220 kvm och julfirande är lite litet. Jo så e re, decease detta inlägg skall skrivas. Därefter kommer jag packa ner min stationära dator, nurse för att sedan få plats med broders familj, click systers familj, min moder och där till min gamla farmor. Min älskade gamla Farmor. Tåren rinner ner för kinden, min moster upp i himlen viskar hela tiden till mig just nu, ”Carina, gråt inte torka tårarna och snälla gumman gråt inte. Kan du göra så, säger hon?” Därefter så berättas sedan den gamla historian om när jag var liten, ”och gjorde så” vilket var att grina upp hela ansiktet. Mormor som också bor i himlen, tittar lite strängt med glimten i ögat på min moster, säjer till henne att klart att flickan ska få gråta. Det gör henne till människa. Därefter klappar hon på mitt huvud och låter mina tårar torkas av hennes mjuka klänning med blommor på. Hela mitt sinne framkallar nu mormors mjuka händer som klappar mitt hår, doften av min mormor gör att tårarna stillas. Tårarna som fälls över att farmors sista jul, kanske är denna julen som kommer. Ännu är det inte säkert att min syster får med sig henne hit, men är det någon som lyckas så är det min syster som i så fall kommer att göra det.
Men tårarna rinner även för att min rädsla, som jag kände förra veckan, då det fortfarande fanns ett hopp inom mig. Hoppet om att min vän är fel att säga, för han är mera som ett av mina barn, även om jag inte är hans mamma så ligger eller bor han och hans själ just på den platsen i mitt hjärta som är till för barnen. Han är ett av mina barn om inte biologiskt så i alla fall mitt själsliga barn. Han har återigen så här i juletid fått för sig att välja att sakta ta livet av sig. Förra julen åkte jag upp till honom och hans familj i dag, med en julklapp till honom i formen av en tavla som jag gjort till honom, där till lite kläder till lillemannen som bara var fyra fem månader.
Idag sitter han i någon kvart och lurar ut hur han ska få nästa sil, eller så sitter han just nu och fiskar efter nästa sil. Det blir kallt inom mig, rädslan från i förrgår när jag hörde fel och trodde att pojken lämnat livet för att flytta upp ett steg till himlen han med. Just den rädslan grep tag om mig. För kanske är det just nu det som hänt, att han tagit sitt sista andetag, kanske är det just det som kanske hänt, kanske är det just nu i denna stund, just det, som han lyckats med. Kanske det skulle kunna vara så och kanske är det inte så. Det enda jag vet är att det gör för djävla ont att ha en pojke i tankarna som är vuxen men ändå ett litet barn. Idag är hans hjärta och hjärna kalla, idag vet jag att han kanske inte ens har en aning om att det imorgon är jul. Att hans son för andra gången ska uppleva julen, denna gången väljer sonens pappa att sakta ta livet av sig, i stället för att vara pappa till sin son och sin månadsgamla dotter.
Nej, min själsliga son väljer att knarka sönder sig, sin familj, stället för att ta tag i det livet han har, att vara pappa till sina barn. För Djävla sjukt att knarkandet, är viktigare än barnen. Denna skrift är nu till sin enda och den stationära skall nu plockas ner. Tillsammans med den stationära datorn skall även, Mina tankar om min knarkande pojke nu begravas. Datorn kommer jag återigen packa upp på juldagen, men, Mina tankar om Sonen skall inte läggas mera kraft på. Jag har lagt så många redan, mina känslor och mina tankar behöver inte den oron och den sorgen. Den sorgen kan komma då han gjort det han strävar efter, Då kan jag sörja, sörja i Kyrkan, vid hans bår, då kommer jag sörja hans död, och min oförmåga att inta sanningen, om att han är en knarkare som vill knarka, att han har ett val, ett val där han väljer att knarka sig till döds. Att han faktiskt skiter i alla, runt omkring honom, som bryr sig, och vill han väl.
Han vill knarka sig till döds och han vill inte ha omtanke överhuvudtaget. Om han inte får knarka till omtanken. Nej, nu kommer jag släcka ner tankarna, om honom. Nu ska jag välja livet, välja att leva just nu, nu handlar det om att packa ner datorn och fixa till. Därefter skall det firas Jul, en riktigt God Jul, tillsammans med min familj, mina syskons familjer , moder och farmoder. Vi skall äta gott leva gott!
Just så här, just nu, vill jag passa på att önska er alla en God Jul.
En riktigt God Jul, Där ni mår Gott, bor i närhet och kärlek.
Vill även passa på att tacka för att ni orkade läsa enda hit.
God Jul
Tomten Han kommer i år med
GOD JUL!!!
PS. 2011 är året då jag skall genomföra mitt GÖRA SKILLNAD!
Upptäck mer från Malix.se
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.