Författare: Carina Ikonen Nilsson

Idag plockade jag ihop en påse med saker jag haft på jobbet. 11 snusdosor av olika smaker, parfym, deodorant, närings drycker och annat krams. Men tro inte att jag är klar – nono, det finns mer! Papper av olika slag från utbildningar, hjälpmedel och mallar som jag samlat på mig genom åren. Och så skorna – jag trodde jag hade fler, men det var bara två extra par, vilket var en lättnad. När vi startade upp den avdelning som är idag hade jag pyjamas, sängkläder och annat för natten, men det försvann för ett år sedan. Det känns bra.

Ett värmande farväl

Idag sa jag hejdå för en tid till jobbet. Det kändes i hjärtat att säga farväl till klienter, kollegor och andra viktiga resurspersoner kring vår avdelning. En av dessa kringresurser berättade för mig att jag har gjort ett värdefullt jobb. Det värmde mitt hjärta kan jag erkänna.

Doften av omtanke

Innan klockan 15.00 doftade hela avdelningen av nybakat bröd. Jag hade tänkt att det kunde njutas av under eftermiddagen. För mig är att baka bröd till våra klienter och personalen en handling av omtanke, för att skapa en känsla av hemtrevnad.
Jag har alltid haft det som en grej att baka bröd och scones till ungdomarna jag arbetat med. Tanken har varit att vissa aldrig fått uppleva den doften och känslan innan. Men det är först i år jag gjort det här på min nuvarande arbetsplats. Tidigare var det en kollega som gillade att baka kakor – något jag inte är så bra på. Men bröd? Det är min grej! Vem vill inte ha bröd som just kommit ut ur ugnen?

Hemma och framåt

Det fanns lite sorg i mig när jag lämnade jobbet, men samtidigt infann sig en härlig känsla av att nu är vi på gång här hemma. Nu kan lillen flytta in, och nu finns tiden att göra det så bra som möjligt. Vad framtiden har att erbjuda kan jag inte tänka på ännu. Det går inte att strukturera nu – det får ta form framöver. Jag kan bara vara här och nu.

Små vardagsäventyr

När jag kom hem hade maken lagat till pasta och köttfärssås Det var härligt att komma hem till. Efter maten åkte vi till återvinningen för att slänga skräp. Visst, vi kunde ha gått dit, men det var så kallt och vi hade mycket att slänga. Dessutom bokade vi hotell för helgen. Vi ska till Göteborg och se Thåström! Det blir en hotellnatt så vi slipper åka hem i mörkret. Och så får vi njuta av en god hotellfrukost.

Tack för att du läser

Nu är jag trött, och den här texten får räcka för idag. Jag vill önska dig en fin kväll och tacka dig för att du läser min blogg.

#Vardagstankar #Jobbavslut #Omtanke #NybakatBröd #Framtidsplaner #Thåström #Hotellnatt #malix.se

Läs fler inlägg på Malix.se

Receptet på brödet jag bakar på jobbet är enkelt.

4-7 bröd.

4-7 räcker att tänka. plus lite salt

4 dl vatten

7 dl mjöl

salt, lite honung samt olja brödet när det har jäst krydda med lite oregano. Brödet ska jäsa en gång som deg. Det ska jäsa en gång till efter att du gjort degen till ett bröd. Sätt sedan in det i ugnen i 30 minuter på 200 grader längst ner i ugnen.

En dag fylld av familjetid och fotbollsglädje började med barnbarnens fotbollscup. Dagen avslutades med ett varmt välkomnande av vår nya familjemedlem.

Ett lite senare inlägg idag, även om det inte är sent i den bemärkelsen. På morgonen tog vi tillfället i akt att se de små barnbarnen spela fotbollscup. Vi hann bara se en match var för dem. Det var riktigt roligt att se de små barnen ta sina första steg. De kanske påbörjar en eventuell fotbollskarriär. Fast kanske blir det bara en fas under preteen-åren, det vet vi inget om just nu.

Instruktioner om hur man beter sig på en fotbollscup

I alla fall fick jag tydliga instruktioner från sonen. Mormor och farmor behöver heja och klappa händerna. Detta ska ske när båda lagen gör mål. Här är det inte någon tävling. ”Det skulle vara skamligt, mamma, om du blir utslängd av domaren för att du är så engagerad.”
Men det var svårt att inte låta ett glädjetjut slippa ut när yngsta barnbarnet gjorde sitt första mål! Båda två var väldigt duktiga, men vårt lilla E var lite bollrädd. Det kanske man inte ska vara när man spelar fotboll, men det blir säkert bättre till nästa match. Under tiden får Farmor/mormor träna på att inte vara lika engagerad och tävlingsinriktad som jag var idag.

---

Bilden är skapad med hjälp av AI-verktyget DALL·E via ChatGPT

Vår nya familjemedlem

Idag har vi träffat vår nya familjemedlem för första gången i verkligheten. Ett härligt trevligt barn som kommer att passa så bra in hos oss. Vi var ute och åt tillsammans och hade en riktigt trevlig stund. Samtalet flöt på och var intressant. Jag ser verkligen fram emot att hen kommer och bor hos oss.

Innan vi gick fick både jag och maken en kram. Hen och maken hittade direkt gemensamma intressen – de pratade datorer och grafikkort. Jag tog på mig det jag är bäst på, nämligen att berätta om rutiner och regler hemma hos oss. Vi har inte många regler, men de vi har är viktiga.

Datorer behöver uppdateras.

Till veckan kommer hen för första gången och ser sitt rum. Hen verkade glad över att det redan står en dator där, även om den behöver uppdateras snart. Inte för att det var hens ord – snarare makens.
Vi älskar datorer i vår familj, och alla ska ha en egen. Dessa datorer ska vara bra! Maken nämnde att han ska vara tydlig med att den nya datorn inte får öppnas och pillas med.

På vägen hem pratade vi med vår yngsta familjemedlem som flyttade i höstas, om hans dator som står i källaren. Vi undrade om vi kunde ha den som ett litet pill-projekt. Det var okej, sa han. Nu finns det en som fungerar för spel. Det finns en annan som man kan försöka fixa och bygga om man vill.

Ja, nu sitter jag här med hela kroppen full av känslor och tänker framåt. Så spännande och roligt att få välkomna någon som behöver ett hem och en plats att känna tillhörighet till.

Slutord:
Dagar som denna påminner mig om hur viktigt det är att ta vara på de små stunderna. Det kan vara att heja fram barnbarnen på fotbollsplanen. Eller det kan vara att välkomna någon ny till familjen. Livet är fullt av små äventyr som tillsammans skapar något stort. Jag ser fram emot vad som väntar runt hörnet och känner tacksamhet över allt vi redan har.

Hur ser din dag ut? Har du något särskilt som ger dig den där varma känslan inombords?

#familjetid #fotbollsglädje #nyafamiljemedlemmen #vardagsäventyr #datorintresse #hemkänsla #tillhörighet

Dagens fotbollscup

Här finns mera att läsa på Malix.se

En tidig morgon med funderingar och framtidsplaner

Ibland blir morgnarna tidigare än man tänkt sig. Idag var en sådan morgon. Ryggen värker och magen krånglar, och jag kan inte låta bli att undra om de två hänger ihop. Sjukgymnasten säger att det är artros och diskbråck  i ryggen, men vad vet jag? Så här sitter jag, dricker mitt te och funderar över livet medan dagen sakta vaknar.

Tankar över en kanna te

Det te jag nyligen köpte börjar ta slut, så snart är det dags för en ny vända till butiken. Men just nu gör jag mest ingenting vettigt. Det är som att kroppen och själen behöver vila i takt med att ryggen gör sig påmind.

Biljettjakt och nostalgiska minnen

Sonen ringde tidigare och berättade att biljetterna till AC/DC äntligen släppts. Men det fanns en hake – man kunde bara köpa fyra biljetter åt gången innan man måste börja om igen. Mitt i samtalet utbrast han: ”Nej, jag måste ringa pappa! De kommer att spela en gång till!” Och så la han på. Hur det gick med biljetterna vet jag fortfarande inte.

Det var bättre förr

Jag brukar inte säga att det var bättre förr. Men när det gäller att köpa biljetter, var det faktiskt enklare förr i tiden. Man kunde gå till ett ATG-ombud här på Dal och fixa sina biljetter utan krångliga system. Idag måste man vara snabb och teknikkunnig. Själv är jag ganska snabb på bollen, men AC/DC-biljetter är inget jag längtar efter längre. Jag har redan sett dem i deras glansdagar, och det minnet vill jag behålla.

Muse

Muse däremot är ett band jag vill se, dom ska spela i Stockholm har vi kollat upp. Men maken har kollat upp att de spelar i Oslo också. Kanske blir det en tur till Norge eller Stockholm för att se dem? Vi får se vad framtiden har att erbjuda.

Rockens kraft på scen!
Det är något speciellt med känslan av en livlig rockkonsert – publiken som sträcker händerna i luften, ljuset som blinkar i takt med musiken, och energin som vibrerar genom kroppen. På bilden ser vi ett band som påminner om AC/DC, med en gitarrist i den klassiska skoluniform-liknande outfiten. Rökmaskiner och starka ljuseffekter i rött och blått fyller scenen och skapar en elektrisk atmosfär. Det känns nästan som att man står där i publikhavet och sjunger med.

Bilden är skapad med hjälp av AI och ChatGPT, för att fånga känslan av en riktig rockkonsert.

En ny familjemedlem och förhoppningar

Jag går här hemma och tänker på framtiden, och särskilt på den nya familjemedlemmen som snart ska flytta in. Jag hoppas verkligen att hen kommer att trivas i sitt rum. Jag vill också att hen ska känna att det är en plats att stanna på. Rummet är redan klart, förutom två garderober som behöver en ordentlig rengöring. Men det får vänta tills ryggen känns bättre. När det väl är dags ska de rengöras efter konstens alla regler – det ska dofta riktigt rent. Och såklart kommer en lavendelpåse att få bo där inne för att ge en lugnande doft.

En solig avslutning på dagen

Nu lyser solen, och jag tänker passa på att stjäla lite sol innan dagen går vidare. Ha en fin fredag och ta hand om dig och din dag.

Har du varit på någon riktigt bra konsert? Vilka band fångar ditt intresse? Dela gärna med dig i kommentarerna!

Tack för att du läser här på min blogg Malix.se.

#Fredagsfunderingar #Artros #ACDC #Konsertminnen #Familjeliv #Lavendeldoft #MalixBlogg

Här finns info om biljetterna för AC/DC

Ett lite senare inlägg idag. Sonen kom hit med lillgrabben Hugo och med Kalle. Kalle är deras hund. Storasyster var i skolan och Hugos mamma jobbade. Sonen var utan bil och tog bussen från Högsäter till Färgelanda. Deras hund Kalle tyckte inte om att åka buss men nu har han gjort det.

Coolt – ett nytt ord för Hugo

När Hugo kom hit ville han titta till vårat hus, alla rum skulle inspekteras. Hugo har just lärt sig ett nytt ord. Det ordet är Coolt. Varje rum han gick in i var Coolt. När han såg våran julgran som numera står på sin förvaring i källaren, då blev även den Cool. När han gick in i rummet som ska bli vår snart nya familjemedlems rum, då var det coolt tyckte han. Jo, det där ordet användes flitigt.

Dagens lunch

Innan lunchen idag tog vi oss en promenad i solen. Hugo, som fick höra att vi skulle ta en promenad till återvinningen, fick ännu ett ord på sin repertoar. Återvinningen blev ett ord han använde flitigt tills vi kom dit och skulle lämna våran plast. När han insåg att det var en speciell plats och container, då kom han på plaståtervinningen. Han är verkligen uppfinningsrik den lilla grabben. Under vår promenad samlade Hugo stenar. De var egentligen bara små grus. Även små pinnar hittade han. Sedan sa han att jag skulle hålla dem, eftersom han hade fullt upp med sina stenar. Vid lekplatsen bor Hugos mormor och morfar. Han fick till ett samtal med dem innan vi sedan gick hem för att äta gårdagens middag som lunch. Jag hade gjort en gratäng av köttfärssås varvat med potatis igår. Den dög gott till lunch idag. Tillsammans med lite tzatziki var det perfekt för oss vuxna. Hugo smakade men var inte alls så nöjd med just den smaken.

Dagens middag blev till och pannkakor av både mjölk och mjölkfri sort

Efter lunchen blev det kaffe för vuxna och saft för lilla Hugo. Det blev ett väldigt skålande i kaffe och saft, för det har Hugo lärt sig att man gör. När det sedan var dags att göra dagens soppa var det sonen som fixade det mesta. Han skalade morötter, palsternackor och potatisar, stekte och kryddade. Vi gjorde pannkakssmet och när soppan stod och kokade ställde sig sonen och stekte pannkakor. Hugo tyckte det blev orättvist för pannkakorna innehöll mjölk och Hugo får inte äta eller dricka det.

Vilket blev ett led i att vi även gjorde en mjölkfri variant av pannkakor som han kunde äta. Den där lilla grabben som snart fyller fyra år fick i sig sex hela pannkakor innan han var nöjd.

Hugo och den spännande resan i buss

När det var uppätet kom Hugos mamma för att hämta upp dem så att de kunde åka hem. Kort därefter ringde sonen. Han frågade om maken och vår hemmavarande son kunde hjälpa till att bära en rutschkana med tillhörande hus. Vilket de kunde. Jag tyckte det var för kallt. Medan de försökte få upp den där rutschkanan med hus på en släpkärra, satt jag i bilen och väntade. Men Hugo samt hans stora syster kom till bilen och vi pratade en del. Hugo nämde att han hade åkt buss till farmor idag. Det var nog något som han tyckte var lite spännande just det där med att åka buss.

En härlig dag

Idag har det varit en dag som har varit mindre tråkig än innan. Jag har gömt skattkistan med diamanter för Hugo, varit med honom hela dagen. Det har varit så roligt. Att Hugo varit här gjorde ju att inlägget blev lite sent skrivet idag.

Den vackra härliga solen.

Har ni förresten känt av den härliga solen idag? När vi åt middag idag såg jag grannarna längst ner på gatan sitta och stjäla sol på deras altan. Är det fint väder i morgon igen, då ska jag allt försöka mig ut i solen. Jag ska stjäla lite sol jag med. Hur har din dag sett ut? Har du känt av och fått njuta av solen idag? Nej, nu är det dags att avsluta det här inlägget. En härlig dag har det varit trots min rygg. Jag gillar härliga dagar. Ha en fin kväll och tack för att du besöker min blogg.

#Familjeliv #BarnbarnsGlädje #MjölkfriMat #Vardagshistoria #ÅtervinningMedBarn #SoligaDagar #Matglädje #Husliv #Vardagslycka #MalixBlogg

Hugo och hans äventyr går att läsa här på Malix.se

Lite recept och annat även det på malix.se

Idag blev det ett sent inlägg, men det har varit en händelserik dag! På morgonen gjorde jag något riktigt modigt – något jag knappt vågar i vanliga fall. Men jag gjorde det ändå!

Blodprov och hälsokontroll

Innan själva besöket på vårdcentralen gick jag förbi apoteket och köpte två Emla-plåster. Ett på varje armveck, en timme innan provtagningen. När det väl var dags tog de tre rör med blod, och till min förvåning kändes det knappt. Jag märkte knappt ens när nålen stacks in i armen!

Efter blodprovet var det dags för den vanliga rutinen – vikt, längd och midjemått. En positiv överraskning var att vågen på vårdcentralen visade ett kilo mindre än vad min våg hemma gör, trots att jag hade kläder på mig! Däremot verkar jag ha krympt en centimeter på längden. Men det är väl bara en del av att bli äldre! Tänka sig att all ångest jag känt sedan igår försvann spårlöst bort när jag traskade ut ut provtagningen. Stegen gick lätta om än lite haltande och långsamma men så lätta. Så modigt gjort av mig hurra för att jag verkligen gjorde det.

Nu gäller det bara att lägga in en påminnelse i kalendern, för det här ska tydligen göras varje år. På vägen till provtagningen träffade jag på grannen mitt över gatan. Hon hade med sig sin lilla flicka som är någon eller några månader gammal dom skulle till bvc. Hon är så otroligt söt den lilla prinsessan. Tänka sig allt under ett hus. bvc ,vc,mvc

Hur känner du inför hälsokontroller? Tycker du att det är obehagligt att ta blodprov, eller går det bra?

Lek och skratt med Hugo

Senare under dagen träffade jag Hugo. Han börjar äntligen återhämta sig efter att ha varit sjuk och var lika vild som vanligt. Vi lekte kurra gömma, och han gömde sig på samma ställe om och om igen. För att göra det mer spännande ställde jag mig på olika platser, vilket gjorde att han hade svårt att hitta mig – om jag inte stod där jag varit förra gången. Det blev många skratt och bus!

Har du lekt några roliga lekar med barnbarn eller barn nyligen? Vilken lek var deras favorit?

En ny person flyttar in

Här hemma börjar det hända saker. Snart flyttar en ny person in, och jag känner mig både förväntansfull och lite nervös. Allt är redo, förutom garderoben som ska städas. Rummet har varit klart i flera veckor, och nu börjar vi om från början igen med en ny möjlighet att lära känna någon.

Jag kommer att vara tjänstledig i ett halvår för att skapa de bästa förutsättningarna för vår nya inneboende. Det känns viktigt att ge hen en ärlig chans att trivas och känna sig trygg här.

Har du någon gång tagit emot en ny person i ditt hem? Hur gjorde du för att få dem att känna sig välkomna?

En dag att vara tacksam för

Det har varit en bra dag, även om ryggen gjort lite extra ont. Jag har haft mitt stödjande bälte på mig och tagit mina värktabletter, så det har varit hanterbart. Vissa dagar är bättre än andra, men idag har det ändå funnits många ljusglimtar. Mod ibland handlar om att ta små steg. När man har tagit stegen och visat på sitt mod, är tacksamheten där. Detta gör att du växer i din egen modig-het och styrka.

Vad har varit din ljuspunkt idag? Något litet eller stort som gjort dig glad?

#vardagsliv #hälsa #kurraochgömma #familjetid #förändring #nyttkapitel #livetsresa

Idag skriver jag ett inlägg tillsammans med Mike Oldfield. Nej, han sitter inte här bredvid mig, men hans musik fyller rummet medan jag skriver. När jag pratade med min son tidigare idag, reagerade han på vad jag lyssnade på. ”Men mamma, vad är det där?” sa han med ett uttryck i ansiktet som tydligt visade att det inte var hans kopp te.

Men för mig är det perfekt. Det är vackra slingor av musik och behagliga toner. Det finns de där unika klangerna som bara Mike Oldfield kan skapa. Musik är en smakfråga, precis som mycket annat i livet.

När inget händer – och det är helt okej

Vad ska jag skriva om idag då? Det händer inte så mycket just nu, men det är kanske precis vad jag behöver. Min rygg behöver vila och läka, och även om jag längtar efter att kunna röra mig mer, får jag ha tålamod.

Istället för långa promenader nöjer jag mig med att gå ut i köket och fylla på min tekopp från den ständigt fyllda tekannan. Te är en underskattad dryck som gör dagen mjuk och behaglig. Tidigare försökte jag göra kaffe i perkulatorn, men insåg snabbt att det inte var för mig. Amaretto i kaffe? Nej tack. Två klunkar och sedan åkte det ut.

Smaker ska vara som de är – inget extra allt

Kanske är jag lite tråkig, men jag vill att kaffe ska smaka kaffe och te ska smaka te. Inga konstigheter. Svart kaffe, helst en god espresso. Svart te, helst Earl Grey. När jag tänker efter gäller det nog det mesta i mitt liv. Jag gillar vanliga, jordnära människor – de som är sig själva utan att försöka vara något annat.

Och jag är likadan. Det behövs inga extra tilltag med mig. Jag är en helt vanlig människa som gillar att läsa, rita, skriva, måla och laga mat från grunden.

Att rädda en misslyckad pastasallad

Igår tänkte jag göra en pastasallad av resterna från dagen innan. Egentligen vet jag att pastan blir som ny om man lägger den i vatten en stund, men jag orkade inte. Resultatet? En pastasallad som knappt gick att äta.

Men istället för att slänga den, rev jag lite ost, gjorde en äggstanning och vips – en gratäng! Restauranglivet har lärt mig att alltid kunna trolla fram något av rester. Överbliven kyckling blir en god pastasås eller en fräsch kycklingsallad. Potatismos blir den bästa potatissoppan. Inget behöver gå till spillo om man bara använder lite fantasi.

Enkelhet är nog ändå det bästa

Jag behöver inget extra allt, varken i kaffe, te eller livet. Det enkla är ofta det bästa, och just nu räcker det att få vila, dricka te och lyssna på musik som ger mig ro.

Hur ser din dag ut? Har du någon smak du aldrig skulle kompromissa med?

Ha en fin dag och tack för att du läser min blogg.

#vardagsliv #enkellivsstil #kaffekopp #tedrickare #matlagning #restmat #musikinspiration