Månad: mars 2023

Det finns många tecken som visar på att någon har dålig självkänsla. Här är några vanliga kännetecken:

1. Svårt att ta kritik: Personer med låg självkänsla kan ha svårt att hantera kritik och tar det ofta personligt. De kan känna sig nedslagna och känna att de inte räcker till.
2. Självkritik: Personer med dålig självkänsla kan ha en tendens att kritisera sig själva och tänka negativa tankar om sig själva. De kan ha svårt att se sina positiva sidor och fokusera istället på sina brister.
3. Undvikande beteende: Personer med låg självkänsla kan ibland undvika sociala situationer eller aktiviteter som de tror att de inte klarar av. De kan känna sig oroliga eller obekväma med sig själva och andra.
4. Svårt att ta beslut: Personer med dålig självkänsla kan ha svårt att ta beslut eftersom de är osäkra på sina egna åsikter och känner att de inte har tillräcklig kunskap eller erfarenhet för att fatta ett bra beslut.
5. Svårt att säga nej: Personer med låg självkänsla kan ha svårt att säga nej eftersom de vill vara till lags och undvika att göra andra besvikna. De kan ha svårt att sätta gränser och säga ifrån när det behövs.

Om du märker några av dessa tecken hos någon i din omgivning, kan det vara viktigt att visa förståelse och stödja personen. Det är också viktigt att komma ihåg att självkänsla kan förbättras genom positiv självprat, stödjande relationer och att fokusera på sina positiva sidor och styrkor. Det är personen i fråga som har den mindre bra självkänslan som måste göra jobbet. Du kan själv bara stödja gå bredvid.

Det finns massor av saker man kan göra själv för att få en bättre självkänsla. Ett bra sätt är att bli medveten om sina tankar, om sig själv. Se till att bli sin egna bästa vän. Självprata och börja fokusera på sig själv. Sluta upp med att jämföra sig med andra. Börja skriva dagbok där man skriver ner dagen vilka känslor och vad som var bra med just denna dagen.

Vilka styrkor man själv visade under dagen.

Skriva ner tacksamhet. Att känna tacksamhet gör saker med mig själv. Att vara tacksam över att det finns mat på bordet, att jag har någon som tycker om mig att jag tycker om någon. Att jag har ett jobb, att jag har möjligheten att välja i alla lägen. Är saker som man faktiskt kan känna tacksamhet över.

Sluta upp med att jämföra sig med andra är särskilt viktigt. Se tillbaka på livet och verkligen känna hur långt man kommit. Nu menar jag inte karriär och sånt. Det kan vem som helst göra, utan hur man vuxit i sig själv är viktigt att se på. Se vilka beslut man tagit i livet, se vad som gjorde och vad som blev konsekvensen. Titta på det som blev bra. titta även på det mindre bra och gör om historian i tankarna skriv om manuset och se det spelas upp framför dina ögon. Se dig själv i spegeln och se det som är vackert. Ser du inget vackert låna någon annans ögon.

Ingen kan göra jobbet åt dig, du måste själv göra det. När du väl börjat och gå på den mera upplysta vägen om dig själv. Då kommer du må bättre, kunna ta emot kritik på ett bättre sätt, stå på dig mera och våga leva ute i ditt liv. Du är så värd att känna dig bra och att du duger. SÅ sätt igång och gör det jobb du behöver göra.

Ta hand om dig.

Lev idag just nu igår finns inte kvar och morgonen kommer först i morgon.

Klockan är bara 12 minuter över 6. Här sitter jag i soffan och har min dator i knät. Katten var hungrig tidigt idag. Jag kände när jag vaknade hur jag faktiskt kände mig lite hungrig. Jag som inte varit hungrig på en vecka. Är det här magens sätt att berätta för mig att jag nu har en snäll mage som vill ha snäll mat? Jag tror till och med febern är borta. I alla fall fryser jag inte. Det är lika kallt eller varmt i huset idag som de andra dagarna. Jag tror att infektionen i magen gått över av sig själv. Eller sig själv… jag har inte ätit på en vecka närmare 9 dagar. Känner mig hoppfull så här tidigt på morgonen jo, jag tror jag mår lite bättre. Ännu bättre kommer det bli när jag igen börjar äta.

Det är en lång segdragen vinter känner jag. De där vår känslorna som bodde i kroppen för några veckor sedan är inte hos mig och ute visar sig världen vit full av snö. Tröstlöst vit är utsidan, jag brukar tycka det är vackert med snö. Men nu vill jag mig ut och hitta tussilago, vitsippor och njuta av vår solen.

Jag är redan inne på min andra kopp kaffe. Den där sista koppen kaffe som oftast står och blir kall för att jag brukar glömma av den. Oftast dricker jag mitt kaffe tillsammans med att jag skriver mina inlägg. Det gör att jag glömmer av mitt kaffe. Idag blir det en helt vanlig liten tråkdag här hemma. Hela veckan har varit tråkig. Det blir ju dagarna när man är sjuk.

Läste ett inlägg på nätet idag om nyttigheten med kakao att man ska dricka det för att ta hand om sin kropp och sitt välbefinnande. Det höjer serotonin nivåer och ger positiva känslor. Vi behöver serotonin för att hitta till må bra känslor och ha välbefinnande.

Kakao innehåller inte serotonin i sig, men det innehåller aminosyran tryptofan som är en förstadie till serotonin. När vi äter mat som innehåller tryptofan, kan det öka nivåerna av tryptofan i hjärnan, vilket i sin tur kan bidra till att öka produktionen av serotonin.

Eftersom kakao innehåller tryptofan kan det således bidra till att öka produktionen av serotonin i hjärnan. Dessutom innehåller kakao också fenyletylamin, ett ämne som frigör endorfiner i hjärnan, vilket kan bidra till en förbättrad stämning och en ökad känsla av välbefinnande.

Mängden tryptofan i kakao är relativt liten, och att det är osannolikt att det skulle ha en betydande inverkan på våra serotonin nivåer på egen hand. Det är också viktigt att konsumera kakao i måttliga mängder, eftersom kakao ofta är tillsatt med socker och andra ingredienser som kan ha negativa effekter på vår hälsa om de konsumeras i stora mängder. Men man kan ju byta ut sockret till nyttigare sötningar, dadlar är en tanke jag fick. Honung en annan, honungens nyttigheter tål inte värme så det får ju bli ljummen kakao i så fall.

En vis man berättade för mig att det behövs en sked honung varje morgon då håller infektioner sig på avstånd. Nu menade han att det inte var all honung som gjorde underverk utan det var viktigt vart ifrån den kom. Han köpte honung från sitt hemland.

Honung är en naturlig sötning som ofta används som alternativ till socker. Det finns många fördelar med att använda honung istället för socker, inklusive dess höga näringsinnehåll och potentiella hälsofördelar.

Honung innehåller en mängd olika näringsämnen, inklusive antioxidanter, enzymer och vitaminer. Dessutom innehåller honung också mineraler som zink, järn, kalcium och kalium, vilket kan bidra till att stärka vårt immunförsvar, förbättra vår matsmältning och öka vår energinivå.

Honung har också visat sig ha antimikrobiella egenskaper, vilket innebär att den kan hjälpa till att bekämpa bakterier och virus i kroppen. Detta kan vara särskilt fördelaktigt för att stödja vår hälsa under tider av sjukdom eller infektion.

Honung innehåller också naturliga sockerarter som fruktos och glukos, vilket gör att den ger oss energi på ett hållbart sätt. Detta kan vara särskilt fördelaktigt för idrottare och personer som behöver en snabb energikälla.

Alltså honung är en näringsrik och hälsosam ingrediens att använda i våra maträtter, ett alternativ till socker. Det är viktigt att välja en högkvalitativ honung som inte har tillsatts med extra socker eller andra ingredienser. Dessutom bör personer med diabetes eller andra hälsoproblem rådgöra med sin läkare innan de konsumerar stora mängder honung.

Kakao innehåller flera näringsämnen som kan vara fördelaktiga för vår hälsa. Här är några anledningar till varför kakao kan vara bra för oss att dricka:

1. Hög halt av antioxidanter: Kakao innehåller höga nivåer av antioxidanter, som kan hjälpa till att bekämpa fria radikaler och minska risken för sjukdomar.
2. Förbättrar humöret: Kakao innehåller också fenyletylamin, ett ämne som frisätter endorfiner och kan bidra till att förbättra humöret och minska stressnivåerna.
3. Minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar: Enligt forskning kan flavonoiderna i kakao bidra till att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar genom att sänka blodtrycket, förbättra blodflödet och minska inflammation.
4. Förbättrar hjärnfunktionen: Kakao innehåller också koffein och teobromin, två ämnen som kan bidra till att förbättra kognitiv funktion och öka mental skärpa.

När honung värms upp kan dess sammansättning påverkas. Honung innehåller naturliga enzymer och antioxidanter som kan förstöras vid höga temperaturer, vilket kan minska dess näringsvärde. Dessutom kan värme också öka nivåerna av hydroxymetylfulvaldehyd (HMF), ett ämne som bildas naturligt i honung när den värms upp eller lagras under lång tid. HMF kan ha negativa effekter på hälsan i stora mängder, så det är bäst att undvika att utsätta honung för höga temperaturer.

Om du behöver använda uppvärmd honung i en maträtt eller dryck, försök att undvika att värma den över 40-50°C, vilket är den optimala temperaturen för att behålla dess näringsämnen. Du kan också tillsätta honungen till maträtten eller drycken efter att den har svalnat något, för att undvika att den utsätts för för hög temperatur.

Det är också viktigt att notera att rå honung, som är opastöriserad och obehandlad, innehåller enzymer och andra näringsämnen som är känsligare för värme än behandlad honung. Undvik att värma upp rå honung om du vill behålla dess näringsvärde.

Nu ska ju allt tas med måtta men idag ska jag dricka en kopp med kakao sötad med honung i stället för socker. Hoppas nu att magen även gillar det.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Imorgon då är det första dagen som jag ska äta fast föda igen. Kokt fisk med kokt potatis. Det ska allt gå att få till lite smaker till det med.

Ta hand om dig.

Läs och begrunda är Ibland.

Ny dag nya möjligheter. Jo jag brukar tänka så. Jag ska försöka ha tanken med mig idag. Vi har den lilla Katten Findus här hemma. Han är snart en vuxen katt om bara några dagar är han nio månader. Ännu så länge är han en inne katt. Han vågar sig bara ut på altanen här hemma, när han vågar sig ut måste maken vara med honom och skydda honom. Jag är mat vännen till honom, När klockan närmar sig fem på morgonen brukar han säga till mig att det är dags. Dags för att vakna och för att ge honom mat. Ibland försöker jag låta bli att höra hans signaler. Då brukar han lägga sig vid mina fötter, funkar inte det läggar han sig på magen. Skulle inte det funka, lägger han sig på mitt bröst och pillar med tassen på mitt ansikte. Då har både jag och katten tröttnat och vi går upp. Kaffemaskinen sätts på, stegen till matkorgen görs och skölja hans skål sedan tillbaka till matkorgen. Öppna kylskåpet för att hämta mjölken till mitt kaffe. Göra en stor kopp Lattekaffe. Maskinen låter så att hela huset borde vakna, men alla sover bara jag som störs av ljudet. När jag köpte maskinen var jag förundrad över hur tyst den var, när den gjorde kaffet. Idag funderar jag på hur mycket den andra maskinen lät, eftersom jag då jag bytte, var så förundrad över tystheten. Man vänjer sig, så är det ju.

Idag känner jag mig hoppfull, ingen feber känns i kroppen, Jag känner mig lite piggare än jag har varit. Kanske är det önskan men det känns som om jag mår lite bättre. Jag vill må lite bättre. Jag vill bli av med det som ställer till det i magen. Nu vill jag vara som vanligt. Var pigg, kunna äta vad jag vill och känna kraften i kroppen. Två dagar kvar med soppätning. Två dagar sedan mjuk bra mat, för magen igen. Det är lite svårt på jobbet när vi har pedagogiska måltider. Men jag får ha med mig påsar med soppa som jag äter, istället när det är ful-mat för magen. Det ska gå, jag längtar efter mina kolleger och mina boende.

Eftersom jag legat, suttit och legat igen denna veckan så har ryggen blivit värre igen. Kanske inte värre men den gör sig påmind mera nu, än när jag går och står mera. Jag har minskat mitt tablettintag av ryggmedicin. Nervsmärtan känns men, det jag känner är något jag kan lära mig leva med. Jag tänker fasa ut den helt, men det får ta tid. Har ätit 6 tabletter om dagen, nu är jag nere på fyra. En på morgonen en på middagstiden och två på kvällen, för att få sömnen ostörd av smärtan i benen. Jag tänker att jag ska prova en till natten och då är medicinen halverad. Det här halvåret har inte varit roligt, jag som inte äter medicin har varit tvungen. Jag som för ganska så många år sedan, slutade med ADHD medicinen för att den gjorde mera skada på kroppen än vad den tillförde. Visst tankarna saktade ner, jag blev lugnare i kroppen och jag hann att tänka klart mina tankar, utan att hoppa från tuva till tuva. Men den ställde till det med rusningar och hög puls. Det sa mig att medicinen inte var bra. Jag hade levt hela mitt liv utan ADHD medicin innan, skulle kunna göra igen.

Där är jag ju i dag. Jag lever som jag gjorde då innan diagnosmedicinen. Visst det sliter. När jag hade utbildningen på jobbet sist. Hittade den där gamla sorgen fram. Den där sorgen och vetskapen om att det sliter, det sliter på själen det här med o-medicin. Det sliter på kroppen att behöva anstränga sig så mycket, ändå känna misslyckanden genom att glömma, genom att missa saker. Men nej, det är inte värt alla turer till doktorn och alla mätningar av blodtryck och puls. Sitta där och få samma frågor om varför pulsen är så hög. Bli rädd för att sjukvårdspersonalen reagerar, över den ökande pulsen och blodtrycket. Då är det bättre att ha osorterade tankar och svårt att hushålla med kroppsenergin och vara lite mera impulsiv än vad som är bra. Ha livsglädje, få dampryck, vara impulsiv, vara kreativ i olika perioder. Få de där svackorna som ibland blir när det är döläge. Då när jag gör det yttersnödvändiga och låter annat vara till sedan. Jag vet, jag vet att det vänder och när det vänder så älskar jag livet mera än andra. Då är allt möjligt, då hittar jag till mina pennor, garner och allt det där andra. Ibland gillar jag även min impulsiva sida, då händer det saker och visst ibland tänkte jag inte på det, men ibland blir det riktigt bra för att jag inte tänkte på det….. Ibland är det riktigt bra att inte ha efter-tänket. Även om andra tycker man ska ha det.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag fick vakna till en ny morgon.
2. Tack för att jag känner mig bättre idag.
3. Tack för att jag är som jag är det impulsiva i mig är ibland inte alltid men ibland en bra sak.
4. Tack för att jag kan leva mitt liv, att jag har så nära till mina känslor på gott och på ont.

Nej nog för nu, lev idag just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Det är jobbigt och tråkigt att vara hemma och vara sjuk. När jag bara är ledig och frisk då händer det saker här hemma. Det gör det inte nu. Det är tur att jag och robotar som dammsuger golven. För huva hur hade det inte sett ut annars. Det ser ut ändå. Hela vardagsrummet fullt med husbilsaker och sängkläder som ska in i den nya husbilen. Golven är smutsiga och skulle behövas tvättas. Jag har tvätt anordning på robotarna men jag tycker mest det blir söligt. Här hemma har det snöat ca 30 cm under natten. Bussarna gick inte i morse så sonen kommer antagligen försent till sitt jobb. Stackaren gick upp innan fem men kom inte iväg då bussarna inte körde. Själv sitter jag här i soffan datorn i knät som värmer min frusna kropp. Har frusit i över en vecka nu och börjar att tröttna.

Har inte någon ork till något. Allt blir så tungt och jobbigt. Igår bytte jag till nya sängkläder i sängen. Har legat och frusit och svettats i dom. Dom behövdes verkligen bytas. När jag tagit av de gamla sängkläderna, orkade jag inte gå ner till källaren med dom. Fick vila en stund, innan jag kom ner till källaren. Hämtade rena men fick vila innan jag orkade lägga dom i sängen. Inte alls roligt, det här. Jag vill ha min energi tillbaka vill vara som vanligt. Pigg, full med ork. Nåja sluta klaga nu, det gör dig inte lyckligare att klaga. Nä, det gör inte det, jag känner mig som en helt okänd person. Någon som jag egentligen skulle kalla lat. Men det här är inte lathet. Utan en trötthet, matthet som jag aldrig varit med om. Jag känner att om det onda i magen inte går över snart kommer jag ramla in i depptankar på riktigt. Maken har redan pratat om det. I förrgår frågade han mig om jag inte skulle sätta på någon färg i ansiktet, så kanske jag känner mig piggare när jag ser mig i spegeln. Men nej, jag orkar inte. Det är jobbigt nog med att duscha och frysa. Jag som duschar ofta, har gjort det nu när jag inte står ut. Igår var det nästan så att det inte blev av men, är sängen ren-bäddad då ska man duscha med man vill eller inte.

Ju mera jag skriver här inser ja vem vill läsa sådant här. Inte jag Jag hade slutat efter första meningen. Ny dag nya möjligheter. Hmm Ny dag, en dag närmare friskhet.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag fick vakna upp till ännu en dag.
2. Tack för att jag har en sådan förstående fin make som står ut med mig.
3. Tack för att jag är en dag närmare energi och kraft.
4. Tack för att jag har möjligheten att vara inomhus när det är så mycket snö ute.

Lev idag just nu….. igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.

I dag är första dagen jag orkat mig ner till min dator sedan förra onsdagen. Magen krånglar igen och det är samma sak denna gången. Klara drycker och soppa. Inte så roligt, har varit väldigt trött, haft feber och legat mest i sängen. Igår orkade jag gå upp och vara vaken. Idag har jag fått på mig kläder. Men Kraften finns inte, orkar liksom inte något mera än att vara vaken. Antagligen är det infektionen som gör mig så orkeslös. Utebliven fast föda som gör att jag inte orkar. Så fort jag får något i magen gör det lite ont. Men jag är bättre än jag har varit. Jag orkar vara vaken och det gör att jag orkar sitta här en kortare stund. Huset förfaller här hemma men jag får ta tag i det när jag är mera pigg.

Jag berättade i ett inlägg innan om att maken kollade husbilar. Jag sa då att nej vi ska inte ha någon ny husbil. HM…. jag hade fel, maken har gjort ett köp och han har plockat ur vår husbil. Alla saker ligger nu i vardagsrummet och väntar på den nya husbilen. Denna husbil har en tak-säng till lillflickan. Hon slipper ligga i min säng och vi slipper bädda ner soffgruppen. Den husbilen är lite simplare i grunden men det som var viktigt för mig med husbilens interiörer var att det fanns ugn. Vi har det i vår nuvarande Adria. Nu har vi köpt en 7 år nyare SunLiving. Är jag inte bättre får maken göra jobbet bära ut alla saker till vår nya bil. Är jag inte bättre får maken hämta och lämna den gamla bilen själv. Sunlivingen är simplare finns inget lull lull så som i vår Adria, men maken har inhandlat lite ljusslingor, matta till golvet och bilen går i grått. Vi har lite gråa kuddar och filtar sedan innan så det ska nog gå att få till lite myskänsla ändå.

Det är bara att konstatera att jag hade fel. Vi skulle tydligen köpa ny husbil. Även om det kanske mera var makens beslut. Jag hade liksom inte så mycket att säga till om. Spontanköparen vilket är maken, jag trodde det var jag som kallades impulsiv…..Nu så här när köpet är gjort, känner jag att det kanske var ett bra beslut. Vi får plats och alla har sin egna sovplats. Skulle barnbarnen vilja följa med så finns det plats för dom med. Det finns ugn, duschen är separerad från toan så det finns lite mera plats. Lite utrymme för saker men, minimalist kan tränas på. Dessutom får vi mera vikt att leka med i packning. Adrians vikt var snål så vi kunde inte ha fulltankat med vatten och diesel. LVL^II är på service och snart bor den på vår husbilsparkering.

En bra dag önskar jag er, det får räcka för idag.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.

Godmorgon, idag möttes jag av en vacker film på FB där det visar sig att isen är någon helt annanstans än vid den fina badplatsen. Kommer jag våga mig dit tro? Det är riktigt längesedan jag badade, kommer om jag vågar mig dit kommer jag då våga mig ner i det kyliga vattnet? Hur kommer känslan vara då när jag står i vattnet? Kommer de härliga känslorna efter ett bad vara som de där vanligt härliga känslorna eller kommer jag att ångra mitt bad? Man ångrar aldrig ett bad hör jag i huvudet med en röst från mina badsystrar. Man ångar inte ett bad. Men är jag man eller är jag, jag den där fega fegisen som fegar ut. Just nu känns det så, just nu känner jag mig som en fegis som febrilt försöker hitta ursäkter till att inte göra, nu när isen är borta. Isen är borta och jag kan inte längre luta mig tillbaka i att ja men det är ju is, då kan ju inte jag bada. Den där lilla ursäkten finns inte längre. Men kommer jag att våga?

Maken kollar husbilar igen, jag misstänker starkt att han kommer att hitta något som passar vår nygamla familj. Vi behöver taksäng, eller en extra säng, att bädda ner sittgruppen är nästan omöjligt och vi behöver en extra säng. Jo jag misstänker att LVl^ kommer att bli LVL^^. Jag gillar vår husbil så som den är men det kommer antagligen bli något annat. En lite simplare myskänsla men med taksäng. Det går säkerligen göra myset i den bilen med men det blir aldrig det mys som redan är inbyggt. Hmm, det låter som jag är grinig. Hmm är jag det? Nää jag bara gillar den bil vi har. När det gäller husbilar så är det maken som står för det impulsiva. Jag står för en gång skull för det där med eftertanke och hm klokhet, nä det skulle inte ens jag kalla det för.

Just nu sitter jag och väntar på att vårdcentralen ska ringa mig. Magen krånglar och när jag rådgjorde med sonen insåg jag att jag inte lärt mig från förra gången då det blev ett riktigt sjukhusbesök. Där vill jag inte tillbringa min dag, men behöver nog igen lite antibiotika. I alla fall behöver dom nog ta något prov för att utesluta.

Det är konstigt att ha feberkänslor i kroppen när jag varje dag äter Alvedon för att slippa värken i ryggen. Även om tempen bara visar 37 så är den ju högre eftersom Alvedon tar ner feber. Jag har legat under täcket i natt och frusit. Bara lite ont i magen inte alls som förra gången då det gjorde på riktigt ont.

Nåja blir de det större sjukhuset igen så är det väl bara att acceptera läget. Man behöver inte gilla det utan bara acceptera det.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag vaknade upp till ännu en dag.
2. Tack för den fina lediga vilare kvällen igår, tack för att dagen idag är en ledig dag.
3. Tack för att vi har det bra i vår familj, även om jag är grinig på Priser i matbutiken så behöver vi egentligen inte tänka på det. Men vi handlar bara sådant som är billigt. Vi handlar inte paprika när den kostar 90 kronor det är bara dumt att betala så mycket. Vi har bytt till annan affär för att visa vårt missnöje. Jag hoppar verkligen att andra gör samma sak.
4. Tack för en helt ny dag och tack för livet.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon… Just nu gäller.

Ledig tid. Jo ledigt är det men, det verkar som att jag får ringa doktorn igen, tror jag behöver mera medicin för magen tyvärr. Men jag väntar tills i morgon. Har inte orkat ringa idag. På morgonen var det möte på jobbet. Bara några timmar, sedan vart det hem för att laga mat till familjen.

Idag blev det snabbmat. Fiskpinnar med ris och filmjölksås till tösabitens förtjusning. När hon kom hem från skolan lös hela hon upp, när hon märkte att det var fiskpinnar till mat. När hon såg att jag hade gjort filmjölkssås var hon tvungen att smaka lite. Just sådant gillar jag. Jag gillar när dom gillar. Även om maten var busenkel, gick det hem. Det gillar jag.

Själv får jag ju äta magsnäll mat, det blev torsk och lite restpotatismos från helgen jag åt. Jag ska inte äta vare sig ris eller pulvermos har jag läst mig till. I söndags åt vi riktigt potatismos, som jag sparade på. Det gjorde att min mat idag var enkelt att laga. Gott? Nä inte särskilt. Jag får inte heller äta pasta vilket är en sorg, Jag älskar verkligen pasta, nu får det bli potatis i alla former istället. Men tänker att jag kanske i alla fall någon gång i månaden får fuska med pasta. Just nu så som magen känns nu lär det bli en vecka med soppa igen. Soppa på längden och tvären. Kommer att vara hungrig på jobbet inser jag. Men jag får se till att ha med tillräckligt med matersättning. Har en del påsar kvar sedan förra gången så det lär gå bra.

Ett kortare inlägg blev det idag, har inte så mycket energi kvar nu får det bli ledig tid.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag vaknade till en helt ny dag idag.
2. Tack för att mötet var intressant och givande. Inte alltid att det är det.
3. Tack för att Problemet från igår löste sig så bra idag.
4. Tack för att revisorn kan sköta min deklaration utan att jag är med. Det gör att jag kan komma i tid till mitt pass på fredag.
5. Tack för att jag har en ledig dag i morgon. Jag behöver det.

Lev idag just nu igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Lågaffektivt bemötande är en metod för att hantera beteendeproblem hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism, ADHD och andra liknande diagnoser. Det är en metod som fokuserar på att minska användningen av tvång, hot och fysiskt våld i hanteringen av beteendeproblem.

I stället för att använda traditionella tvångsmetoder, som kan leda till att personen blir mer upprörd och aggressiv, fokuserar lågaffektivt bemötande på att skapa en lugn och stabil miljö där personen kan känna sig trygg. Detta innebär att man som personal eller anhörig behöver vara lyhörd, förstående och empatisk i sitt bemötande.

Lågaffektivt bemötande innebär att man försöker minska risken för konflikter genom att vara förebyggande, t.ex. genom att skapa en trygg miljö med tydliga rutiner och regler. Det handlar också om att skapa en miljö där personen med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan känna sig delaktig och ha en känsla av kontroll över sin situation.

För att använda lågaffektivt bemötande kan man använda sig av tekniker som verbal kommunikation, avledning och avspänning. Det är viktigt att vara tålmodig och respektfull i sitt bemötande, och att inte ta beteendeproblem personligt.

Lågaffektivt bemötande är en viktig metod för att stödja personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eftersom den kan bidra till att minska risken för konflikter och skapa en trygg miljö för personen. Genom att använda lågaffektivt bemötande kan man hjälpa personen att känna sig mer delaktig och kontrollera sin situation, vilket kan öka deras självkänsla och självförtroende.

Lösningfokuserat förhållningsätt

Lösningfokuserat förhållningsätt är en metod som fokuserar på lösningar snarare än problem. Det är en positiv och styrkebaserad metod som används för att hjälpa människor att uppnå sina mål och lösa problem på ett konstruktivt sätt.

Lösningfokuserat förhållningsätt innebär att man fokuserar på vad som fungerar istället för vad som inte fungerar. Man utgår från att personen själv har resurser och lösningar på sina problem och att det är viktigt att lyfta fram dessa resurser. Genom att fokusera på personens styrkor och lösningar skapas en positiv och hoppfull stämning som kan öka personens självkänsla och självförtroende.

Istället för att analysera och diskutera problemen, fokuserar man på personens mål och vad som behöver göras för att nå dessa mål. Genom att ställa öppna frågor och använda sig av reflektion och feedback hjälper man personen att hitta lösningar på sina problem och att se möjligheter i sin situation.

Lösningfokuserat förhållningsätt kan användas inom många olika områden, som till exempel inom socialt arbete, psykoterapi, coaching och ledarskap. Det är en metod som kan vara användbar för personer med olika typer av problem eller utmaningar, inklusive personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och ADHD.

Lösningfokuserat förhållningsätt är en viktig metod eftersom den fokuserar på personens styrkor och resurser snarare än deras problem och begränsningar. Genom att hjälpa personen att hitta lösningar på sina problem och att se möjligheter i sin situation kan man öka deras självkänsla och självförtroende. Detta kan i sin tur leda till bättre hälsa och välbefinnande, och ökad förmåga att hantera livets utmaningar.

Bemötande är så viktigt att vara medveten om du behöver inte ens ha en diagnos för att behöva ett bra bemötande. Det mår vi alla bra av.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.

Autism, eller Autism Spectrum Disorder (ASD), är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar en persons förmåga att kommunicera, socialisera och engagera sig i repetitiva beteenden. ASD är en spektrumstörning, vilket innebär att svårighetsgraden och presentationen av symtomen kan variera kraftigt mellan olika individer.

De centrala symtomen på ASD uppträder vanligtvis i tidig barndom och inkluderar svårigheter med social interaktion, kommunikation och repetitiva eller begränsande beteenden. Dessa symtom kan variera från milda till allvarliga och kan inkludera svårighet med att göra ögonkontakt, förstå och använda icke-verbal kommunikation, svårigheter med empati, fördröjd språkutveckling eller att inte tala alls och repetitiva rörelser eller ritualer.

Orsakerna till ASD är ännu inte fullt förstådda, men det antas vara resultatet av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Det finns ingen känd botemedel mot ASD, men tidig diagnos och intervention kan förbättra resultat och livskvalitet för personer med ASD och deras familjer. Behandling kan innefatta beteendeterapi, mediciner för att hantera symtom som ångest eller hyperaktivitet och stöd för familjer och vårdgivare.

Bemötande

Att möta personer med autism i vardagen kan vara utmanande för många människor. Autism påverkar i hög grad kommunikation och social interaktion, vilket kan leda till missförstånd och konflikter i interaktionen med omgivningen. Att förstå och bemöta personer med autism kräver ofta en anpassning av kommunikationsstil och socialt beteende för att skapa en trygg och förståelig miljö för personen med autism.

Här är några tips för att skapa en positiv och inkluderande miljö för personer med autism:

1. Var tydlig och koncis i din kommunikation. Många personer med autism kan ha svårt att tolka abstrakta uttryck eller subtila nyanser i språket. För att skapa en förståelig kommunikation är det viktigt att använda en tydlig, enkel och rak kommunikation.
2. Lyssna och respektera personens behov. Personer med autism kan ha särskilda behov och preferenser när det gäller ljudnivåer, ljus, rörelse och andra sensoriska intryck. Genom att lyssna på personens önskemål och försöka skapa en miljö som är anpassad efter deras behov kan du hjälpa till att skapa en trygg och bekväm miljö.
3. Använd tydliga och förutsägbara rutiner. Många personer med autism har nytta av tydliga och förutsägbara rutiner som hjälper dem att navigera i vardagen. Att använda visuella scheman eller andra verktyg kan hjälpa personen med autism att förstå vad som kommer att hända och vad som förväntas av dem.
4. Var medveten om personens gränser. Personer med autism kan ha svårt att hantera oväntade eller nya situationer, vilket kan leda till stress eller ångest. Genom att vara medveten om personens gränser och försöka undvika överraskningar kan du hjälpa till att skapa en trygg och förutsägbar miljö.
5. Visa empati och förståelse. Att ha autism kan vara en utmanande och ofta ensam upplevelse. Genom att visa empati och förståelse kan du hjälpa till att skapa en positiv och inkluderande miljö för personen med autism.

Att bemöta personer med autism på ett inkluderande och respektfullt sätt kan bidra till att skapa en trygg och förutsägbar miljö där personen med autism kan trivas och utvecklas. Genom att vara medveten om personens behov och arbeta för att skapa en anpassad miljö kan vi alla bidra till en mer inkluderande och förståelsefull värld.

Autism och kontrollbehov

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar en persons förmåga att kommunicera, socialisera och engagera sig i repetitiva beteenden. Personer med autism kan ha en tendens att ha kontrollbehov, vilket kan påverka deras förmåga att hantera förändringar och oväntade situationer.

Kontrollbehovet hos personer med autism kan bero på deras behov av förutsägbarhet och rutiner för att känna sig trygga. Förändringar och oväntade händelser kan orsaka ångest och stress hos personer med autism, vilket kan leda till beteenden som att de vill ha fullständig kontroll över situationen.

Det är viktigt att förstå att kontrollbehovet inte är ett val eller en medveten handling från personen med autism, utan snarare en coping-strategi som hjälper dem att hantera vardagen. För att stötta personer med autism och deras kontrollbehov kan man använda följande strategier:

1. Skapa tydliga rutiner och strukturer – Att ha tydliga och förutsägbara rutiner kan hjälpa personer med autism att känna sig trygga och hantera vardagen. Det kan vara till hjälp att använda visuella scheman och andra verktyg för att göra rutinerna tydligare.
2. Ge förvarning om förändringar – Att ge förvarning om förändringar eller oväntade händelser kan hjälpa personer med autism att förbereda sig mentalt och minska ångesten.
3. Undvik överraskningar – Att undvika överraskningar kan minska stressen och ångesten hos personer med autism. Genom att vara medveten om personens gränser och undvika situationer som kan orsaka överraskningar kan man stötta personen och deras kontrollbehov.
4. Ge valmöjligheter – Att ge personer med autism valmöjligheter kan ge dem en känsla av kontroll och självständighet. Genom att erbjuda alternativ kan personen med autism känna sig mer delaktig i beslutsfattandet och ha mer kontroll över situationen.
5. Visa empati och förståelse – Att visa empati och förståelse för personens behov och utmaningar kan hjälpa dem att känna sig accepterade och inkluderade. Genom att visa respekt och förståelse kan man skapa en positiv och stöttande miljö för personen med autism.

Att ha kontrollbehov är vanligt bland personer med autism och det är viktigt att ha förståelse och respekt för deras behov av rutiner och förutsägbarhet. Genom att använda dessa strategier kan man stötta personer med autism och hjälpa dem att hantera vardagen på ett tryggt och effektivt sätt.

Vår son har Autism. Fast vi säger Asperger. Han hänger ofta upp sig på, det vi säger. Han har svårt att förstå sociala sammanhang. Orkar inte vara med i olika tillställningar, Han är nu vuxen 26 år, Livet har blivit enklare för honom inom vissa områden men, det finns mycket han inte klarar av. Vissa områden kommer alltid att vara svårt för honom. Samtidigt klarar han av saker, som vi inte ens trodde var möjligt. Han jobbar några timmar varje dag måndag till fredag. Han bor här hemma. Han vill inte se sig som vuxen, vill gärna vara barn. Det där med ansvar gör honom rädd. Men jag misstänker att vi i situationen hjälpt honom kanske lite för mycket.

När han är hemma, ledig tid lägger han den på datorspel och olika Community, Där kan han umgås enkelt, när han vill och stänga av när han inte orkar. Han är grymt uppdaterad på kriget i Ukraina. Detta för att han är så rädd för krig. Har ett intresse för vapen i olika spel. Ibland pratar han massvis om ett spel eller det som intresserar honom. Han vet inte när det blir för mycket och människor runt honom inte längre lyssnar. Där får vi vara tydliga och säga, att vi slutat lyssna. Maten är väldigt enkelspårig, som tur var är att han gillar grönsaker. Det är enkelt att laga mat till honom. Är det bara grytor med massor av morötter och broccoli mm. Gryta, soppa, köttfärssås är vad han äter mest. Men inte köttet i grytan utan bara grönsakerna. När han var liten satt han och tittade mycket på Albert och Herbert. Kom ut och provade skämten han lärt sig från filmerna. För att se om vi förstod dom eller skrattade. Ibland säger han saker som ingen annan hade kunnat tänka. Han är grymt smart på tv spel lär sig strategin i spelen. När han spelat klart ett spel, rör han det aldrig igen då är det klart. Många spel genom åren han plöjt igenom. Han gillar att bygga med stora gigantiska legobyggnader men när han byggt det är det klart. Då bygger han inte om utan då är det klart och färdigt. Han kan föra sig i sällskap, men vet han inte hur han ska vara så blir det oftast konstigt han gör konstiga miner och det kan bli fel. Då får man stoppa honom och be honom att göra annat. En gång när vi var på kalas, skulle han vara rolig trodde han. Det fanns en gammal man i sällskapet som hade mustasch. Då frågade han mannen varför han hade Könshår i ansiktet. När en tio årig pojke frågar en man på över 80 kanske 90 år det, då är det inte kul att vara mamma.

Lev idag just nu igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.

Det blev inget inlägg igår. Det var en dålig morgon där jag vaknade alldeles för tidigt. Gick och la mig igen och sedan hade maken annat i tankarna. Vi skulle till stan för att handla in födelsedagspresent till lilla Hugo som fyller år idag. Lille Hugo blir nu två år. I två år har han förgyllt våra liv den lilla spralliga klättraren. Alltid glad, alltid sjungandes. Igår köpte vi kläder och lite leksaker till den lilla mannen. Idag blir det att åka på kalas och fira honom.

De sista dagarna under denna vecka var det utbildning inom NPF. Nu kan jag redan ganska så mycket om ämnet, men alltid bra med uppfräschning. Jag tycker att utbildningen var riktigt bra, även om det var mycket skafferimat så gav den i alla fall mig lite ja men det där hade jag glömt, det där behöver jag vara mera uppmärksam med.

Det lades inte så mycket fokus på det berömda begreppet, som så många pratar om när det är ADHD superkrafter. Egentligen är jag ganska så trött på det uttrycket. Visst det finns glansdagar där solen lyser och den lyser på mig, och mina tillgångar i mina funktioner som är lite si och så med. Men tillfällena är små och ofta rusar dom förbi, för att sedan bli att ligga och titta i taket. Då orkar jag inte ens med att ta på kläder, då ramlar husets ordning ihop.

När det sedan ska röjas, vet jag inte vilken ende jag ska börja i. Ingen vet om mina tillkortakommanden, när det är de mörka. För jag är likt alla andra, är den som är mån om att visa mina tillgångar. Ingen ser de där dagarna när mörkret bor inom mig. När jag är så nära till gråt att jag sväljer och sväljer. Ingen ser heller min rädsla över att inte orka enda fram, till det där som man förväntas klara. Ingen ser den där sista droppen av ork som jag ofta tar till, för att inte ramla ner i mitt mörker.

När du som inte har ADHD är trött, då är det min ständiga trötthet som jag lever med, när det inte bor superkraft. När du är obotligt trött och inte orkar gå upp ur sängen, då är du i närheten av det mörker som bor i min kropp ganska så ofta, när jag inte orkar. Min hel

ger jag är ledig, då är det mörkret jag försöker bota bort. Då orkar jag inte umgås med vänner, inte heller bjuda på goda middagar. Min svårighet att orka med, komma ihåg alla dom där vardagliga sakerna som jag behöver komma ihåg, gör tröttheten. Att alltid försöka hålla mig till strukturer som jag försöker få till, gör att jag faktiskt fungerar något så där. Då är det inte glans och flärd, utan bara en fult ord, strävan ett jobb med att försöka lite till, lite extra lite till.

I min blogg syns min oförmåga att skriva och stava rätt. Här bryr jag min inte så mycket. Men när jag är på jobbet, vill inte jag att dom ska se att mina stavningar inte är som dom är. Jag eller det är ett gissel att få till komma och punkt, när jag skriver. Även här lägger jag lite extra kraft, på att försöka få till punkt och komma. Detta för att människor ska orka läsa mina texter. Det är inte alltid, nästan alltid som jag i efterhand då jag läser mina inlägg, ser att ojdå här hade det behövts en paus.

Under utbildningen satt jag mellan varven, med att fundera på vad jag egentligen gjorde där. Hur kan jag fått för mig att jag behövs på jobbet. Hur kan jag få för mig, att jag gör ett bra jobb. Jag som har så svårt att få ihop vardagen själv. Jag som har så svårt att hålla mig till planen, till strukturer. Jag som så ofta glömmer. Nä…. jag borde nog lägga klossar eller vända på papper gick tankarna då. Fast nu när jag sitter här och skriver det, inser jag att jag ramlade i fällan. Fällan som jag genom livet, lärt mig att leva med. Den där obotligt dumma självförgörande självkänslodödsdöden. Det är självkänslan som brister eller brast just då, nu när jag skriver dessa rader. Jag vet att jag är duktig på mitt jobb. Jag vet att jag behövs på jobbet. Men bara på ytan. Längst där inne i mig, det är där det svajar.

Nej, Jag får be om ursäkt det var inte meningen att bjuda in er i mitt mörker. Det bara blev så, det bara blev så som det ofta blir, hos mig för jag tänkte inte på det just då. Alla dessa ord blev till, av en stund här vid mitt tangentbord. Orden behövdes komma ut ur mig. Här är ett bra sätt för mig att få ut orden. För som ni vet är det här min blogg. Jag skriver som jag vill. Likt KSMB som sjunger som dom vill. Kommer ni ihåg låten med texten om en slemmig torsk i en brödrost. Vad den handlade om har jag inte en aning om utan jag minns bara en slemmig torsk i en brödrost.

Samtidigt som jag inser att jo, jag har jobbat med det jag gör för att jag gillar mitt jobb. För att jag i omgångar faktiskt gör ett helt förträffligt jobb, om man bort ser från vissa saker. Nog för nu.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag fick vakna upp till en helt ny dag.
2. Tack för att jag i förra veckan fick uppfräschningen i Utbildningen, jag behövde det. Tack för att jag upplevde det som en bra utbildning.
3. Tack för att det har varit en ledig helg , jag behövde den lediga helgen.
4. Tack för att jag har kommit så långt i min egna utveckling, att jag inte alltid tror på den där inre rösten som klagar om mina till och o-tillgångar. Tack för att jag lärt mig att inte lyssna klart och tro på mina ord, om mina vidriga tankar om mig själv. Men igatan vad jag vissa dagar får jobba med mina tankar.
5. Tack för att jag är klar med denna klagosång igen.

Lev idag just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller och just nu ska jag göra mig Kalasfin. 🙂