag vill avsluta, under denna period. Sådant som jag inte vill ha i livet längre. Dom där inte lapparna, eldade jag upp i kaminen. Nu ligger inte vill ha lapparna, som aska och har gått upp i rök. Kanske är det bara symboliskt, men det är något jag gjort under några år. Idag var elden svår att tända. Till trotts, att jag eldade upp en massa inte lappar. Det säger mig att, inte lapparna är något jag får genom vilja, ork och motivation, se till att det blir inte saker. Det kommer inte vara lätt men det ska gå.

    Ganska så ofta får jag små brev i mailkorgen, Inte ganska så ofta utan ofta. Men vissa brev är speciellt trevliga. Ett av dom trevliga breven är från Kay Pollak. Det är hans nyhetsbrev som hittar in i min mailkorg. Det sista brevet är något som jag ska ta till mig. Fast egentligen har jag gjort det i många år. Men dom behöver fräschas upp och läsas igen, efter en tid igen. Det går inte att fuska och göra slentrian av det. Utan det är saker att friska upp, ta nya tag och göra igen. Gör man inte det tenderar det att bli utifrån lättja och då blir det helt plötsligt igen, okej att ta på offerkofta och klaga för klagandets skull.

    Det är punkt ett i brevet jag ska träna på just nu.

    1)  Det som påverkar dig allra mest i livet är dina egna tankar. Påminn dig om det varje gång du blir störd, irriterad och olycklig för något. Säg till dig själv: Jag är endast påverkad av mina egna tankar. Det är mirakulöst befriande. 

    Det är så sant, det där med att det är i mina tankar sorgen, eländet blir. När man blir störd, eller irriterad. Det är för att det ploppar upp automatiska tankar, om man inte stoppar sig i tid. Jag kan välja en annan tanke, när det inte bli som tänkts innan. Bara för att jag bli irriterad av något, så kan det finnas andra tankar att välja. Än just den där irriterade tanken som väldigt fort, utvecklar sig till en känsla. Det är tanken som allt börjar, tanken föder en känsla. Känslan kan vara härligt härlig, men den kan även vara oturligt nog en känsla jag inte vill ha.

    Just nu snöar det otroligt mycket på utsidan. Det är snö över allt och det känns som att det är en dag, att spendera inomhus med eld och annat mys. Den grå himlen påverkar mig, Fast gör den det egentligen ?

    Egentligen är det så att jag någon gång för länge sedan, bestämt att när himlen är grå och vädret är ovänligt. Då ska jag gå och bli påverkad, känna mig hängig, tråkig och sorgsen. Jag har kanske inte sagt det högt till mig själv. Behöver inte ens vara så att jag, ens bestämt det. Jag kanske till och med har lånat det, av någon annan. Någon annan som innan mig bestämt sig, för att grå himmel är tråkighetsdagar.

    Det är en väldigt dum bestämmelse, jag tagit till mig. Jätte dum till och med, för just det där med väder, är inget jag kan styra över. Det händer oavsett vad jag gör. Men det är dumt att ha bestämt en gång för länge sedan att grå himlar, är tråkiga himlar. Där jag får luta mig tillbaka och bara bli låg, tråkig, och hängig. Det finns faktiskt dom som åker väldigt långt, för att njuta av snö och gråa himlar. Även om dom kanske mera, hoppas på att solen ska titta fram. Till och med jag åker väldigt långt på sommaren, för att uppleva snön. Ända upp till Vilhelmina brukar vi åka, till och med upp till fjället där vi kan bada i snön. Nu är det inte vi, som badar utan skulle det bli snö bad, så får det göras av mig.

    Nej idag ska jag träna på den, där första punkten. Det är mina tankar som påverkar mig främst i livet. Idag när jag känner mig hängig, ska jag tänka andra tankar, än de där gråtankarna.

    För när jag närmar mig fönstret, ser snön som yr. Landskapet är vackert. Helt täckt i snö, ur husen på vår gata har grannarna likt oss, tänt en eld. Någon kanske till och med bara njuter, har morgonrock och tofflor på sig för att fira dagen grå. Tillåter sig själv att bara mysa, tillåter sig själv att må helt underbart bra.

    Här får bli att tränas på.

    Min valda tanke idag, ska bli så här: Men så härligt vackert det är ute, helt magiskt vackert med snön som yr. Vilken fantastiskt fin dag, att träna sig på att vila inomhus. Fast jag ska ut och gå, det har maken bestämt. Vi ska gå till affären och handla bakpotatis och vanliga potatisar. En låda vindruvor, tänker jag med. För den låda jag hade har blivit norpad av. Jag hade tänkt ha den till ostbricka. Men någon annan tyckte dom var så goda, både utan ost och annat. Vilken tur att vi är olika, jag gillar druvorna till ostar. Det får bli en eller två lådor så finns det för oss som gillar ost, och dom som bara gillar druvorna. Det finns inga dåliga väder, bara väldigt dåliga kläder, om man inte tänker sig för. Men jag ska ta på stövlarna, halsduk och mössa. De nystickade vantarna ska jag ta på över mina skinnvantar. Vilket härligt väder det är idag, kommer att bli magiskt att gå ut i detta underverk till väder. Jo det ska bil. Imorgon är det min födelsedag, den ska jag fira med semla. Jag äter aldrig semla innan, den 7 Januari.

    Ha en härligt fin dag, ta hand om dig och det som är du. Välj en fin dag, välj dina tankar idag och känn vilka känslor som blir av tanken. Det ska i alla fall jag göra idag.

    ” Ibland tänker jag att jag inte räcker till´´ sa Liten Drake

    ´´Körsbärsträdet jämför sig inte med andra träd, den bara blommar´´ sa stor Panda.

    Även idag kloka ord att ha med i dagen idag. Ibland tror jag att jag inte räcker till. Men det gör jag ju, Jag är ju alldeles egen människa med mina unika egenskaper och är alldeles tillräckligt bra. Jag får göra som körsbärsträdet bara blomma och inte jämföra mig med andra.

    Får bli ett träd från sjön och det är inte ett körsbärsträd men så vackert och välkomnade att jag till och med säger hej till det när vi möts.

    Tacksamhet

    1. Tack för att jag den här första dagen på resten av mitt liv, vaknade tidigt och kunder göra sådana där tokiga saker som jag gör.
    2. Tack för att livet är så givmilt emot mig.
    3. Tack för att jag är den jag är.
    4. Tack för allt som livet har gett mig. Jag har så mycket bra saker och härligheter i mitt liv.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller det är just här vi plöjer, sår och skördar.

    Carina Ikonen Nilsson
  • De fröer vi sätter idag….

    Här är det snö i massor, maken var ute och skottade nu på morgonen. Jag misstänker att när han kommer hem igen, då är det att skotta igen. Igår när han kom hem från jobbet, var det att skotta innan han kom upp på uppfarten. Den mannen, han skottar och skottar. Jag tror att han gillar det.

    I natt har jag i alla fall fått sova en stund. Värken i rygg och ben, är mera uthärdlig. Nu på morgonen fick jag för mig att plocka in tvätt, fixa några blommor och tända ljus på övervåningen. Har även värmt vatten i två termosar, om i fall att det blir avbrott i strömmen. Idag är det underställ som gäller, igår vart det pyjamasen, hela dagen. Stakars maken sicken fru han har. Men jag fryser, vill inte frysa hela dagen. En klänning på, så ser jag ut som min mormor. När hon hade sina förklädsklänningar. Vad är jag för en människa? Vad är jag för en fru? Men jag gillar bekvämt, jag gillar att ha det så där lite mysigt. Dessutom ska jag inte gå någonstans idag, Då får man se ur som jag vill. Maken han får stå ut. Nå ja har i alla fall fixat till ansiktet och skämt bort mig med mina härliga krämer. Det gjorde jag inte igår.

    Just vid den här årstiden, brukar jag få för mig att ta hand om mina kropp. Igår innan sänggåendet tog jag på mig mina silikonstrumpor, dom hade jag preparerat med olivolja. La mig på spikmattan och njöt en halvtimma, innan jag skulle sova. Eftersom fötterna var fulla med olivolja, fick strumpor bo på fötterna under natten. I morse när jag tog på mig smörjde jag in mina fötter. Nu mår dom bra, riktigt bra. Det är så jag tar hand om min kropp på riktigt, mattan gör att jag slappnar av, blir dåsig och fötterna mår bra av oljan. Mina fötter är känsliga, har aldrig haft förhårdnader. Skulle det finnas smulor på golvet så gör dom ont, när jag går på dom. Det gör att jag oftast har tofflor på mig.

    Jag har börjat med WW igen efter julen. Det funkar bra, känns bra i kroppen när jag ser till att ta hand om min vikt igen. Lite svårare att gå ner, dom där fyra kg jag gått upp. Blir oftast bara några hg. Men det blir kg det med tillslut. WW appen är förändrad, vilket jag inte gillar. Gillade hur den var innan november. Men jag lär få vara tvungen, att lära mig det här med. Det funkade ju så bra första året, det ska bli ett år till med WW appen. Eftersom jag gått upp 4 kg, så är tyvärr viktnedgången just nu bara 13 kg.

    När jag tänker på det, är det väldigt massa onödiga kg, jag gått och burit på. Onödiga slitage på kroppen, jag skulle kunnat vara utan. Om jag tagit hand om min kropp mera. Men sent ska syndaren vakna, vilken tur att jag vaknade tidigare denna gången, än innan.

    Nu blir det all in med WW. Har du också lagt på dig några kg, så prova appen den funkar och maten är väldigt god. Den ger inspiration i sina recept, är enkelt att lägga till maten så att du ser vad du stoppar i dig. Dessutom så finns det forum, där du får tips och idéer, även hejar rop som sporrar. Jag har provat många appar innan men WW, är det som fungerar för mig.

    Min dotter började med den i höstas, har nu fått tillbaka sin kropp som hon hade innan hon blev gravid. Hennes son är 4 år. Hon är 27 år idag. Även sonen och sonhustrun har provat den, Dom är riktiga inspiratörer, dom är så duktiga på att följa programmet. Dom har gått ner massvis med kg. Kostnaden är väl värda pengar i livsmående. Må bra känslorna, kommer med nedgång av kg. När jag ser kort för ett år sedan till nu, blir jag så glad över hur kroppen och ansiktet ser ut nu från då. Här finns länken till att börja. WW Viktväktarna Varför vänta till sedan eller i morgon. Gör det nu, det är då det händer något.

    Sedan och i morgon kommer kanske inte att bli av. Då glömmer man av den där känslan man hade, motivationen rinner ut och man går i samma fotspår.

    Lite fel bild men det var den som tilltalade mig mest idag. Det är dumt att skynda men, vi ska göra det vi ska idag, i lugn och ro. Sätter vi frön idag, växer dom till sig i framtiden.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller. Det är just nu som vi kan göra något som påverkar framtiden.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Tid är bokad.

    Hurra jag har fått tid till Röntgen. Har varit vaken i natt flera timmar. När klockan närmade sig halv fem gick jag upp. Hade ont i mina ben. Hade planerat för att bada idag, men ovädret och jag med mina onda ben, bestämde att det får bli en annan dag. En dag när vägen är mera körbar, mina ben är mera att bada med.

    Istället gick jag ner till tvättstugan, hängde upp nattens tvätt. Strök lite servetter och handdukar. Därefter blev det blommor som blev avtorkade med såpvatten. Inte på grund av löss, utan pga av damm. Nu sitter jag här nere i källaren. Har tänt en eld i kaminen, laddat två termosar med hett vatten, i fall det blir strömavbrott. Dom varnade för det på tvn igår. Dumt bara att jag inte har pulverkaffe. Men det blir en anledning att dricka te i stället.,

    Jag blev så glad, när jag såg i Kivra appen, att röntgen är tidsbokad. Men jag behöver ta mig till GBG, ska vara där halv åtta på kvällen. Efter det vet dom i alla fall hur dom bäst kan hjälpa mig, hoppas jag. Idag blir det en seg dag, sitter här i pyjamasen, den är så mysig att jag kanske inte ens byter till kläder idag. Jag och lilltösen fick var sin av min maken. Min var en tidig födelsedagspresent. Jag har inte tänkt mig ut och kanske ska ha en dag i filmens tecken. Ta hand om min rygg och bara vila. Just det där med vila är lite svårt för mig kanske men jag ska ge det ett försök. Min rygg och mina ben, behöver vilan.

    I förrgår gjorde jag mitt egna maskindiskmedel. 2 delar bikarbonat och 1 del salt. En tsk av blandningen i facket på diskmaskinen tillsammans med 2 droppar diskmedel. Funkar perfekt. Disken blev lika ren som när det är maskindiskmedelstabletter. Bikarbonaten kostade 13 kronor, saltet vet jag inte. Är nog en 20 omgångar jag blandade, ska ge det en chans, innan jag bestämmer mig. För att göra mera eller köra med de vanliga tabletterna. Tänker inte så mycket på kronorna, mera på miljön. Det ger mig en varm känsla i kroppen när jag gör små, små saker för att bidra. Igår sa lilltösen men Carina, du går verkligen in för det här med miljötänk. Räcker det inte snart? Mitt svar blev, nej det räcker inte, jag ska göra vad jag kan för att bidra. Även om det är en droppe i havet så är det ändå en droppe. En droppe som räknas. Är vi flera som gör våra droppar i havet så blir det många droppar som bidrar.

    Maken kollade elförbrukningen. Han berättade att det blir inte något större, än vi annars har. Kanske en tusenlapp eller två. Det är inte så farligt, det går ju att få ihop. Vi har varit redigt duktiga, på att spara på elen. Här är vi noga med många saker, vi släcker, vi tvättar och diskar på nätterna, när det inte är så många som använder el. Jag stänger av kaffemaskinen när jag gjort min kopp med kaffe. datorer stängs av när vi inte använder dom. Jag använder min något timma just nu. Men jag behöver göra mera, med elen känner jag. Inte för att spara kronor, utan för att bidra och inte förbruka en massa el. Jag har funderat på det här med tv tittandet. Tv drar el, vi är många som sitter runt om i vår land och kollar tv. Kanske ska jag titta på den lilla tvn, den måste dra mindre ström än den stora. Eller går jag för långt nu? Tänker jag rätt? Det får jag klura på…..

    Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Findus till Doktorn.

    Skuldkänslorna, kryper i kroppen på mig. Känner skam över min skuld, jag gjorde idag, på morgonen. Först lät inte jag katten få sin frukost, han brukar få. Det ska man inte ge, när han ska sövas ner. Efter det tvingade jag stora sonen, att få in katten i hans bur. När jag sedan skulle åka, väckte jag tösabiten för att få ett moraliskt stöd. Mutad med Frukost på Cafét, här i byn. Sedan åkte jag och min andra skuld, till veterinären med vår lilla kära Findus. Lilla Findus var rädd redan när han kom i buren, rädd när han åkte bil, rädd när vi gick in i veterinär hallen. Jag fyllde i papper, därefter kom veterinären som skulle göra ingreppet. Findus fräste åt henne, det lät i hela hallen. Hon tog katten och vi gick till bilen. Parkerade den vid parkeringen till Cafét, upptäckte att det inte var öppet. Det där cafét öppnade 9.00. Det blev att köpa färsk bröd, på ICA. Det resulterade i att vi köpte även till de andra två. Hem igen, lilltösen åt färskt bröd och donats. Jag åt min gröt.

    Dagen är inte som vanligt. Här sitter jag och skriver utan, att ha Katten som sällskap. Här sitter jag och är nervös. Tänk om det händer något, tänk om han alltid kommer att minnas att jag och tösabiten, var dom som åkte iväg med honom. Tänk om han lägger det onda han kommer att få, på oss, att det var vårt fel. Nåja jag kan måla upp hemska scenarier, för mig själv, dom tenderar inte alltid vara sanna. Den som lever få se. Stora sonen gick förut och letade, efter katten. Han trodde vi skulle få med oss honom hem med ens. Jag hörde i hans röst, att han blev orolig. När jag sedan berättade för honom, att katten får vara kvar hos doktorn efter ingreppet, blev han mera sig lik i rösten.

    Jag har hängt upp nattens tvätt, utan att vara rädd för att katten snurrar runt benen. Jag har ätit frukost, utan att katten försöker klättra upp på mina ben. Något positiv, med att katten inte är hemma. Ser ni, nu försöker jag lura mig själv att inte vara boven. Det är ju jag som är boven i dramat. Maken han är fegisen. Han ville inte komma hem från jobbet innan Findus, återhämtat sig från dessa ingrepp. Det var jag som åkte till veterinären, med våran gamla katt Pölsa, i våras. Pölsa var vår första katt och han blev 17 år, innan vi tog beslutet om att det var dags. Det hade varit dags i minst ett år, innan den där dagen i våras. Det har jag lovat mig själv denna gång, om jag lever då. Då ska katten få åka till himlen när det är dags! Inte ska han behöva vara kvar, för att jag inte är mogen att ta det beslutet. Utan då är det när tiden är inne, när jag märker dom där första tecken, som visas. Då ska jag, fast det gör ont, åka till veterinären med honom fast jag inte vill. Det skulle inte maken klara av sa han, då det begav sig.

    Nej nu blir det några timmars väntan, innan katten kommer hem igen. Jag ska passa på att klura ut vad vi ska ha för mat. Ska passa på att sticka lite utan att katt jagar mina nystan. Det är just i sådana stunder jag ibland säger till honom att han kan bli soppa om han inte låter bli. Tur att han inte vet vad soppa är. Tur att han tror att vi leker. För annars hade jag inte varit poppis.

    Just nu känner jag mig lite vilse. Men jag tror jag hittar fram till mig sedan när katten är hemma igen.

    Tacksamhet.

    1. Tack för att jag vaknade upp idag.
    2. Tack för att dagen igår blev en lugn fin dag.
    3. Tack för att det funnits så många människor i mitt liv som jag har fått lära mig saker av.
    4. Tack för att jag ännu håller på att blogga här på bloggen. Man säger att vi med ADHD ofta tröttnar på saker, jo det gör jag med från och till. Men just bloggen har jag hållit fast vid.
    5. Tack till livet och allt vad det innehåller även dom svåra sakerna. Dom hjälper mig att se, att jag är en uthållig stark människa.
    6. Tack för den goda sömnen i natt. Det är inte mig förunnat alltid.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Nytt projekt med att bidra till miljön.

    Idag, blev det inget bad. Har sovit dåligt, pga värk. Imorgon kommer det inte heller att bli något bad, då ska jag ta katten till veterinären. Han ska bli en kastrat, så han håller sig i området här hemma. Han ska även öronmärkas och han ska få vacciner. Den lilla plutten börjar bli stor. Idag är han sex månader gammal. Idag ska jag bjuda honom på hans favorit rätt, för att fira hans födelsedag. Han gillar Mjuas sill mjukmat.

    Morgonen har gått åt till att ta hand om tvätten. Strukit lite, fixat med ved, och fixat med tvätt. Veden var dumt att fixa med det, visste jag redan innan. Då tar ryggen och benen stryk. Tänka sig, det gjorde dom i dag också. Men det är så fint, känns så härligt när veden bor i vedstället.

    Aktiekursen, börsen gillar dagen. Riktigt roligt att sitta och titta på de blåa siffrorna. Det säger mig att allt inte är så nattsvart, som dom förutspådde.

    Jag tänker ta nya tag i vikten, läste på biverkningarna av min medicin att man går upp i vikt. Halloj, vad jag vilade mig i dessa ord. Vilket gjorde att jag lät en choklad, kanske en till och en till slinka ner i munnen. Dom där sista chokladbitarna, var kanske inte ens god. Men orden jag läste, visade sig självklart, I att ja, du, Carina dom orden du läste, dom var verkligen sanna. Hm, inte hade dom varit det, om jag inte hjälpt dom lite på traven.

    Så här blir att följa WW igen. Nu är det slut på min hjälpsamhet i sanningsförtydligande. Visst December är svår, det finns så mycket gott och glöggen, jag gillar så mycket, är så god. Eftersom jag dricker saftglögg är den ju lite extra sötad. Nej, här blir det att ta tag i det som ska ta tag igen. Tänker att det ändå får bli en födelsedagssemla, då jag fyller år på lördag. Men det är det, som får bli. Kylskåpet ska igen lysa tomt. Tomt på grädde till sås, tomt på godsaker som är onödiga. Här får bli dipp med grönsaker igen. Jag gillar ju egentligen det. Dom goda ostarna ska bo kvar i affären, ett tag. Dom får vi fira med, då vi åker ut på husbilshelg för första gången. Det gick så bra förra året, det ska gå bra i år med. Nu är det sparkrav, som betalar sig i minuskonto, på vikten som ska till. Inget nyårslöfte, utan återigen till ordningen. Jag gjorde det så bra innan, jag kan göra det lika bra igen. Kanske får jag kämpa lite extra, med tanke på tabletterna, det vet jag inte. För jag köpte konceptet och hjälpte orden bli till sanning.

    Nej morgonen är över, mina ord får sparas till ett annat inlägg, ska upp ur källaren,se vad jag kan göra för att bidra till miljön. Har läst om att man kan göra, eget maskindiskmedel. Detta med lite salt, bikarbonat och några droppar diskmedel. Sköljmedlet byter man ut mot 12% ättika. Jag tänker att det är att bidra, kanske till och med så sparar jag en krona eller två. Det vet jag inget om. Men miljöpåverkan, den blir nog till om vi diskar i salt och bikarbonat, i stället för maskindisktabletterna. Dom vet jag inte, vad dom innehåller. Ännu ett sätt att göra något här hemma, för miljön. Ingen kan göra allt men, vi alla kan göra något. Mina något, börjar bli många nu. Servetter av tyg, har slutat köpa hushållspapper och servetter, av papper. Sparar på energi, genom att släcka lampor, bergvärme, och tvätta fulla maskiner. Tänker på bilkörningen, behöver jag ta bilen, måste det göras nu? Bivaxdukarna, istället för plast. Därtill ska jag nu lägga till diskmedel, som jag gör själv. Känner mig lite stolt över mig själv. Ska sträcka på mig, jag kan säga att jag, jag bidrar.

    Nu behöver jag sträcka på mig, av andra orsaker också. Min rygg säger nu räcker det, med stilla sittande. Måste få till att köpa det där skrivbordet, som går att stå vid.

    Lev idag just nu, igår är historia och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Idag är första dagen på resten av våra liv.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Årets första bad blev gjort i skogsjön.

    Min dag började tidigt, idag. Redan innan sju i morse, vart jag på fötterna. Lite tidigt, då det blev sent i natt. Men festen, vi hade vart borta redan innan nio. Kalkonen plockad på köttet som var kvar, lagd i gryta för att koka buljong på av skrovet. Alla glas av finare sort, diskade och allt…. till och med källarens pepparkakshusrivning vart ett minne blott, när klockan var innan nio. Duken som hållit sig ren både jul och nyår, redan tvättad och upphängd på farmorsvis.

    Årets första vinterbad är gjord. Nu var vi bara två, badsystrar som åkt vägen till sjön. Men det var riktigt trevligt. Det var den lilla skogsjön, vi badare i. Min badsyster gjorde två stavar till oss, för att ha i det strömmande vattnet. Jag gick ut så att jag i och för sig fick huka mig, men det gick att komma upp ur vattnet av egen maskin. Det här badet var nog det härligaste badet. jag någonsin gjort. Visst kallt var det men så efterlängtat och så härligt. Känslan av härligheter sitter fortfarande i och strömmar genom kroppen. Som jag längtat. Idag hade jag min nya badmössa på mig. Den har jag fått från en vän. Hon har sytt den till mig, för att ha i badstunder. Nu kan maken få tillbaka sin jobbmössa.

    I går var dottern hennes sambo och deras son här och firade nyåret. Det blev västkustbakelser till förrätt. Dessa var magiskt goda. Det var så längesedan jag gjorde dom. Hade helt glömt av att dom varit populära här hemma. Men då jag städade en låda och hittade recept som jag gömt undan bestämda jag mig för att det får bli förrätten. Fast lite påtryckningar från både dotter och maken. Så enkla att göra och en matberedare gör det ännu enklare. Vitt bröd som jag skar i cirklar med hjälp från en Kaffekopp. Lite citron, Kalles kaviar, räkor, röd stenbitsrom, rödlök och dill hackades i matberedaren. Rörde efter det ihop det med majonnäs. La lite av röran i alla tre lager av bröd. Doppade bakelserna sedan ihopsatta i resterande röra. Hackade ostbågar i mixen för att sedan rulla bakelserna i detta. Lite räkor citron och rom som garnering. Låt stå några timmar och bakelsen är som en dröm i munnen.

    Efter förrätten, hade vi kalkon till middag. Men helt vanlig potatis och en gudagod sås gjord på grädde och kalkonspadet som blev efter stekningen. En liten klick med äpplemos i såsen förhöjde smaken. Lite brysselkål och lite äpplemos. Kalkonen hade jag späckat med massor av äpplen och lite citron och timjan. Det var enkelt och hel-gott.

    Efterrätten bestod av tre färger.. Tog inget kort men det var helt vanlig chokladpudding lite hallonfromage och vispgrädde. Enkelt och inget till knusslat. Vi var ute och sköt några raketer redan vid 20.00 det var så länge Alfred stod ut med att vänta. Han var så glad när det var raket skjutning. Efter det ville Alfred gå ner i källaren och titta på två killar som spelade ett spel han själv även spelat. Dotter satt i soffan och ritade. Själv satt jag och njöt av elden i kaminen och stickade lite. Maken och sambon satt uppe i vardagsrummet och spelade musik. En lugn trevlig afton, där vi alla fick göra det vi ville. Lillgrabben var ute på vift med kamrater, stora sonen och tösabiten var med och firade så länge dom orkade. När dom inte orkade umgås längre gick dom till sina rum. Tösabiten spelade på gitarren hon fått i julklapp. Sonen spelade nog spel. 24.00 samlades vi och önskade varandra ett gott nytt år. Dottern skulle jobba som idag så efter det åkte dom hem och kvällen var gjord. Det är sent för mig, jag brukar gå och lägga mig tidigt.

    Stor Panda och Liten Drake.

    Det är så sant. Vad ska vi göra med den? vad kan vi skapa idag, vad väljer jag för känslor, väljer jag lycka eller olycka? Olycka eller lycka. Så sant och bra att jag kan välja vad jag ska känna göra med min dag.
    God Fortsättning på denna det helt nya året. Den 1 Januari 2023. Nu börjar det igen och det vankas vår åter igen. Vår och sommar där det blir hårtvätt i sjön.

    Tacksamhet:

    1. tack för att jag vaknade idag
    2. tack för att timmen var tidigt och att jag hade orka att göra bort kalaset här hemma.
    3. tack till mig själv att jag tog mod till mig och åkte iväg till sjön och badade idag.
    4. tack till min badsyster som kom till badet idag. Hade inte hon kommit hade jag inte vågat bada.
    5. tack för allt som bor i mitt liv och runt omkring mig
    6. Tack för livet och allt som det innehåller.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson