Dag: 4 december 2024

Min första kanna Chai-te och tankar om återhämtning

Idag har jag kokat min allra första kanna Chai-te! För några år sedan brukade en kollega göra detta underbart goda te på jobbet, både varmt och kallt. Det smakade fantastiskt, och nu när jag äntligen provat själv känns det som en liten seger i vardagen.

Maken börjar också må lite bättre. Efter över två veckor i sängen har han till slut insett att han kan bli sjuk. Förra veckan sov han nästan konstant, med avbrott för hostattacker som lät förskräckliga och skrämde mig rejält. Han har provat på att jobba under två dagar då han var riktigt sjuk och jag och barnen har försökt få han förstå att han behöver vila till och med gå till doktorn igen.

En trött helg med små framsteg

Helgen försvann musten ur mig. Jag sov till tolv en dag och behövde flera små vilopauser. Huvudet värkte, febern kom och gick, och hostan gjorde ont. Jag orkar vara uppe en stund för att sedan landa i sängen igen. Det känns som om energin bara sipprar ur mig.

Trots detta har jag försökt hålla fast vid små rutiner. Jag har kokat färsk ingefära, pressat citron i det svalnade vattnet och tillsatt en skvätt honung. Den här drycken har blivit min räddning och gett mig kraft att duscha, äta och till och med sticka lite. Igår tog jag mig ner i källaren en stund för att njuta av värmen från elden – ett välbehövligt avbrott. Men redan efter två timmar blev det igen sängen för att ligga under täcket och frysa. Febernedsättande flera gånger om dagen.

Tacksam för små framsteg

En annan liten triumf var att få undan lite tvätt. Vi har två tvättmaskiner, och det underlättar verkligen när orken tryter. Mina jobbkläder fick komma upp i garderoben idag. Dom tvättade jag i lördags innan jag förstod att den trötthet jag känner inte bara är trötthet. jag tvättade även servetter och underkläder. Även om det var dagens största prestation känns det bra att något blev gjort. Efter att bara legat i sängen får jag känna att det i alla fall blev rena kläder att ta på när pyjamasen inte längre behövs. Har inte brytt mig om att ens ta på vanliga kläder, utan här är det pyjamas som gäller. Mina besök till sjukgymnast och hårfixartiden fick avbokas. Det får bli när jag är frisk igen.

Dotterns födelsedag

Idag fyller min dotter 29 år – min lilla Mallon. Jag känner mig ledsen över att jag inte orkar åka och fira henne. Jag köpte presenter för flera veckor sedan och har längtat efter att ge dem till henne.

Jag är så stolt över henne. Hon är en kämpe som aldrig ger upp. Även när det är svårt tar hon ett steg till och ser till att saker blir som hon vill. Hennes mod och uthållighet inspirerar mig. Även om hon kan ha ett temperament som märks, vet jag att de där utbrotten snabbt går över.

Avslutning

Nu får det vara nog för idag. Sängen kallar igen. Ta hand om dig själv och ha en fin dag!