Autism, eller Autism Spectrum Disorder (ASD), är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar en persons förmåga att kommunicera, socialisera och engagera sig i repetitiva beteenden. ASD är en spektrumstörning, vilket innebär att svårighetsgraden och presentationen av symtomen kan variera kraftigt mellan olika individer.
De centrala symtomen på ASD uppträder vanligtvis i tidig barndom och inkluderar svårigheter med social interaktion, kommunikation och repetitiva eller begränsande beteenden. Dessa symtom kan variera från milda till allvarliga och kan inkludera svårighet med att göra ögonkontakt, förstå och använda icke-verbal kommunikation, svårigheter med empati, fördröjd språkutveckling eller att inte tala alls och repetitiva rörelser eller ritualer.
Orsakerna till ASD är ännu inte fullt förstådda, men det antas vara resultatet av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Det finns ingen känd botemedel mot ASD, men tidig diagnos och intervention kan förbättra resultat och livskvalitet för personer med ASD och deras familjer. Behandling kan innefatta beteendeterapi, mediciner för att hantera symtom som ångest eller hyperaktivitet och stöd för familjer och vårdgivare.
Bemötande
Att möta personer med autism i vardagen kan vara utmanande för många människor. Autism påverkar i hög grad kommunikation och social interaktion, vilket kan leda till missförstånd och konflikter i interaktionen med omgivningen. Att förstå och bemöta personer med autism kräver ofta en anpassning av kommunikationsstil och socialt beteende för att skapa en trygg och förståelig miljö för personen med autism.
Här är några tips för att skapa en positiv och inkluderande miljö för personer med autism:
- Var tydlig och koncis i din kommunikation. Många personer med autism kan ha svårt att tolka abstrakta uttryck eller subtila nyanser i språket. För att skapa en förståelig kommunikation är det viktigt att använda en tydlig, enkel och rak kommunikation.
- Lyssna och respektera personens behov. Personer med autism kan ha särskilda behov och preferenser när det gäller ljudnivåer, ljus, rörelse och andra sensoriska intryck. Genom att lyssna på personens önskemål och försöka skapa en miljö som är anpassad efter deras behov kan du hjälpa till att skapa en trygg och bekväm miljö.
- Använd tydliga och förutsägbara rutiner. Många personer med autism har nytta av tydliga och förutsägbara rutiner som hjälper dem att navigera i vardagen. Att använda visuella scheman eller andra verktyg kan hjälpa personen med autism att förstå vad som kommer att hända och vad som förväntas av dem.
- Var medveten om personens gränser. Personer med autism kan ha svårt att hantera oväntade eller nya situationer, vilket kan leda till stress eller ångest. Genom att vara medveten om personens gränser och försöka undvika överraskningar kan du hjälpa till att skapa en trygg och förutsägbar miljö.
- Visa empati och förståelse. Att ha autism kan vara en utmanande och ofta ensam upplevelse. Genom att visa empati och förståelse kan du hjälpa till att skapa en positiv och inkluderande miljö för personen med autism.
Att bemöta personer med autism på ett inkluderande och respektfullt sätt kan bidra till att skapa en trygg och förutsägbar miljö där personen med autism kan trivas och utvecklas. Genom att vara medveten om personens behov och arbeta för att skapa en anpassad miljö kan vi alla bidra till en mer inkluderande och förståelsefull värld.
Autism och kontrollbehov
Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar en persons förmåga att kommunicera, socialisera och engagera sig i repetitiva beteenden. Personer med autism kan ha en tendens att ha kontrollbehov, vilket kan påverka deras förmåga att hantera förändringar och oväntade situationer.
Kontrollbehovet hos personer med autism kan bero på deras behov av förutsägbarhet och rutiner för att känna sig trygga. Förändringar och oväntade händelser kan orsaka ångest och stress hos personer med autism, vilket kan leda till beteenden som att de vill ha fullständig kontroll över situationen.
Det är viktigt att förstå att kontrollbehovet inte är ett val eller en medveten handling från personen med autism, utan snarare en coping-strategi som hjälper dem att hantera vardagen. För att stötta personer med autism och deras kontrollbehov kan man använda följande strategier:
- Skapa tydliga rutiner och strukturer – Att ha tydliga och förutsägbara rutiner kan hjälpa personer med autism att känna sig trygga och hantera vardagen. Det kan vara till hjälp att använda visuella scheman och andra verktyg för att göra rutinerna tydligare.
- Ge förvarning om förändringar – Att ge förvarning om förändringar eller oväntade händelser kan hjälpa personer med autism att förbereda sig mentalt och minska ångesten.
- Undvik överraskningar – Att undvika överraskningar kan minska stressen och ångesten hos personer med autism. Genom att vara medveten om personens gränser och undvika situationer som kan orsaka överraskningar kan man stötta personen och deras kontrollbehov.
- Ge valmöjligheter – Att ge personer med autism valmöjligheter kan ge dem en känsla av kontroll och självständighet. Genom att erbjuda alternativ kan personen med autism känna sig mer delaktig i beslutsfattandet och ha mer kontroll över situationen.
- Visa empati och förståelse – Att visa empati och förståelse för personens behov och utmaningar kan hjälpa dem att känna sig accepterade och inkluderade. Genom att visa respekt och förståelse kan man skapa en positiv och stöttande miljö för personen med autism.
Att ha kontrollbehov är vanligt bland personer med autism och det är viktigt att ha förståelse och respekt för deras behov av rutiner och förutsägbarhet. Genom att använda dessa strategier kan man stötta personer med autism och hjälpa dem att hantera vardagen på ett tryggt och effektivt sätt.
Vår son har Autism. Fast vi säger Asperger. Han hänger ofta upp sig på, det vi säger. Han har svårt att förstå sociala sammanhang. Orkar inte vara med i olika tillställningar, Han är nu vuxen 26 år, Livet har blivit enklare för honom inom vissa områden men, det finns mycket han inte klarar av. Vissa områden kommer alltid att vara svårt för honom. Samtidigt klarar han av saker, som vi inte ens trodde var möjligt. Han jobbar några timmar varje dag måndag till fredag. Han bor här hemma. Han vill inte se sig som vuxen, vill gärna vara barn. Det där med ansvar gör honom rädd. Men jag misstänker att vi i situationen hjälpt honom kanske lite för mycket.
När han är hemma, ledig tid lägger han den på datorspel och olika Community, Där kan han umgås enkelt, när han vill och stänga av när han inte orkar. Han är grymt uppdaterad på kriget i Ukraina. Detta för att han är så rädd för krig. Har ett intresse för vapen i olika spel. Ibland pratar han massvis om ett spel eller det som intresserar honom. Han vet inte när det blir för mycket och människor runt honom inte längre lyssnar. Där får vi vara tydliga och säga, att vi slutat lyssna. Maten är väldigt enkelspårig, som tur var är att han gillar grönsaker. Det är enkelt att laga mat till honom. Är det bara grytor med massor av morötter och broccoli mm. Gryta, soppa, köttfärssås är vad han äter mest. Men inte köttet i grytan utan bara grönsakerna. När han var liten satt han och tittade mycket på Albert och Herbert. Kom ut och provade skämten han lärt sig från filmerna. För att se om vi förstod dom eller skrattade. Ibland säger han saker som ingen annan hade kunnat tänka. Han är grymt smart på tv spel lär sig strategin i spelen. När han spelat klart ett spel, rör han det aldrig igen då är det klart. Många spel genom åren han plöjt igenom. Han gillar att bygga med stora gigantiska legobyggnader men när han byggt det är det klart. Då bygger han inte om utan då är det klart och färdigt. Han kan föra sig i sällskap, men vet han inte hur han ska vara så blir det oftast konstigt han gör konstiga miner och det kan bli fel. Då får man stoppa honom och be honom att göra annat. En gång när vi var på kalas, skulle han vara rolig trodde han. Det fanns en gammal man i sällskapet som hade mustasch. Då frågade han mannen varför han hade Könshår i ansiktet. När en tio årig pojke frågar en man på över 80 kanske 90 år det, då är det inte kul att vara mamma.
Lev idag just nu igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.