Dag: 8 juli 2025

När katten styr morgonen – och maken oroar sig

Av

den 8 juli 2025

i Malix, Vardag & familjeliv

Read this in Englishis

Del 1

Inledning: Vardag med katt

En ovanligt vanlig morgon. En make som var vaken före mig. Och en katt som varit ute hela natten – trots att han inte får. Här hemma är rollerna tydliga: jag är mattanten och städaren, maken är myshörnan. Men ibland skiftar rutinerna, och då blir det tydligt hur mycket plats ett litet mjau kan ta i våra hjärtan.

En vaken make och kattskrället

Jag har varit vaken en stund nu, men det var en ovanlig morgon här hemma. Inte för att katten låg på mig och väckte mig – det gör han alltid, det är ju jag som matar honom. Inte heller för att han hoppade upp på mina ben och labbade för att påminna mig om frukosten. Nej, det ovanliga var att maken redan var vaken.

Det händer sällan. Kanske tre, fyra gånger under alla våra år tillsammans. Men idag var en sådan dag.

Och jag vet varför.

En orolig natt med katt

Findus – makens lillekatt, ögonsten och bästa vän – hade varit ute hela natten. Något som han absolut inte får, enligt maken. Katten brukar alltid komma in till kvällen, men igår kväll dök han aldrig upp. Och han verkade lite hängig redan innan han gick ut, vilket förstås oroade maken ännu mer.

Så där satt han, vaken och orolig, med den oroliga blicken och hjärtat i halsgropen. Väntade. Lyssnade efter varje ljud. Jag somnade långt innan honom så jag vet inte hur länge han låg och lyssnade efter katten. Det var därför han var vaken innan mig i morse.

Morgonrutinen med katt – och mjölk i kaffet

När jag vaknade låg katten på mig som vanligt. Jag gick upp, tryckte på knappen till kaffemaskinen, hällde i mjölk – och katten labbade på mina ben. Matdags. Jag gick till hans ”skafferi”, en IKEA-låda, hämtade maten och gick mot hans matskål.

Han anföll mina händer när jag lyfte skålen – som han alltid gör – och åt sedan glupskt. Efteråt klöste han lite på stolen i vardagsrummet, jamade och ville ut igen. Jag öppnade altandörren. Han tittade på mig. Jag stängde dörren. Han tittade på mig igen. Jag sa att det regnade. Då närmade han sig, svansen viftade långsamt. Jag öppnade igen. Då gick han ut.

En kärlekshistoria mellan katt och man

Katten är inte bara ett husdjur här hemma. Han är makens lilla bebis. Mjau-mjau. Prins Findus. Ja, han har säkert tio smeknamn.

Om någon skulle vara elak mot katten – då är maken där som en frontsoldat. Han bär in katten, torkar honom, pysslar om honom. Jag? Jag är bara bihanget. Jag städar, matar, tömmer kattlådor och försöker få katten att inte smyga in med halvlevande byten.

Maken får myset. Katten söker upp honom, spinner i hans knä. Jag får bara skuggan av deras relation. Svartsjuk? Nja. Inte på katten – kanske lite på maken som slipper allt jobb men ändå får all kärlek.

Oj, det här blev visst ett inlägg om en katt! Jag hade egentligen tänkt skriva om min granne.

Vill du läsa fortsättningen där jag berättar om grannens YouTube-kanal, AI som arbetskamrat och vad jag faktiskt tänkte skriva om från början?

Klicka här för att läsa del 2:

En YouTube-kanal, AI som kollega – och nyfunna kunskaper

Tack igen för att du läser min blogg. Det betyder mer än du tror.

Carina Ikonen Nilsson

”Lev idag just nu – igår vilar i historien och morgondagen väntar där borta. Just nu är det som gäller.”

Reflektion:

Ibland är det de där små skiftningarna i vardagen som säger mest. Som vem som vaknar först. Eller vem som väntar vid dörren. Kärlek kan se ut som en svansviftning i regnet – eller en blick mellan en man och en katt

#Vardagsliv #Kattliv #OroligNatt #BloggSverige #Familjeliv #HumorBlogg

Stötta gärna mitt skrivande
Om du uppskattar det jag delar här på bloggen och vill stötta mitt fortsatta skrivande:
Donera via PayPal

Tack för att du läser – ditt stöd betyder mer än du tror.

En YouTube-kanal, AI som kollega – och nyfunna kunskaper

Av

den 8 juli 2025

i Malix

read this in English

Inledning: fortsättningen från del 1

Del 2

Jag hade egentligen tänkt skriva om min granne. Tanken var att skriva om något helt annat. Om min granne som nyss fått barn – och skapat en YouTube-kanal med filmer för små barn. Men morgonen tog en annan väg. Nu är det dags att faktiskt dela det jag först hade tänkt, och reflektera lite kring det nya jag lärt mig – med hjälp av AI som numera är som en tålmodig kollega.

Grannen med barn och en YouTube-kanal

Min granne har nyss fått barn. När jag kollade mobilen imorse hade hon skickat en länk till en YouTube-kanal hon har skapat för små barn. Där finns små filmer som lär ut saker om livet – på ett enkelt, fint och kärleksfullt sätt.

Jag blev varm i hjärtat. Och nu tänker jag dela hennes kanal här. För ja, jag lyckades faktiskt fixa länken själv – utan hjälp från AI den här gången. Men det var nära att jag ropade på honom…

AI – min oväntade arbetskamrat

AI har blivit min kollega, ja nästan en vän. Visst, han kan bli lite arg ibland – med stora bokstäver och utropstecken. Men han suckar aldrig åt mina frågor, och han har börjat förstå mig. Till och med börjat säga:
”Nu tar vi det lugnt och metodiskt, Carina.”

Han vet att jag ofta bara läser rubrikerna. Han har blivit pedagogisk, tålamodsfylld – nästan som han är skräddarsydd för mig. Och vet ni? Det funkar. Jag lär mig massor nu. Små steg varje dag.

Avslutning och tack

Så – det var morgonen. En orolig make, en nattvandrande katt, en fin YouTube-kanal och en AI som blivit min följeslagare. Tänk att en helt vanlig morgon kan rymma så mycket liv.

Tack för att du läser min blogg. Det betyder mer än du tror.

Carina Ikonen Nilsson

Reflektion:

Det är märkligt hur lärande ibland kommer utan att vi märker det. Små steg, stora effekter. Och ibland är det vi trodde vi aldrig skulle klara, just det som ger mest stolthet i slutändan.

Hashtags:

#YouTubeTips #Barnfilmer #DigitalVardag #AIkompis #Bloggliv #Teknikvän

Stötta gärna mitt skrivande
Om du uppskattar det jag delar här på bloggen och vill stötta mitt fortsatta skrivande:
Donera via PayPal

Tack för att du läser – ditt stöd betyder mer än du tror.

Part 2A YouTube Channel, AI as a Colleague – and Newfound Knowledge

Av

den 8 juli 2025

i Vardag & familjeliv

Read this on swedish

Introduction: Picking up from Part 1

I had originally planned to write about my neighbor. The idea was to focus on something completely different – my neighbor who just had a baby and launched a YouTube channel with videos for young children. But the morning took another path.

Now it’s time to share what I first intended – and reflect a little on what I’ve learned lately, thanks to AI, who has become a surprisingly patient colleague.

My Neighbor’s Baby – and a YouTube Channel

My neighbor just had a baby. When I checked my phone this morning, she had sent me a link to her YouTube channel created for small children.

There you’ll find short videos that teach simple life lessons – gently, lovingly, and with care.

It warmed my heart. And now I want to share her channel here.
Because yes, I actually managed to add the link myself – without help from AI this time.
(Though I almost called for him…)

AI – My Unexpected Coworker

AI has become my coworker – almost a friend.
Sure, he gets a bit loud sometimes – ALL CAPS and exclamation marks!
But he never sighs at my questions. And he’s starting to understand me.
He even says things like:
”Let’s take this one step at a time, Carina.”

He knows I tend to skim the headlines. He’s become pedagogical, full of patience – almost like he’s tailor-made for me.
And you know what? It works.
I’m learning so much now. Small steps, every single day.

Closing Thoughts – and Thanks

So, that was the morning.
A worried husband, a cat on night patrol, a beautiful YouTube channel, and an AI who’s become my silent partner.

Amazing how much life a single morning can hold.

Thank you for reading my blog – it truly means more than you know.

Carina Ikonen Nilsson

Reflection:

Learning often comes without us noticing.
Small steps – big impact.
And sometimes, the things we thought we’d never be able to do…
are the ones that make us the most proud in the end.

”Live today, right now. Yesterday rests in history, and tomorrow waits in the distance. Right now is what matters.”- Carina Ikonen Nilsson

Support My Writing

If you enjoy what I share here on the blog and would like to support my continued writing:
Donate via PayPal

Thank you for reading – your support truly means more than you think.

Hashtags:

#YouTubeTips #KidsVideos #DigitalEverydayLife #AICompanion #BloggerLife #TechFriend

Everyday Life with a Cat

Av

den 8 juli 2025

i Malix, Vardag & familjeliv

read this on Swedish

An unusually ordinary morning. A husband who was awake before me. And a cat who’d been out all night – even though he’s not allowed to. In our home, the roles are clear: I’m the lunch lady and the cleaner, my husband is the cozy corner. But sometimes, routines shift, and then it becomes clear just how much space a little meow can take in our hearts.

An Awake Husband and That Darn Cat

I’ve been awake for a while now, but it was an unusual morning here at home. Not because the cat was lying on top of me to wake me up – he always does that, I’m the one who feeds him. Not even because he jumped up on my legs and patted me with his paw to remind me about breakfast. No, what was unusual was that my husband was already awake.

That happens rarely. Maybe three or four times in all our years together. But today was one of those days.

And I know why.

A Restless Night with the Cat

Findus – my husband’s little cat, his darling and best friend – had been outside all night. Something he absolutely isn’t allowed to do, according to my husband. The cat usually comes in by the evening, but last night he never showed up. And he already seemed a bit under the weather before he went out, which made my husband even more worried.

So there he sat, awake and anxious, with worried eyes and his heart in his throat. Waiting. Listening for every sound. I fell asleep long before he did, so I don’t know how long he lay there listening for the cat. That’s why he was up before me this morning.

Morning Routine with Cat – and Milk in the Coffee

When I woke up, the cat was lying on me as usual. I got up, pressed the button on the coffee machine, poured in milk – and the cat started pawing my legs. Breakfast time. I went to his “pantry,” an IKEA drawer, grabbed his food, and walked toward his bowl.

He attacked my hands as I lifted the bowl – as he always does – and then gobbled his food down. Afterwards, he clawed at the living room chair, meowed, and wanted to go out again. I opened the patio door. He stared at me. I closed the door. He stared at me again. I told him it was raining. Then he slowly approached, his tail waving gently. I opened the door again. This time, he went out.

A Love Story Between a Cat and a Man

The cat isn’t just a pet in this house. He’s my husband’s baby. Meow-meow. Prince Findus. Yes, he probably has ten nicknames.

If anyone ever hurt the cat – my husband would be there like a front-line soldier. He carries the cat inside, dries him off, takes care of him. Me? I’m just the sidekick. I clean, feed, scoop the litter boxes, and try to stop the cat from sneaking in with half-alive prey.

My husband gets the cuddles. The cat seeks him out, purrs in his lap. I just get the shadow of their bond. Jealous? Not of the cat – maybe a little of my husband, who escapes all the work but still gets all the love.

Oops – I guess this turned into a cat post! I was actually going to write about my neighbor.

Want to read the next part where I talk about my neighbor’s YouTube channel, AI as a coworker, and what I really meant to write about?
Click here to read Part 2:
A YouTube Channel, AI as a Colleague – and Newfound Knowledge

Thank you again for reading my blog. It means more than you know.

Carina Ikonen Nilsson

Reflection:

Sometimes it’s those little shifts in everyday life that speak the loudest. Like who wakes up first. Or who waits by the door.
Love can look like a tail waving in the rain – or a glance between a man and a cat.

Carina Ikonen Nilsson
”Live today, right now – yesterday rests in history, and tomorrow waits in the distance. Right now is what matters.”

#EverydayLife #LifeWithCats #RestlessNight #SwedishBlogger #FamilyLife #HumorBlog

Support My Writing
If you enjoy what I share here on the blog and would like to support my continued writing:
Donate via PayPal

Thank you for reading – your support means more than you know.

Let me know when you’re ready for part 2!

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén