Malix.se

mars 2025
M T O T F L S
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

Författare: Carina Ikonen Nilsson

  • Artros är en sjukdom.

    Nu har jag gått Artros skolan.  Vad jag önskar är att jag hade gått den tidigare, viagra innan jag fick ont, för vad jag lärt mig där är att Atros är en sjukdom, där brosket i kroppen bryts ner fortare än det byggs upp.   Sjukdomen går i skov och träning gör susen.  30 minuter flera dagar i vecka är minimum,  där till alla muskelövningar samt töjningar så att man inte förlorar sin rörlighet är nödvändigt.  Har man Artros i höften knän är det ganska vanligt att man sedan får det i händer och andra ställen på kroppen.  Nu har jag tränings program för höft, knän och händer.  Det vill till att inte tappa sugen det vill till att hålla ut och göra.  Jag tänker att jag gör som jag gör med övriga livet.  Schema lägger,  ska strukturera upp det i min googlekallender.

    30 minuter cyklande varje dag, nu när hösten är mera kylig blir det cykeln nere i källaren.  Ryggprogrammet samt knäprogrammet efter cyklandet,  handprogrammet på kvällarna när jag ändå bara sitter och ser på tv.  Jag har lovat mig själv att jag ska bli bättre i min kropp. Kanske slipper jag inte värken, men jag ska lära mig hantera den. Jag har tänkt bibehålla den rörlighet jag har.

    Igår inhandlade maken nyponpulver i små kapslar. Det ska vara inflammationshämmande och nyttigt för återuppbyggnaden av kroppen där till Genacol som hjälper till med att bygga upp i lederna.

    Röntgen har jag gått och väntat på i flera veckor igår ringde jag dit för att undersöka varför jag inte fick någon tid. Remissen hade inte kommit fram. Men nu är det ordnat,  Ortopeden hade skickat påtryckning från vårdcentralen om röntgen och jag påtryckte från mitt håll.  På fredag ska jag äntligen dit.  Röntgen kommer visa på om jag behöver operation eller om det kommer hjälpa med att bara träna upp mina muskler i höft och knän. Genacol och de små kapslarna med nyponpulver ska jag fortsätta med. Det är ju inga farliga tabletter så som de morfintabletter jag fått innan.  Jag ska bli en duktig artros patient göra allt som jag kan för att bli så bra som möjligt är min vilja och tanke. 🙂  Träningen av min höft och mina knän ska jag göra försöka göra varje dag, minst varannan dag.  Även då skovet jag nu haft så länge gått tillbaka.

    Att få kunskap om sin Artros är viktigt i alla fall har det varit viktigt för mig. Nu ska jag ner i källaren och träna en halvtimma sedan blir det rygg och knä träning 🙂

    Ha en fin dag där ute i höstmörkret.

    Lev idag just nu, då blir vi mera levande och upplever de där små miraklerna i dagen.

    Livet är vackert även om kroppen strejkar och pratar i värk.

  • Kay Pollak

    Då fick jag ett nytt medlemsbrev i mailen. Som alltid när det handlar om Kay är det läsvärt och inspirerande

    shop verdana,segoe,sans-serif;”>Kays måndagstips nr 53
    Den 7 oktober 2013

    Fri från rädsla – då älskar du alla.

    Veckans övning: Pröva en hel vecka att älska varje människa du möter.

    Men herregud! Är inte detta att ta i? Det går väl inte!! Det kan väl inte vara möjligt? Det klarar inte jag. Inte kan jag älska ”den där idioten” på jobbet. Begär inte det av mig! Och inte kan jag älska den där ”grannen som alltid slänger sina fimpar i trappan”. Det bara kan jag inte. Och vaddå! Menar du att jag skall älska den där hemska människan som ständigt går och snackar skit om mig? Nej nej nej!

    Jag säger inte att det här skulle vara lätt. Men har du någonsin gjort ett försök?

    Solen lyser inte bara på goda och snälla människor. Solen lyser på alla. Också på de onda. Regnet faller inte bara på åkrar som ägs av goda och snälla människor. Det regnar också på de åkrar som ägs av onda människor. Kan en blomma tänka att: ”Jag ger bara min doft till de goda människorna som lutar sig fram och luktar på mig. Och när det kommer en ond, så låter jag bli att dofta.” Nej! En blomma tänker inte så. En blomma skänker sin doft till alla.

    Fråga dig igen! Tänk om det skulle vara möjligt att älska varje människa du möter under en hel vecka.  Jag skall själv göra övningen stenhårt den här veckan.  Jag säger inte att det kommer att bli lätt.

    Det handlar naturligtvis om att bli av med sin rädsla. Är du helt fri från rädsla i ett möte med en annan människa – så kommer du helt automatiskt att känna kärlek till den andra människan. Det är bara så det är. Det är enbart rädslan som hindrar flödet av kärlek att strömma ut. Är du helt fri från rädsla – upptäcker du att du inget annat är – än ren kärlek.

    Så hur kan jag då bli av med min rädsla? Samma svar igen och igen. Genom att arbeta med mina tankar. Och den här veckan sätter vi fokus på detta: Att börja lära mig ifrågasätta mina tankar. Är mina negativa tankar om herr X sanna? Eller är de falska? All förändring börjar med mina tankar

    Och hur lär jag mig ifrågasätta mina tankar? Det allra bästa sättet att börja lära sig ifrågasätta sina tankar, tycker jag, är att börja använda Byron Katies fyra frågor. Hon kallar det ”Undersökningen.”

    De fyra frågorna i undersökningen ser ut så här:
    1)      Är det sant?
    2)      Är du absolut säker på att det är sant?
    3)      Hur känns det när du tänker den tanken?
    4)      Hur skulle det kännas om tanken uteblev?

    Och vänd nu på innehållet.

    *****

    Exempel: Börja med att se på exemplet med Lisa och Kalle som fanns i måndagstips nr 50. Läs gärna igenom hela måndagstips nr 50. Exemplet ser ut så här: Lisa och Kalle är arbetskamrater. De jobbar tillsammans på ett projekt. En dag på jobbet sitter Lisa och oroar sig för att några papper med hennes anteckningar är borta. Hon sitter och letar på skrivbordet bland alla papper som ligger där. Kalle säger helt vänligt: ”Inte kan väl de ha kommit bort. De kommer nog säkert fram skall du se.” Lisa blir plötsligt kraftigt irriterad på Kalle och säger att han har ”avvisat” henne.  Jag har inte avvisat dig, säger Kalle. Lisa svarar nu i stark irritation: ”Du avvisade mig!”

    Ja, Lisa påstår upprört i det exemplet att Kalle har avvisat henne. Det är Lisa som har blivit störd och upprörd. Lisa har i det känsloläget inte lätt för att älska Kalle. Lisa kan då ställa sig de fyra frågorna.

    Fråga 1: Är det sant att Kalle avvisade dig, genom det han sa?
    Fråga 2: Är du absolut säker på att det är sant att Kalle avvisade dig, genom det han sa?
    Fråga 3: Hur känns det när du tänker den tanken? (att det är sant att Kalle avvisade dig, genom det han sa)
    Fråga 4: Hur skulle det kännas om den tanken uteblev?

    Vänd på innehållet.

    Och nu skriver jag in Lisas tänkbara svar i exemplet.

    Fråga 1: Är det sant att Kalle avvisade dig, genom det han sa?
    Lisa: Ja!
    Fråga 2: Är du absolut säker på att det är sant att Kalle avvisade dig, genom det han sa?
    Lisa: Nä, det är klart. Helt absolut säker kan jag ju faktiskt inte vara.
    Fråga 3: Hur känns det när du tänker den tanken? (att det är sant att Kalle avvisade dig …)
    Lisa: Det känns fruktansvärt. Jag blir aggressiv, stel och helt tokig!
    Fråga 4: Hur skulle det kännas om den tanken uteblev?
    Lisa: Oh, det skulle kännas sååå himla skönt. Då skulle ju allt vara jättebra!

    Pröva vändningen. Lisa sitter nu tyst en stund. Sedan säger hon stilla: Jag avvisade Kalle.
    Och i det ögonblicket när Lisa kommer fram till den sanningen, kommer också kärleken in till henne. Lisa kan nu se på Kalle med värme och kärlek.

    Vi började det här måndagsbrevet med denna provocerande mening: Pröva en hel vecka att älska varje människa du möter. Kanske är det möjligt att klara detta, om du börjar ifrågasätta varje tanke som stör dig om en annan människa. Är tanken sann? Är du absolut säker på att den tanken är sann?

    Jag önskar dig all kraft och lycka till med den här övningen.
    De allra bästa hälsningar och allt gott till dig!
    Kay Pollak

    Är du intresserad av inspirationsbreven, gå i så fall in på hemsidan www.kaypollak.com och anmäl dig som prenumerant. De kommer sedan gratis till din mailadress. På hemsidan finns också alla de tidigare inspirationsbreven. Det är bara att gå in där och klicka på rätt ställe och sedan skriva ut dem. Och samla dem i en vacker pärm, om du så vill.

  • Jag erkänner jag är nog lika impulsiv, Impulsiv va ordet fast oförmåga att planera framåt är nog mera det handlar om 🙂

    Ordet impulsiv och jag tror jag är som ler och långhalm.  Jag gillar till och med ordet, thumb och jag gillar eller som vår lilla Dessan tjej säger lillar ( då gillar man på riktigt) jag gillar när det händer saker, jag gillar när jag gör det som faller mig in.  I går beskyllde jag Jenny för att vara impulsiv för att hon ringde och berättade att hon skulle vara nere i Uddevalla i tre dag. Men nu ska jag villigt erkänna att jag faktiskt var likadan emot henne förra året då vi gjorde vår semester tur till Norrland. För när vi installerat oss på Campingen som vi va på då först ringde jag eller nä tror mera nära mig att jag smsade henne att jag var i Stockholm. Efter det sms gick telefonen hängde sig telefonen och samma stund som vi var på väg från Stockholm  kom jag i kontakt med Jenny. Så den gången blev det inget besök ingen träff.  Så visst Jenny du har rätt jag erkänner jag har nog mera damp än du.  Eller som du vill kalla det ADHD fast då har vi nog antagligen ganska lika mycket.

    Igår var alltså vännen här, där till hade hon sin hjärtevän med sig han hette Nippe.  Sedan var även en Kvinna som Jenny hade något samarbete med, Hon var även vice ordförande i Attentions något. Jag har inte så mycket koll på just sånt maken nämnde det igår.

    Jag fick chans att lära mig av gårdagen och av Annika Odén Frisk för hon hade tydligen skrivit något till mig en gång om att hon läst min bok.  Jag råkade ju då skriva något sånt där slentriansvar till henne. `” Tack för du läser och tillsammans sprider vi ringar ” Något sånt där riktigt opersonligt. Jag som inte gillar opersonligheter.  Igår fick jag chansen att i alla fall be om ursäkt för min opersonlighets skrivande.  Och vill passa på att skriva det här till er andra som kanske fått lika opersonliga svar.  För det har inte varit min mening men jag vet bara inte vad man skriver som svar.  Men när hon visade mig så tänkta jag till och kom på att jag måste anstränga mig mera.

    För självklart är det så att när det dimper ner ett meddelande på FB eller i mailen om att någon läst min bok och vill säga hej  mm så blir jag glad. Kan meddela att jag blir alldeles otroligt glad så där ADHD glad  så att jag får tårar i ögonen och blir helt mjuk på insidan. Sitter där nere i källaren på mitt vis  vid min dator och blir berörd glad och tacksam över att det finns någon som läser. Att det  i vårt avlånga land bor människor som jag inte träffat som läser min bok och tar sig tid att höra av sig till mig då de läser eller läst klart.

    Jo av Annika lärde jag mig massvis igår. Jag lärde mig att sluta upp med de där avståndstagande opersonliga  tackbreven. Här ska skärpas upp och till mig.

    Nej nu ska jag sluta trycka på tangenter  sluta upp med att sitta i morgonrock och skriva. Nu ska dagen bli min,  Nu ska dagen får visa mig alla mirakel och underverk.

    Ha en fin underbar dag idag

    Som Vanligt när det handlar om mig så glömde jag av att ta kort som minne från kvällen igår. Alla andra fixar sånt men jag kommer inte ens på att göra det när de gör det så inlägget får bli kortlöst som vanligt 🙁  Det är något jag måste träna mig på att komma ihåg att ta kort på saker och ting.

  • Och hon säger att jag är impulsiv

    Frågan är om hon inte själv är det. Jo, remedy och hon brukar säga att jag är impulsiv jo då. Idag ringde hon och berättade att hon skulle till Uddevalla och vara i staden flera dagar. Om jag hade tid så kunde vi träffas.   Ja om jag hade tid. Har man inte tid, generic så skaffar man sig tid. :O  Fast jag hade tid, men är inte villig att låta hela Uddevalla se spektaklet gå som en kratta simmar, så jag ordnade till det bra för fröken Ström.  Ordnade så dotterns kompis  hämtade dom i Uddevalla, senare i kväll kommer tjejerna även köra hem dom till hotellet.  Här bjuder jag på lite kex och ost.

    Lite av vår favorit både för mig och fröken Ström. Minns förra året när vi var nere sov på hotell när vi innan vi skulle sova hade tjej kväll på vårt vis.  Tjej kväll när tjejerna alla tre har Adhd. Är en kväll där man är uppkopplad med datorer och telefoner i högsta högg.

    Där till festade vi loss på just lite olika ostar :).

    Tänka sig idag kommer hon hit till mig 🙂 det visste jag inte i morse fick reda på det först vid 15 tiden idag. Ska bli jätte kul att träffa henne igen. 🙂

    Lev idag just nu så sitter jag och väntar på Jenny och gänget 🙂

  • Petter blev istället min farmor 🙂

    Idag hade jag tänkt mig en läsare dag, buy en sådan där när man kokar te och smyger upp i soffan med en bra bok.  Min bra-ighets bok heter 16 Rader, viagra   Herr Petter är det som jag hade tänkt läsa av.  Just musiken har inte varit min grej, buy cialis men texterna, orden och i de rader de flyter på i, hans texter är ord som jag gillar. De skapar tankar och flyttar in i olika små rum i mig.  Idag ska hans 16 rader få bli min fristad hade jag tänkt mig.

    Men så tänkte inte dottern för hon glömde av sin medicin idag, så jag var tvungen att lämna den. Samtidigt som jag gjorde det så hälsade jag på Farmor, dottern praktiserar på boendet farmor bor på.  Min gamla lilla älskade farmor som någonstans finns där inom den gamla tanten, hon som pratar konstigt som blivit blind och inte är kontaktbar mera än korta stunder.  Är egentligen min gamla farmor som jag så innerligt älskar. Men det gör ont att träffa henne, det gör ont att hon har försvunnit och bara glimmar till korta stunder.  Samtidigt blir jag så glad när något av det jag säger till henne får henne att glimma till. Idag var det min fasters namn som gjorde att hon glimmade till.  Hon trodde ett tag att jag var hennes dotter som då är min gamla faster. Jag lät henne tro det för hon såg så glad och tacksam ut av att faster var där.  Det värsta med det är att min faster och farmor inte kom överens i livet deras möten var små korta och inte alls kärleksfulla.  Min faster dog för några år sedan och ingen i vår familj visste om att hon dog.  Vi  fick veta det av en händelse  långt efter att begravningen varit.

    Det var härligt att se farmor sitta där och tro att hennes lilla dotter var på besök, E det du Tony frågade hon. Jag sa ja det är det hela farmor glimmade till ögonen fick ett helt annat  ljus när hon trodde att hennes dotter var där. Hade stunden inte kommit så hade min känsla med farmors besök varit helt annorlunda än det som bor inom mig idag.   Det ger mig tacksamhet, det gjorde mig glad att just få det där lilla ögonblicket med farmor när hon blev lite mera i sitt liv så som jag kände henne. Även om hon inte kände igen mig så kände hon igen sin dotter och då kan jag vara hennes dotter om det ger mig tillbaka lite farmor.  Kanske är det  egoistiskt av mig men då får det så vara.

    Nu så känns det lite extra bra  att faktiskt smyga sig ner i soffan med filten på benen och läsa av Petters 16 rader.  Ska bli spännande att  läsa om hans tankar om hans texter. Kommer de vara liknande mina tankar som jag får av hans texter?  Det återstår att se det …

    Lev idag just nu så ska jag läsa bok:) Nu blir Petter min fristad 🙂

  • Människor med glöd i sånna gillar jag

    Det blev inte som de ville, generic vet inte om Idol ens finns idag. Men i alla fall så hittade jag en aftonblad sida med idol vinnare vad de gör idag och vad de gjorde då.  Tydligen har det inte gått så bra för vissa av dom. Någon bodde i husvagn och hade studieskulder. Saknade de gnistan?  Just det kan jag inte svara på sånt vet inte jag.  För jag har inte haft koll på just dessa människor.  Egentligen är det nog så att jag inte har koll på människor i det stora hela. Jag har liksom fullt upp med att ha koll på mig själv.

    Men just det där med gnistan, sale Gnistan det som gör att människor brinner, health det som gör att vissa människor glimmar när de gör det som det brinner för. Jag älskar sådana människor som gör saker med hjärtat.  De som när de är i sin begåvning glimmar  de gör saker bara för de kan på ett positivt sätt.  Jag önskar att alla människor skulle få vara i sina begåvningar få vara i stunder där de glimmar och brinner för.  Tänk va världen skulle bli vacker om flera hade fått vara i just sådana stunder.   Glimmande brinnande människor för mig är Jamie Oliver när han lagar mat vilken inspiration han sprider, jag formligen älskar att se honom i action.  Det finns en Dansk kille som är bonde och gör härliga tv program när jag tittar på dessa program så förundras jag över hans ögon när han pratar om sitt jordbruk. Jag blir så fascinerad av människor som brinner. Som gör sånt de tror på. Som har glöd.

    Idag just nu ska jag ta på mig kläder idag är det Artros  skola på eftermiddagen.  Ska bli spännande.  För mig känns det viktigt att få så mycket kunskap det bara går om min sjukdom. Det gör att jag kan förändra det jag behöver förändra.  Sista läkarbesöket blev jag rekommenderad att skriva dagbok om artrosen, för att kartlägga när det gör ont och när det gör mindre ont. Tror jag är en duktig artrosare för ont vill jag inte ha och skriver gör jag och det bara för jag kan.

    Ha en underbar höst dag luften är helt underbar just den här tiden 🙂

  • Kay Pollaks måndagsbrev

    Idag var det kunskapen om det vi gör idag kan vara av betydelse långt fram i livet. Det säger mig att jag har ansvar. Det jag gör idag  ger kodsekvenser långt fram i livet. På min tid när jag gick i skolan hade jag en lärare i maskinskrivning som med vänliga ögon sa till mig att det spelade inte så stor roll om jag hade Dyslexi, order för jag behöver bara lära mig var tangenterna är så skriver jag.  Det är ofta jag  tänker på denna vänliga kvinna, treat hon var ofta i mina tankar när jag skrev min bok.( Jag föredrar att kalla mig Impulsiv).  Som om hennes ord var magiska, shop det var dom för hennes ord tog bort mycket av min rädsla för att skriva.

    Kays måndagstips nr 52.

    Den 30 sept. 2013
    Listan med uppskattningar.

    Berättelsen som finns i det här nyhetsbrevet hörde jag för många år sedan i ett sommarprogram. Den gjorde ett starkt intryck på mig. Jag vill gärna dela med mig av den.

    Berättelsen jag hörde:

    En fredag eftermiddag bad en lärarinna i en amerikansk skola sina elever att skriva namnen på alla sina klasskamrater på ett papper. De skulle skriva alla namnen under varandra i en lång rad. Sedan bad hon dem att tänka på det bästa de kunde säga om var och en av dessa och sedan skriva just det bakom det namnet. Bara fantastiska och positiva saker. Det tog klassen en timma. Sedan samlade lärarinnan in alla dessa papper.

    Under helgen satte hon sig och gjorde en lista till varje elev, där det stod vad de andra hade tyckt och skrivit om just var och en. På måndag delade hon ut dessa listor till eleverna.
    Eleverna fick sitta och läsa vad de andra hade skrivit. Efter en stund log barnen. Och det viskades. Jag visste inte att jag betydde så mycket för någon etc ….

    Uppgiften hade haft den effekt hon hade önskat. Eleverna blev tillfreds med sig själva och varandra.

    Många år senare blev en av eleverna dödad i Vietnam. Och lärarinnan deltog i begravningen.
    Hon hade aldrig sett en död militär i en kista. Det var en ung vuxen man som låg där och han var mycket vacker. Kyrkan var fylld av alla hans vänner och en efter en gick förbi kistan en sista gång. Lärarinnan var den sista som välsignade den döde i kistan. När hon står där, kommer en av soldaterna, som var med och bar kistan, fram till henne. Han frågar henne: ”Var du Marks lärare?” Hon nickade ett ”ja”. Sen sa han: ”Mark pratade mycket om dig.”

    Efter begravningen deltog de flesta av Marks tidigare klasskamrater i en sammankomst.

    Marks mamma och pappa var också där. De ville gärna prata med hans tidigare lärarinna.
    Vi vill gärna visa dig något, sa hans pappa, medan han tog fram plånboken ur sin ficka.
    De hittade det här på Mark, då när han blev dödad. Vi tänkte att du kanske skulle känna igen det här, sa han, medan han försiktigt vek ut ett slitet papper. Pappret var tejpat på flera ställen    på grund av allt slitage, alla de gånger det hade vikts ihop.

    Lärarinnan visste utan att se på pappret att det var samma papper som hon hade skrivit alla de fina orden Marks klasskompisar en gång hade sagt om honom.

    Tack för att du gjorde det här, sa Marks mamma. Som du kan se var det värdefullt för Mark.
    Marks kompisar samlades runt lärarinnan. Charlie log och sa: Jag har också kvar min lista, den ligger överst på skrivbordet hemma. Peters fru sa: Peter ville ha den listan i vårt bröllopsalbum. Jag har också kvar min. Den sitter i min dagbok, sa Marilyn. Och sen tog Jennifer fram sin plånbok och visade: Jag har den alltid med mig, sa hon.

    Då satte sig lärarinnan ner och grät.

    *****

    Det enda jag vill påminna om efter den här berättelsen är detta:

    I varje val jag gör förgrenar sig konsekvenserna oändligt långt bort.
    Väven som börjar vävas är oändlig.

    Tack för att du har läst det här 52:a inspirationsbrevet.
    Allt gott till dig hälsar
    Kay Pollak

    Är du intresserad av inspirationsbreven gå in på hemsidan www.kaypollak.com.  Där finns de tidigare breven att hämta. Där finns också information om hur du gratis i fortsättningen kan få dem till din mailadress.

    *****

     

  • 5-2 blir nyheter i garderoben

    Att gå upptäcktsfärd i garderoben var ett trevligt nöje idag.  5-2 gör inte bara nytta i kroppen utan även i garderoben. 🙂 Tre par jeans nästan fyra par, cheap prostate men de sista paret jag provade hade varit byxor som jag hade fått sitta fint i.  Eller nästan inte sitta alls, sickness så de får ligga kvar på den där längst-ner hyllan som jag innan har förträngt att den ens finns.

    Många kritiserar 5-2 men, nops inte här. Jag kan bara säga att det är positivt för mig. Migränanfall har blivit mindre, jag känner mig mera pigg, orkar mera även mina fastedagar. Dessutom har jag börjat uppskatta mat på ett helt annat sätt än innan.  Smaken av maten blir tydligare och till och med en vanlig ostmacka kan smaka ljuvligt, Om det är en god ost då vill säga :).

    Kaffet har fått flera nya nyanser och tänka sig efter ganska så många år av träning i att gilla kaffe.  Så har jag äntligen börjat hitta till den smak som passar mig bäst,  så som kaffet smakade när jag jobbade på en Pizzeria i unga år.  Kaffebönorna jag köper är av den mera kryddiga smaken men ändå blir det en mjuk rund smak av det när min soya mjölk är i.  Nej nu ska jag inte sitta här och skriva om mat, faste dagen är i gårdagen och just frukost en sådan här dag är en bra start på denna dag tänker jag.  Idag ska jag starta upp och göra en bra dag.

    Lev idag just nu

  • Fonder är spänning

    Fonder, health jo ämnet är intressant och när man handlar med fonder så behöves det lite is i magen. Just nu  håller jag inte på med just sånt utan sparar på vanliga konto. När jag handlade med fonder så var Rysslandsfonderna nya och faktiskt kunde jag tjäna mig en hacka. Idag hittade jag en sidan som just skrev om fonder och när jag gick närmare in på sidan så hittade jag även till utlåtanden om dessa Rysslandsfonder. Tydligen finns de ännu och det går bra nu, mind som Petter  säger. Det går bra för de fonderna.  När jag läste det stack det till i mig och kände att ojdå det var dumt att sälja redan då jag gjorde, nu är det nog uppe i massvis.  Men ånger är inte min grej jag gjorde annat i stället.

    Ska villigt erkänna att det kittlade till i tankarna nu när jag läst om det,  kanske är det något som jag ska göra igen. För spännande är det, då när jag höll på som mest satt jag ofta dagligen gick jag in och kollade till mina fonder. Ibland sålde jag några och köpte andra.  Japanfonder minns jag att jag köpte. Nej nu blev jag intresserad igen. Jag kanske ska ta och ta tillbaka mitt gamla intresse för just fonder. Det är lite spännande och roligtmen, Man måste vara medveten om att det är you win some and you lose some.  Det viktigaste av allt är att det ska handlas med pengar som man inte behöver, det ska vara pengar man kan undvara.  Pengarna som man använder  får ligga där och liksom växa till sig :).

  • När jag är utan Medicin så flyttar ICA hem till mig…..

    Jag har slutat äta medicin, help sedan ett tag. Tänka sig att jo då, medical ADHD sorten som bor i mig, har flyttat in på riktigt riktigt igen. Riktigt så det stänker ADHD.  Förr innan jag ens visste att jag hade ADHD så hade jag mini ICA i bastun. Där fanns allt det du behöver för säkert ett år framåt i tiden.  Hårschampo som stod uppradade i långa rader. Mjöl av alla sorter och te samt kaffe för flera månader framåt.  Dessutom lite extra om i fall att ….. Nu har jag inte ett mini ICA nere i källaren längre, för där har jag härbärgerat andra andra saker som minsann är bra att ha.

    20130924_21041320130924_210433

    Just bastu-rummet där har det flyttat in två eller tre olika sorters serviser med 12 av varje sort tallrikar, assietter och vad det nu är. Jag gillar porslin.  Där till har det fått plats med just sånt där bra saker som jag ställt dit som jag aldrig kommer använda men inte slänger.  20130924_210424

    För ungefär ett eller två år sedan gjorde maken ordning i källaren. Innan var det  min äldsta sons rum, det gjordes om  till mitt målarrum och lite förråd saker.

    20130924_21052520130924_21051020130924_210518 20130924_210503

    Nu har jag inte mycket plats för mina målar saker, kanske är det därför det är så svårt att börja måla.

    För någon månad sedan fick jag och maken ta över sonens gamla bokhylla. Vi ställde den i köket för att vi skulle ha tallrikar och lite sånt i den.

    20130924_210156

    Idag eller redan en vecka efter att vi fått dit den, fick den även verkställa som lagerhylla för varor som inte fick plats i skåpen.

    Jag är en samlare tyvärr, jag mår bra när det är fullt det

    ger mig trygghet. Utan ADHD medicin samlar jag på hög, staplar.  Vi är fyra personer i vårt hem de två stora barnen har flyttat, ändå  har vi idag fyllt upp våra två kylskåp och frysar inte en grej till får plats.

    20130924_210250Men jag lovar att jag inom kort ändå kommer att försöka trycka in mera för att jag glömde av att det redan var fullt.

    20130924_21022820130924_210313

    Just det där med att samla diskuterade vi på jobbet.

    20130924_210453

    Ooooo vad jag kände mig träffad när vi pratade om att samla….. Jag skulle behöva någon som hjälper mig på riktigt att inte samla på mig. Någon som berättar för mig att det räcker med det här du behöver inte ha tio likadana.  Och då ska denna någon inte vara min make för honom är jag duktig på att få han att förstå att mitt sätt det är rätt och riktigt.  Jag är riktigt duktig på det där med manipulation när det gäller honom tyvärr i alla fall med det här med att samla på saker och handla.  Det finns ju även en annan förkärlek jag har  Jag samlar på hushållsmaskiner har nog fem olika sorters kaffe maskiner,  sex olika dammsugare  var av tre är robotdammsugare.  En har jag fått av min broder sedan gick det av bara farten att skaffa flera:) <-fast egentligen ska nog gubben vara ledsen.

    Att inte äta Concerta har gjort att den vanliga trallen är här och nu kära KBT tant nu tror jag nog att jag behöver hjälp igen. För oj vad jag har samlat på mig.  Tänker posta det här inlägget innan jag ångrar det jag skrev nu.  Och samtidigt har jag lovat mig själv att jag ska ta mig i kraglösheten och ringa upp för lite återfalls preventions arbete för just nu blev det så tydligt för mig.