Har haft småbarnen här igår och idag.  Barn  i fem års åldern är riktigt ärliga och så härliga att diskutera med.  Igår hade vi en diskussion om musik.   Han hade bestämda åsikter om min musiksmak.  Den där Thåström va inte mycket att hänga i granen tyckte lillkillen.  När vi pratade om  att han en dag kommer bli stor och då kommer bo i egenlägenhet så kommer jag att komma på besök då måste han ju bjuda på fika.   Då förklarade den lilla mannen att det får bli fisk och dinosaurer och passade inte den fika, drug så fick jag ta med egen fika.  Idag spelade vi  Wii Super Mario något och oj vad irriterad han blev på mig.  Jag va ju ganska så kass på spelet dog hela tiden.  När han tröttnat rejält sa han: Men Carina det här spelet är för treåringar…… men en irriterad röst och suckade högt.  Jo, clinic det va inte helt enkelt det där…. inser att det inte kommer bli helt lätt att träna upp min förmåga så lillkillen blir nöjd med min insats. Har ju inte ens ett wii….

På Tisdag är det sista föreläsningen här i Färgelanda…  På tisdag är det  18 – 20.  Ska bli kul, men även skönt för oavsett om jag kan det jag ska prata om, så är det ändå nervöst även om det går över så fort jag börjar prata.  Det ska tydligen vara ganska så många som kommer dit.  Känns lite olustigt när det är hemkommunen,  Då blir det så när på något sätt.  Nej nu får det bli kväll för mig känner jag….

kanske blir det en timma nere i källaren senare nu får det bli soffhäng och en film.  Maken står för matlagningen så jag kan skämma bort mig i soffa 🙂

Lev idag Just NU!  Igår är minnen och morgondagen är inte ens ett minne…. Idag påverkar vi och tillverkar banar väg för morgondagens äventyr.

Ha en fin kväll….

Carina Ikonen Nilsson

Äntligen har  jag satt mig ner. Kom hem redan klockan tre men solen lös in igenom fönsterna. Oj, thumb oj, pill oj vad dammet yrde runt här. Hm farmor skulle blivit eld och lågor för att hjälpa till och städat idag om hon hade varit här.  Hade hon nu varit här och i livet så hade jag inte suttit i soffan ännu.  För den här snabbstädningen det blev idag, buy cialis hade hon inte nöjt sig med.   Tre timmar har jag dansat runt med dammsugaren och dammvippan. Så nu är det inte ens damm under byråer eller sängen,

Idag har det varit utbildning även igår va det utbildning. MI har ju gått den redan innan, men vad jag lärt mig.  Så många intressanta diskussioner det varit.  NU är det en månad tills vi ska utbildas igen, men innan de två sista dagarna ska det till att göras hemuppgift. Nu ska jag hitta någon som kan tänka sig att jag får öva på han eller henne,  vi får se hur det går.  Jag tänker att jag kan ha jätte nytta av just MI, även om jag inte kan använda det alltid i jobbet så är det ett av verktygen  som jag kan ha nytta av i mitt arbete.

Nej  trött ja så trött att nu blir det soffan,  har plockat fram en bit Brieost som ligger  framme för att bli så mjuk och god.  Ha en fin kväll.

Lev idag just nu igår är inte här och morgondagen den är först imorgon…..  Hoppas det blir en lika fin sol i morgon som det varit idag….

idag var det  då föreläsning. Det började riktigt bra kände jag.  Redan i morse gnagde självkänslan i mig, mind gjorde ont och fjärilarna i magen blev bara fler och fler.  Någon timma innan jag skulle ge mig iväg ringde jag maken och öste ur mig min ångest. Jag hade frågor om varför utsätter jag mig för det här.  Men herre gud tänk om samma människor kommer idag som va med förra gången.  En massa andra tankar och känslor dök upp som jag delade med mig av till maken. Nu är jag gift med världens bästa stöttande make så iväg kom jag hade med mig alla saker som jag tänkt ha med.  När jag kom till Furåsen så berättade hon som skulle står för allt runt omkring, hon som givit mig uppdraget om att hon hade haft svårigheter att ta sig in i byggnaden. När vi kom in i salen, så passade inte  deras kablar in i min dator. Jag har bara hdmi anslutning, de hade den äldre varianten. Is i magen nej den fanns inte.  Hela jag va i gungning.

Till sist blev klockan tre och  jag började prata, helt plötsligt var klockan dags för att sluta. Konstigt känner jag  för när jag är just i den stunden när jag står där och pratar så försvinner tiden och jag har egentligen inte en aning om vad jag sa eller om det är ett sammanhang i det hela. Men när människor stannar kvar och pratar känner jag att jo något gav jag dom nog i alla fall.  Det är ju  den där  lilla flickan i mig som flyttar in när jag blir osäker hon som visar hur det känns när självkänslan svajar.  Men jag tänker att när jag väl har gjort det jag är rädd, för då kommer jag närmare och närmare att att äga den där självkänslan där jag är mera trygg.

Just nu så här i efterhand så känner jag Yes jag gjorde det, jag fegade inte ur fast det va människor som jag har en relation till. Jag gjorde det igen.  Idag tog jag med mig pennan som jag skrev om i mitt förra inlägg. När jag visade den då fick jag till mig av hon som står för anhörigstödet att det är ett hjälpmedel som jag kan få förskrivet.  Hurra då gör det inte så mycket om min penna har gått sönder. Då kan det finnas en möjlighet till så jag  slipper klara mig utan den fantastiska pennan 🙂

Helt tom i kroppen är jag idag, sitter i soffan och slösurfar. Det får man när man föreläst och bjudit på sig själv.

Lev idag just nu,  i eftermiddag finns inte längre och morgondagen är först imorgon. Nu ska jag krypa ner i sängen, sova tills i morgon då det är utbildning för mig I två dagar ska jag få utbildning i MI. Har det redan sedan innan men att gå igen gör ju bara att jag får lite mera kan  få in nya tankar… lära mig ännu mer.

Carina Ikonen Nilsson

Men godmorgon, search sicken sol det är ute idag. Just nu sitter jag i mitt skrivarrum och samlar ihop det sista. Samlar ihop mig själv för att göra så bra ifrån mig jag bara kan idag. Ska snart ner i duschen för att liksom kvickna till.

Min fantastiska penna som jag hade tänkt ta med mig idag verkar ha lagt av.

Det är en smartpen som spelar in om jag är på möten. Den fungerar men lampan som visar vilket läge den är i, check har slutat att fungera. Det är inte vilken penna som helst, sales den har kostat en massa pengar så den får allt hänga med ett tag till. Vem vet, kanske kan jag ta med den till arbetsterapeuten, fråga henne. Men det går säkerligen inte, för jag har ju köpt den för egna pengar. De ordnar väl bara till sånt som de själva förskriver.

Skulle jag fråga arbetsterapeuten om en ny som ett hjälpmedel, så faller jag säkerligen utanför de ramar som behövs vara. Är troligtvis inte sådant som man får hos en arbetsterapeut. Egentligen så är det konstigt att andra människor ska bedöma, vad jag behöver för hjälpmedel i min vardag. Borde jag inte själv veta det bäst.

När jag va på utbildningen förra veckan så fanns det massvis med helbra memo artiklar, som jag skulle ha nytta av. Nu var jag inte helt dum när jag va där, för jag tog mig med papper hem. Tänker visa dom olika programmen för arbetsterapeuten. Vem vet kanske, kanske finns det något dom kan hjälpa till med. De hjälpmedel jag har idag, är hjälpmedel som jag köpt för mina egna pengar. Nu börjar dom bli till åren komna. Utvecklingen går ju framåt även inom dessa områden. De saker jag införskaffat för att jag inte ska vara handikappad i det som kallas dyslexi är: ett fantastiskt skrivprogram på datorn som läser upp det jag skriver.

Jag har en penna som spelar in allt som sägs om jag är på möten.

Jenny Ström min vän som nyligen var på tv, hade med sig en sådan penna. Då hon satt där och pratade om det faktum att människor med ADHD kan dö en förtidig död.

Nu handlar inte den förtidiga döden om en penna eller inte. Det har med helt andra saker att göra. Pennan gör mera underverk i att jag ska slippa känna av stressen på möten, den hjälper mig att slappna av och hjälper mig att minnas vad som sagts och inte på möten. Jag har en likadan penna på jobbet som jag använder mig av då det är möte. Den gör underverk, idag är jag inte rädd för möten och dokumentation. Idag är jag lika ohandikappad som mina kolleger, för idag har jag pennan.

Nej nu får det bli slutskrivet för idag. Nu ska jag ta hand om min dag. Föreläsning i eftermiddag, kanske ses vi där 🙂

Lev idag just nu.

Igår är inte längre här.

Idag just nu kan vi leva. Smaka på ordet Leva visst låter det spännande

Carina Ikonen Nilsson

Har haft ett inlägg som jag velat skriva i någon vecka, treatment men orden har inte formats så som jag vill. Nu sitter jag och väntar på att ett bröd ska jäsas och tänker att ett sätt att få koll, pilule är att skriva i köket. Brödet är glutenfritt, doctor  det va lite annorlunda att baka det än andra bröd. Kletigt va det och lite annorlunda när jag skulle göra själva degen.

Nu va det inte gluten och bröd jag hade tänkt mig skriva om, utan om Körkort. Körkort och tillstånd som måste sökas om du har ADHD. Dottern lämnade in om körkortstillstånd redan i höstas. Försökte redan då även få ett intyg av läkare, vilket trafiksäkerhetsverket vill ha då man har ADHD. Många vändor har det varit, och psykiatrin hade mycket att göra, så hela proceduren fick göras om och göras rätt. Trafiksäkerhetsverkets tid tog slut, så hon fick åter igen betala in för det nya tillståndet och göra ännu en synundersökning. Men denna gången hann dom liksom med på psykiatrin, eller hennes kontakt på psykiatrin gjorde det hon skulle. Dvs boka in en tid till en läkare.

Hon ville ha med mig till doktorn, fast hon faktiskt är 19 år så kände hon att jag skulle vara med. Så självklart gjorde jag som hon ville. När vi kom in till doktorn, frågade han lite olika frågor så som:

Om hon missbrukade droger eller alkohol, hur det funkade i skolan, om hon hade jobb och hur det funkade hemma.

Hon svara sanningsenligt att nej inget missbruk, nej hon var klar med skolan och jobb hon jobbade så mycket det bara gick, för det va ont om vikarier på den plats hon var timmare på. Hur det fungerade hemma sa hon att hon bodde med sin pojkvän och båda jobbade så det va som hos alla lite svårt, det där med ordningen och redan. Jag fick flika in att jag ibland kommer förbi och styr upp både henne och hennes pojkvän 🙂 fast mest på skoj.

Ett intyg är det ja, sa doktorn. Därefter la han ut en lång utläggning om hur tokigt han tyckte detta med just dessa intyg är. Hur kan han bedöma om hon är en bra bilförare? Hur vet han om hur hon fungerar i trafiken? Vet hon det själv? fick dottern som fråga. Vilket dotter svar blev nej, det vet  väl inte jag, det kommer ju tiden att utvisa, när jag väl lär mig att köra bil.

Det var just det här som blev mitt inlägg. Är det inte konstigt att trafiksäkerhetsverket litar mera på en doktors intyg, än om jag som person känner mig mogen nog att ta körkort? Borde det inte vara så att trafikskolan har större möjligheter efter utbildning ge svar på om dottern klarar av och ska ha körkort?

Vi har ju sätt flera vändor i media om hur man tar bort människor från sina yrken, bara för de kommer fram att de har olika former av diagnoser. De senaste året, borde inte de klanderfria åren mera visa på att jag klarar eller inte klarar av att sköta mitt jobb?

Borde inte vi omvärdera och utvärdera, så att vi hjälper och stärker människor istället för att krångla och ställa till?

Oj då, nu ringde klockan och nu ska bröden in i ugnen.

Lev idag just nu igår är historia och imorgon är inte här ännu vissa av oss får inte ens uppleva en morgon dag så lev idag just nu…

Carina Ikonen Nilsson

har just kommit hem från Bäckefors där det idag  hade startas en ny grupp för som ska lära sig sova :). KBT är sånt jag gillar, sick och en tjock bok fick jag med mig hem.  Under  åtta eller tio gånger ska vi nu träffas i gruppen, there  lära oss mera om att sova och ta vara på den sömn vi behöver så väl.  Eftersom jag är så fasligt rädd för tabletter, så  vill jag verkligen lära mig eller i alla fall försöka få ordning på det som ska bli i ordning på.

Nu visste jag det vi pratat om  redan innan men lite tankar vaknade till liv igen.  Här ska återigen skrivas sömndagbok. Men även en beteende dagbok.  Redan nu ser jag det här som en chans, att kanske,  kanske denna gången ska jag få den rätta knycken på det där med sömn.  Jag gör  många saker rätt, men ändå finns det sådant som jag kan slipa till och förfina.

Den första åtgärden jag ska göra är att redan nu få ordning på klockslaget när jag ska sova.  Eftersom jag jobbar och har jour så får det vara det som bestämmer när jag ska sova.  22.30  ska den här lilla tanten vara i säng, inte mobilsurfa den där mobilen ska ligga i ett annat rum till och med. En ny gammal vana ska till, det är den varma chokladen på kvällen den ska ingå i min sömnrutin.  Här ska övas så det funkar. 🙂

Jag har ju redan rensat ut mitt sovrum från saker som stör. Det va många år sedan jag rensade bort  ritblock, dator, och böcker av lärande saker. Så just sådana problem finns inte.  Det är bara den där rätta knycken att få till det där att hoppa på sömn-tåget och hålla i det där handtaget att verkligen sova som ska till.  Vi får se hur det går med den saken 🙂

Lev just nu just nu är hela tiden. Igår  är aldrig just nu och morgondagen inte heller just nu är alltid just nu.

Ta hand om dig och din dag.