Att bli sedd, lyssnad på är viktigt, en chefsuppgift om det är en bra chef ….

Inte varje gång jag kommer hem från jobbet och är så här spralligt glad.  Tänk jag  känner att det handlar om jobbet.  Och att det handlar om mig.  Fast inte från början utan först och främst handlar det om att jag  och mina kolleger har den bästa chefen man kan tänka sig.   Har inte upplevt den känslan innan. I alla fall inte så ofta som jag har förmånen att göra det idag.  Vårt jobb har innan vart svårdraget och så tungjobbat.

För ett år sedan fick vi ny chef.  I början innan hon började, tycket jag det kändes otrevligt i magen. Gillade inte känslan av att nu blir det nytt, nu blir det annorlunda.  Men sedan den dagen hon tog steget in i vår verksamhet, så är det som om vi har fått ett nytt jobb.  Ingenting är svårt längre, ingenting är omöjligt för vår chef.  Att komma till skott, få saker gjort, få besked, svar på det man frågar om och hjälp med det man behöver, är i dag  en självklarhet.  Inte en enda gång som jag frågat något eller bett om något som jag inte fått svar. Nu är det inte så att hon kanske alltid ger de svar vi vill ha, det vet jag inte, men vi får svar och de saker som behöver lösas, löses på ett eller annat sätt.

Dessutom får hon i alla fall mig att känna mig duktig, bra och duglig. Det är en helt nu känsla för mig. Den har jag inte upplevt innan.  Har nog aldrig innan upplevt att nu går jag hem från jobbet och i gatan vad bra det gick att jobba.  Det har alltid innan funnit lösa trådar som liksom inte blivit lösta. Alltid funnit en känsla av att nej, det gick inte, det fungerade inte att ro i land.  Kanske ro jag inte så mycket i land idag heller. Kanske är det precis samma jobb som det alltid har varit.

Men något är annorlunda, något har hänt. För idag bor det stunder av lycka, när jag jobbar, känner trygghet, känner att om det inte funkar eller om det inte blir som det ska. Så finns någon där som liksom hjälper till, förstår, tar på allvar, lyssnar stödjer, stöttar, förenklar. Mina mindre bra tillgångar syns inte märks inte, för det är inte fel som letas, utan lösningar.

Jag tänker att det här handlar inte om mig, det kan det inte göra. För jag är som jag är,  jag har inte förändrats.  Det är något annat som hittat till våran arbetsplats.  Jag tror det handlar om trygghet, förståelse, tillit, förutsättningar. Jag tror det handlar om att vi idag känner att våran chef lyssnar, förstår och har viljan att ge oss de förutsättningar vi behöver och måste ha. Även om  det inte blir som vi tänkt, så vet i alla fall jag att vår chef har undersökt, tagit reda på och verkligen försökt få ordning på…..  Det känns liksom som hon litar på…. känns som hon ser och lyssnar på oss.

Tänk va viktigt det är det här med att bli sedd, lyssnad på. Det är just det där som är underverket känner jag. Det är det som är det magiska i hela situationen tänker jag.  Nu handlar kanske inte allt om våran chef för jag ska inte heller sticka under stolen med att vi nog är en av de där få arbetsgrupper som faktiskt fungerar på ett utomordentligt sätt.  Vi jobbar nästan alltid ensamma, men i gatan vilket team vi är.  Vi litar alltid på att vi alla gör vårt bästa, när något blir fel eller man glömt eller gjort något tokigt så vågar vi stå för det, vågar prata om det.  Vi är arbetskamrater på riktigt. Vi lagjobbar fast vi har ensamarbete.  Finns nog inte någon som har det så bra som jag har det, för inte nog med att jag har världens bästa chef så har jag även  helt otroligt bra arbetskamrater, till och med bäst är dom.   Så där jag nu har jag skrivit av mig lite lycka och gladheter……

Nu hade jag velat lägga in en jätte fin bild, men det får duga med den här bilden. Havet är alltid en bild i mitt hjärta. 🙂 

Lev idag just nu, underverken sker när vi ser, blir sedda, då sker mirakel 🙂  Idag just nu  är ledigt mellan två jobbdagar och här ska vilas idag.

Carina Ikonen Nilsson