Klockan är bara 05.01. En ny dag har börjat – tänk, vi fick en till. En dag till att andas i, uppleva och leva. En nyutsprungen dag som ännu inte avslöjat vad den tänker ge oss.
När jag tänker så blir dagen spännande. Tankarna gör något med mig – det blir stort och skimrande inuti. Kanske borde jag tänka så varje morgon. Det ger en känsla av mening, av glädje. Dagen blir unik.
Trädgårdsstart och robotservice
Igår började jag min dag i trädgården. Redan innan klockan slagit nio var jag där med grästrimmern i hand. Hälften av jobbet var redan gjort innan jag ens tänkte på att det kanske hördes. Det var ju midsommardagen – folk sov säkert fortfarande. Någon kanske svor över ljudet från vår trädgård. Men det är historia nu, och jag hoppas på förlåtelse.
Samtidigt fixade maken med Kenneth – vår lilla robotgräsklippare som börjat gnissla. Efter vattning i trädgården blev det frukost ute i solen. Vi planerade en tur till stan för att köpa jord, bilkudde och lite annat smått. Lillkillen följde med. Vi slängde sopor, hittade jordgubbsplantor och mer gräslök. Två blommor som tidigare bott i krukor planterades om i slänten. Jag hoppas de trivs bättre där – i sin nyvunna frihet.
Vardagspussel med pannbiffar och en bortsprungen katt
Efter trädgårdsjobbet lagade jag pannbiffar – till familjens stora glädje. De åt med god aptit, men några blev kvar – perfekta att ta med till High Chaparral. Ibland är det skönt att äta något hemlagat och ”vanligt” även när vi är ute med husbilen. Allt behöver inte vara grill.
Under eftermiddagen var katten borta. Maken letade flera gånger, och till slut gav vi oss båda ut – vi gick nästan halva byn. Men när vi kom hem satt katten där lugnt vid matskålen och åt av köttfärsen vi gett honom tidigare. Vi hade nog redan anat att han var hemma, bara osynlig.

På kvällen bar maken ut TV:n till altanen. Vi avslutade dagen med en lugn stund tillsammans, innan kvällen blev till natt.
Avslutande ord
Tack för att du läser. Det här blev ett inlägg om en helt vanlig dag. Men ibland är det just de dagarna som fastnar i hjärtat – de där man bara är, gör det lilla, skrattar lite, planterar om, steker pannbiffar och letar efter katten.
De dagarna är värda att minnas.

E-böckerna får ett hem – och Vinghästen är på väg
Har du sett att jag gjort en sida där mina e-böcker ska få bo? Du hittar den här på bloggen (länk att justera vid behov). Just nu arbetar jag vidare med Vinghästen – den kommer senare i sommar. Kanske blir den bok också, men den kommer oavsett att finnas att läsa i enklare version här.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.