Här blåser det i träden idag. Håll i hatten om du nu har någon.  Förr när jag var i trettioårsåldern när mina kala fläckar tog fart på huvudet, sovaldi  då bar jag alltid hatt. Inte för att jag frös utan för att på något sätt dölja mina ganska så stora kala fläckar, help där håret ramlat av.  Har från och till även nu samma problem, viagra sale men idag blir de kala fläckarna  kanske  så stora som en femkrona inte mer.  Långt hår har jag  och en tofs gömmer mycket.
Hormonförändringar sa läkaren,  sedan bytte han ut den diagnosen till stress.  Då i 30 års åldern fick jag  kortison sprutor i huvudet. Idag säger man att det finns inget som hjälper. Fast de där sticken med kortison, gjorde i alla fall att håret slutade trilla av och det gjorde att det växte ut igen.  Men jag har ju inte läkarexamen.  Alla dessa ord av att jag skrev håll i hatten.

Varför är jag vaken redan nu? Jo, för min artros har vaknat till liv, på en nivå som jag inte känner igen.  Har känt av den nästan hela natten, sova när man inte vågar röra sig för att man är rädd för smärtan som blir till om rörelsen blir fel, är svårt.   Idag redan nu, har jag tänkt mig ta mig ner till min cykel och trampa en stund. Ska nog även  styrketräna en stund.  För det brukar bli bättre när jag tränar.  Ska i alla fall träna innan jag kapitulerar och tar medicin för värken.  Då känns det i alla fall mera okej att ta medicin, om jag liksom gjort allt det där andra,  som jag kan göra för att slippa ha ont.  Så här får bli en timma på cykeln, och en  20 minuter på träningsbänken. Hör redan hur cykeln ropar på mig.  Synd att det är så tidigt på morgonen för  lite dumt att köra igång stereon nu får bli lurarna istället. 

Lev idag just nu, igår är inte här och kvar mera än i minnen. Morgondagen den är inte här ännu.  Idag just nu går att påverka i dagens val påverkar vi vår morgondag.

ja nog är nyåret lite av magi om än bara i mina tankar.  Nyårslöften ges men inte av mig.  Jag försöker i stället göra de där förändringarna när det är  just nu och då.  Varför vänta till nyåret när man kan gö med en gång?

2014 var ett bra år för mig känner jag.  Jag höll fast vid träningen, thumb  haft en hel del föreläsningar under året, try vi gjorde en underbar resa till norr igen. På  hösten hittade jag och maken ett lite nytt intresse.  Vår chiliodling. Som vi idag redan har börjat skörda i.  Har kanske  haft chiliintresset några år men inte så som idag. Idag har vi liksom kvalificerat oss mera.  Vilket du kan läsa om här. 

Under hösten  tog sig Anne ner till mig och visade oss här på Dal sina underbara produkter som ni läst om en del. Nature Made så klart, som tidigare hette Angel power. Vilket är namnet jag egentligen gillade mera. Men spelar ju ingen roll  namnet för produkterna är ju de samma och är helt underbara.

Jag har även lärt mig mera om Självkänsla och kbt under det år som nu bytt siffror.  Och när kursen var avslutad, så hade jag och de andra tjejerna en heldag och helkväll här hemma hos mig.  Vilket var en så trevlig kväll att den alltid kommer att bo hos mig.  Vi har ju lite samma tillgångar inom oss i formerna av ADHD och när vi träffas så brukar det bli lite mera magiska stunder.  Vi som när vi är ute i livet kanske känner oss lite mera annorlunda, blir  tillsammans bara helt vanliga och har väldigt roligt tillsamman.

Jenny min vän i Stockholm  vart på besök. Vi hade en trevlig fredag på en lite mindre trevlig restaurang. Dagen efter kom hon hit och vi umgicks på vårt sätt när vi inte somnade på soffa.

Höll nästan på att glömma en annan rolig upplevelse, som var när jag och maken tog husvagnen till min vän Majsan. Vi tillbringade en dag och kväll hos henne. Det va grymt roligt fast solen vart lite extra stygg den dagen för min vän som satt i solen hela dagen.  Röd kräfta är ett snällt ord.

Nej nu får det bli att gö annat än bara sitta här, så här den första dagen på året.  Julen och firandet i går ska bort,  nu har jag firat klart och snart fyller jag år.  Då vill jag  inte ha  vare sig jul eller nyår här  då ska det vara som vanligt för mig.  Ett halv sekel har jag snart lev, oj vad jag börjar bli gammal.  Fast det känns inte så, känner mig fortfarande som vanligt.  Är lika levande nu som då…..

Lev idag just nu. Igår är ett minne och morgondagen är inte ännu skriven idag kan vi skriva historia i alla fall påverkar vi morgondagen i Nuet. 🙂  God fortsättning på det här nu nya fina året.

2015 

Tydligen har jag  firat fem års jubileum i mitt företagande, store på något sätt måste det ju firas.  Fem år oj vad tiden går….   ett år till lär det bli. För redan nu är det  bokningar  och förfrågningar, recipe om jag kan komma och bjuda in  olika personalgrupper i min värld.

Den där världen där det blir lite som det blir… och när det blir som det blir…. då tänkte jag just inte på att det skulle bli just så.

Vill passa på att önska alla ett gott slut på detta  nu så gamla 2014. För mig känns det fortfarande nytt. Har inte ens  klarat av att skriva 2014 utan att tänka efter innan, kanske landar årtalet hos mig just nu.  Lite sent är det för nu ska jag ju lära mig skriva 2015 efter imorgon.

Gott slut på detta nu lite gamla året

 Jag önskar er alla

ett fantastiskt

Gott Nytt ÅR!!!! 

Detta så spännande 2015 hur kommer det att bli? Vad  kommer vi att få uppleva?  Vad kommer att pratas om?  Vad kommer vi engagera oss i?

Lev idag just nu,  ha helt fantastisk fina  dagar detta här 2014 året. Snart är 2014 historia och framtiden ligger här i det lite Nyare och spänstigare året 2015.  Vilket jag även vill att det året ska bli ett  helbra år. Ta hand om det som är viktigt dvs DIG själv.

Bilden får symbolisera hur det nu snart Nya året tar sig fram och börjar spira  Gott Nytt år!!!

Idag så här dagen före dagen får det bli ett inlägg från min chiliblogg. Just nu flyter livet på som vanligt här hemma, sovaldi sale kanske är det så att dan före dag ska vara just en flyterpå dag.  Chil In

Får bli en bild på julgranen vi har på jobbet för här hemma har vi ingen gran.  God jul!

Utan  detta är en förmån som bara föräldrar till mera  särskilt utvalda speciella barn får uppleva. De där barnen som har lite mera speciella egenskaper. De som behöver det där lilla extra. 🙂

Sonen härligt glad idag över att gå till skolan, hospital var till och med noga med att visa att han hade matchat både kläder och fingerprydnader. Han köpte sig en ring igår där till så fick han en julklapp för tidigt.

En nu fin Luvtröja utan luva men, med dragkedja i fickorna. Det gäller att ha smarta, snygga och bekväma kläder, då kan till och med han visa och vara noga men, egentligen är det Bekväma, Smarta och till sist snygga som är receptet på att vår son ska se någorlunda välklädd ut.

Blev helt rörd och fick lite tårar i ögonen när jag såg han gå iväg. En helt annan status på den hållningen, han hade i dag när han gick ut till taxin. En helt annan kille som gick iväg idag.  Handlar det om utveckling eller är det någon som bor på skolan eller är det att det är den stora högtidsdagen idag?

Idag när han skulle vakna  vart det inte alls svårt att väcka honom.  När jag sa till honom: nej  inte den tröja du måste ha en ren, ny tröja. Började han argumentera om att det vara va den tröja som funkade ihop med hans nya fina luvtröja, utan luva.  Då  gick jag in i hans rum tog ut en  nästan likadan tröja i samma  färgskala, sa att  ja men den här den passar precis lika bra.   När han sedan skulle ta på sig strumporna  blev det en nej,  nya strumpor, vet du.  Inte ens här blev det diskussion.

När han var klar kom han ut och visade på hur han såg ut.   Eftersom han hade somnat med håret blött i går såg han lite rolig ut i håret.  Då sa jag  gå in och kamma håret med  vatten på kammen, så blir det bra.  Ingen diskution här heller.

Här sitter jag och funderar på  har han mognat över natten?

Är det någon på skolan som han kanske är intresserad av?

Är det högtidsdagen idag, då han ska  äta julbord med hela skolan?

Eller är det samtalet som blev till igår hos doktorn?  Då doktorn hade ett härligt, bra samtal med honom om att det är viktigt att man  har  kunskap om sina funktionsnedsättningar. För då man kan göra något åt dom. Kanske är det en Kongo av allt.

I alla fall nu när jag skriver, kommer det även till mig att oj, här sitter jag och bubblar av glädje, över en rätt simpel sak.

Något som andra föräldrar inte ens  reflekterar över. Något som är helt normalt för dom. De har  aldrig behövt  kämpa med kläder. Aldrig behövt få in en  nästan vuxen kille i duschen, aldrig fått hör av någon att men  herre gud, hade han inga bättre kläder att ta på sig.  Tror inte att det är många föräldrar som  en helt vanlig dag, står i hallen säger hej då till sin nästan 18 åriga son, som  ser honom gå ut ur dörren med en rak rygg, med lite stil och pondus, som  sätter sig och skriver ner sina funderingar och bubblar  av  glada känslor i kroppen, över att sonen  såg bra ut, som såg att sonen kände sig stol över sig själv över att han var så snygg. Just den reflektionen är nog inte så vanlig med vanliga  vardagliga barn.

Detta handlade om att  han nu hade en ny fin luvtröja utan luva men med dragkedja i fickorna. Han  kände och tyckte själv att han var välklädd.

Nej jag väljer att tänka att just det här det handlar om allt.  Det handlar om att han  börjat mogna, som ung vuxen,  det handlar om att han  kommit på att det är viktigt, att  se någorlunda ut.  Samtalet med doktorn i går tog han till sig,  och eller men framför allt så börjar han inse att han är värd att se bra ut.

I fredags gjorde jag mitt sista uppdrag för i år. Långt inne i Dalslands mörka skogar fanns det ett litet Gästgiveri med underbar utsikt. Melleruds Kommuns hade anlitat mig.  De  ville ta del av det som jag hade och bjuda på.   För någon eller några månader sedan var jag på besök i Mellerud  och pratade inför en  annan grupp människor och de hade varit så nöjda att någon chef för socialpedagoger ville att jag skulle prata med dessa innan de skulle äta julbord.

Den där tidsoptimisten som blir en tidstjuv för mig gav mig möjligheten att upptäcka i det vackra Dalsland. Ovanför Mellerud fanns massvis med intressanta ställen.   Jag brukar ju ta god tid på mig när jag är ute och åker för att vara helt säker på att komma i tid. Vilket jag även denna gång gjorde.   Just denna gången var det riktigt bra att tiden fanns för att koppa ihop datorn med en tv-skärm va inte helt enkelt.  Många knappar att trycka på va det men till sist fick jag ihop det, cialis även om  jag och  de som lyssnade fick nöja oss med  halva bilden.   För hon som arbetade som konferensvärdinna hade lika lite kunskaper som jag i att få ihop just det där tekniska.

Slank in på Bloms för att leta efter luvtröja med dragkedja i fickorna till vår son. Just sådana tröjor finns inte. Jag  och maken har letat i  två år tror jag efter just  luvtröja med dragkedja i fickorna till sonen.   Just den luvtröja som sonen ska ha är lite speciell för det ska vara mjukt tyg utan lappar, sömmarna ska inte kännas och det måste vara en smart tröja. Det måste vara dragkedjor i fickorna.  Han har en sådan som är väldigt gammal,  till och med så att det är hål i den.

Nu hittade jag kanske inte  en riktigt sådan som han  vill ha för just denna luvtröjan var inte med luva på. Men det var dragkedja. Man kan inte få allt antingen är det luva eller dragkedja.  Jag blev riktigt glad över att i alla fall hitta  en av två delarna i tröja och just dragkedjan är det som är viktigast för sonen.   Jag blev så glad så jag till och med köpte två likadana. Äntligen slipper vi se sonen ta på den där fula luvtröjan han har haft så länge nu.

Efter luvtröje-köpet som var utan luva, bjöd jag mig själv på fika. Jag kan lova att just denna räkmacka var en av de godaste. Blev smått överraskad av att de på fiket på Bloms hade handskalade räkor och så riktigt goda smörgåsar.

Nu är det ledighetstid, sista föreläsningen för i år är gjord.  Jag har lovat mig själv att vara riktigt ledig under jul och nyår.    Så fikan va mitt sätt att fira jul-uppehållet samt mitt luvtröje med dragkedja utan luva köp.

Lev idag just nu.  Igår finns i våra minnen.  Idag skapar vi minnen för i morgon 🙂

Igår  åkte jag hem till dottern för att se hur deras renovering blev.  Av tillfälligheters tillfälliga val som jag gjorde, pharmacy så blev det  att jag uteblev att vara deltagare i en olycka.  En riktigt hemsk olycka, shop där det är ett under att ingen dog.

En bil som voltar och kör på taket  i ca tre hundra meter. Ett under att ingen, inte ens bilförarna kom till skada.  Innan de hade voltat  så hade de lite längre ifrån Högsäter, tvingat ner en annan bilförare i diket.  Det ljud som skapades av bilen då den kanade på sitt tak var nog det vidrigaste ljud jag någonsin hört. När bilen  fick stopp kröp det ut två människor från bilen och flydde från platsen. Bilen var stulen.  Den ena kille blev sedan tagen av polisen. Denne killes gång stil var något som egentligen mera hade passat i en skämt film än i verkligheten.  Har nog inte sett någon så påverkad av alkohol eller droger någonsin.

Men i alla fall, tillfälligheter gör att man får vara med om eller inte vara med om.  Min dotter frågade om jag skulle kunna köra henne hem från jobbet.  Först svarade jag henne att nej ta du bussen, jag kommer sedan, jag  har lite mycket på gång just nu. Men snabbt därefter ändrade jag mig, sa till henne att jag hämtar henne.   När vi vart hemma  en stund i dotterns hus.  Sa sonen, att du får köra mig hem mamma.  Han va där och renoverad för dottern och hennes sambo.  Jag sa nått vänta lite.  Några minuter efter att jag sa vänta lite, så hörde vi hur det skapade och lät värre än värst. som om  någon tappat en släpkärra fast värre.   När vi tittade ut från fönstret låg det en bil på taket femtio meter från dotterns hus.

Gissa om jag haft många tankar om den här händelse,  så många tacksamhetstankar. Om att Just den olyckan inte var menad för mig, eller mina barn.  Vi var liksom skonade från händelsen. För hade jag kört lite senare, så hade jag mött denna kanande bil.  Hade jag kört hem sonen, när han sa att det va dags. Då hade vi stått med bilen på tvären och mött den kanande bilen.

Att det inte just då bilen kom kanades, gick någon över vägen är också ett mirakel.  Eller att inte den kanande bilen mötte en annan personbil, buss eller lastbil är också ett mirakel.

Just den här episoden har varit i mina tankar sedan det hände i går vid fyra tiden.  Och på något sätt känner jag att någon eller något där ute i universum hade andra tankar och gärningar för mig.  Ibland är vi på något sätt skonade från verklighetens otäcka händelser.

Nästa vecka bär det av till Mölnlycke 🙂 Kolla in det.   Hade velat vara där hela veckan och lyssnat på alla föredragen men ibland vill livet något annat.  I alla fall kommer jag vara där den 24 🙂