Malix.se

januari 2025
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

Författare: Carina Ikonen Nilsson

  • KASAM Tänk om …..

    Samverkan arbetsförmedling, pilule och försäkringskassan? Hur kommer det sig att jag lyckas träffa trevliga och förstående människor på just sådana ställen. Det är ju inte så att jag själv alltid är så himla trevlig. Ofta missförstår jag och ibland säger saker som inte borde sägas. Men sägs ändå. Ringde upp försäkringskassan nu, link pratade med en kille där länge, purchase han förklarade sådant jag missförstått och gav mig klokheter i mina rädslor.

    Ser möjligheter men, även omöjligheter.

    Här tror jag det handlar om min egen inställning, samt min egna tillit till mig, och en stor portion med kunskap om min funktionsnedsättning.

    Mitt kognitiva (h)jälpmedel som håller på att blir arbetslös i kognitionsarbeten, kommer att få extra knäcka inbillar jag mig. För han vet och han känner mig. Han vet och ser när det är för mycket när jag mår för dåligt eller är för speedad.

    Kognitionsmedlet är min make.

    Det är han som ger mig klokheter i hur jag ska tänka i vissa områden, även om jag inte alltid lyder hans tänk, så ger han mig andra sätt att eventuellt välja och förhålla mig till.

    Samverkan eller inte samverkan.

    Arbete eller inte arbete.

    Känns ju lite konstigt, för jag har ju ett arbete men behöver lite hjälp med strukturer och lite smått för att orka med se och känna att jag befinner mig i sammanhang som jag klarar av.

    Kasam
    kallas det och sånt är viktigt.


    Känsla av sammanhang.

    Att jag förstår och har känslor om att jag är i ett sammanhang som jag förstår och klarar av att hantera.

    Trotts samtalet i dag så bor det i min vild hjärna, fortfarande bubblor och vågor inom mig från i går. Musiken av Hellman stora havet, Det är nåån inne här igen, jag vet inte vem det är….

     

    Jo, du, Djäklar i gatan vilken fantastisk intensiv låt det är. Stora havet, ännu har jag lusten inom mig att:

    Nu djäklar hoppar jag rätt ut i inget alls, som är förutsett, bara prova lite, känns det som.

    Men ännu är rädslan över att hamna i. Känslan och orden att oj, Jag tänkte inte på det, nej det ara blev så. Just sånt är det, som gör att jag håller mig inom gränsen, att inte göra om, eller nått helt annat, för jag gillar inte riktigt situationer som just de. Nä, jag tänkte inte på det, nej det bara blev så…….

    Hmmm kanske är det just det som jag ska förlika mig, med kanske är det just rädslan i de två rader av ord som jag ska utmana och titta bakom.

    Just rädslorna i dessa ord.

    Klump i halsen och vågor imagen.

    Hjälp, tänk om, tänk om, det är så förbannat enkelt att bara. Ja, jo jag tror att jag eventuellt bara blundar, sjunger lalalaal, håller för öron, ögon och bara gör det. Tar klivet till framtiden, utan någon som helst tanke på något annat än mig.

    Struntar i att andra, runt om kring höjer på ögonbryn, tror jag e knäpp, att hon kan med, att hon e så dum med mera med mera.

    Just alla dom orden handlar ju egentligen inte om mig, utan om de som tänker just sånt, för dom lever ju inte mitt liv, inte lever jag deras heller utan mitt.

    Jag lever ju i mitt liv, mitt i livet, inte behöver jag bry mig om ögonbryn, om andra tycker jag är dum i huvudet eller vad som det kan tänkas. Kanske behöver jag just nu vara lite dum i huvudet och blunda och ta klivet ut……. OJ,DÅ tänk om jag gör det……

    Jag behöver bara bry mig om mig, Mitt liv. Dessutom vara medveten om att jag då andra lever sitt liv, inte höja på ögonbrynen, inbilla mig att jag vet vad som är bäst i andras liv utan låta andra leva sitt liv så som dom vill,…..

    Det riktigt kryllar av myror i benen och vågor i magen just nu mår jag bara bra av att bara tänka på: tänk om jag vågar, tänk om jag vågar hoppa rätt ut i framtiden utan att vara försiktig och ha massa trygghetsförsäkringar runt om kring. Vad kan hända?

    Herre min skapare vad kan hända?

    Det kan hända att jag blir eller inte kan det händer i så fall att jag blir en hel erfarenhet rikare av att bara hoppa rätt ut………

    Det känns inte helt ospännande utan riktigt helt underbart spännande…..

    Tänk om, Tänk om, jag gör det.

    Jag tror nästan det……

    Att jag kanske eventuellt kanske

    Gör just det…

    Eller kanske ska jag bara först skänka en tanke det kan göras igenom bilden här med ett klick för vidare info.

     


    Gör som kända och mindre kända personer, bli supporter av kampanjen Hjärnkoll och bidra på så sätt till ett öppnare samtalsklimat kring psykisk ohälsa.

  • På Lördag ska ja ba

    på något som jag länge velat göra men inte blivit av. Nu tack vare FB och Lisbeths Engagemang så fick jag tummen ur. Min underbarhets vän som fyller år samma dag som gillar te och har massvis med klokhet som jag gärna tar del av skall med. Känner mig så förväntansfull, rx ska bli spännande och roligt lärorik. Har låtit kvällen förflyta framför tv, see först det där jobbprogrammet på 5. och Nej inte då det var inte värt att titta på kändes uppgjort tycker jag. Dessutom hängde jag upp mig på inspiratören då hon pratade om självkänsla och att den byggs upp av en yttre bekräftelse. Hmmm, För mig som har adhd så är det den yttre bekräftelsen jag tagit till mig hela livet. Trott på omgivningens uppfattningar om mig. Idag några års klokhetssamlande så tackar jag mig själv tackar mig för att jag är bra och duger, tackar för att jag bekräftar tillåter mig att vara den jag är alltid slutat upp att bara skärpa till mig. Idag bor det självkänsla i mig på en helt annan plan idag vet jag på riktigt att jag duger just så som jag är. Om jag hela tiden är beroende av min omgivnings tyckande och uppskattande anser jag att jag inte har någon självkänsla. Utan självkänsla är jag beroende av min omgivnings gillande och livrädd för att prova mina egna vingar. Menar till och med att jag då är ett offer. ett tomt svart hål som så frenetiskt behöver andras gillande. Jag menar i stället att jag måste tycka om, jag måste våga lita, jag måste älska Jo nu kommer det. MIG, mitt jag och mig själv. För om inte jag gör det hur ska då andra se att jag är värd att älskas? då visar jag ju min omgivning att nej bort från mig jag är inte värd……

    litet smak prov av kvinnan jag ska få förmånen att se på lördag med min väninna.
    I förr går fanns det fortfarande platser kvar ring henne så kanske du får förmånen att se henne.

    Iväg till Alingsås, Mobbning bär vi med oss hela livet.
    Välkommen till Alingsås den 2 april 12:00- 15:00.
    Vi syns på Ahlströmska Magasinet vid Lilla torget.
    ”Lisbeth Pipping är författaren bakom självbiografin ”Kärlek och stålull – att växa upp med en utvecklingsstörd mamma” och boken ”Jag mobbar inte”. Ta del av barn och ungdomars känslor, tankar och idéer om hur vi skall gå tillväga för att stoppa den mobbning som sker i dagens skolor. Barnen och ungdomarna är tydliga i sina svar, de säger att det går att stoppa mobbning och det är ingen kostsam lösning de ger oss – den är helt gratis.

    Linda Mathiasson, från föreningen Stopp mot kränkande särbehandling kopplar ihop likheter och olikheter mellan skolmobbning och vuxenmobbning.
    ? Vuxenmobbning är ofta utstuderat men samtidigt luddigt
    ? Det finns en klar lagstiftning vad gäller mobbning i skolan – det finns inget motsvarande lagstiftning vad gäller vuxenmobbning.
    ? Vågar man visa civilkurage anses man ofta som besvärlig.

  • Varför ska man nätverka?

    Mera intressanta saker som jag hittade på FB. har ju själv inte förstått just sånt men kanske är det så att jag nu kommer att lära mig 😉
    Nina Jansdotters klokheter:)

    Varför ska man nätverka?.

  • Agenda

    när jag läser Ragnevis åsikter om programmet så känner jag att hmm kanske ska jag kolla för just hans åsikter gjorde att min nyfikenhet flyttade in. Ska kanske ha det ska jag nog om jag inte glömmer av det. Om jag minns asså…..

    Agenda.

  • Tänk OM Jag Skulle VÅGA

    Känner mig ifrån-tagen en identitet, drug fotfästet, prescription alla gamla vanliga saker bor i landet ingenstans. Just nu, funderingar klurigheter bor och bor inte inom mig. Hur ska jag tänka, hur ska jag inte tänka? Så många tankar och så mycket som jag inte styr över, fast, egentligen styr jag över det i yttersta livsvalet! Jag kan foga mig och låta kanske ev att dom som vet bäst enligt andra bestämma, och bara flyta med. Eller så kan jag välja att hoppa av ge mig ut ifrån all form av trygghet och tappa fotfästet och bli av med alla former av trygghetsnormer. För jag är enligt mig ytterst ansvarig över allt som händer och sker med mig. Så tänker jag, visst jag kan bli sjuk få en obotlig sjukdom där kanske jag inte kan styra kanske har jag inte möjlighet att heller styra hur eller om jag kommer levande ifrån det. Men oavsett så har jag ansvar och möjlighet att välja hur jag skall göra , känna och må trotts mitt tillstånd. Jag kan gräva ner mig inte gå upp ur sängen, känna hur hela livet är dumt emot mig, ta bort allt eget ansvar, över att må, trotts allt. Jag har ju valet att välja vad kan jag göra i stället. Vad kan jag göra trotts mitt tillstånd? Vad kan jag göra fast jag är så pass sjuk eller vad det nu är. Jag själv bär ansvaret hur jag skall hantera mitt liv, jag själv väljer om jag ska må bra, trotts situation, sjukdomar, yttre påverkan. Klokheter är det jag skriver om, ändå så känner jag mig tvivlande eller osäker. Rädd, inte veta, vad, och riktigt spöklikt. Känns lite som att hoppa från tuva till tuva och inte veta vad som bär och inte bär, om jag hoppar dit, sjunker jag då? Håller det? Vad händer om det inte håller? Jag bär yttersta ansvaret över mitt liv, jag själv, är ansvarig över mitt liv. OH HOO OO HOooo!!!! Magen gungar och känner just nu att jag behöver hjälp av någon kunnig som kanske varit där jag är idag, eller så behöver jag inte det, utan gör utifrån mig, mitt egna min känsla i magen . Det djävliga här är att just det med reflektion, och intuition, lita på, fullt ut, våga! Råtta tror i hell vete i en skål…….
    Att jag börjar utveckla eftertänksamhet i stora mått. Eller är det bara feghet, är jag feg är det, det som gör att jag känner hur saker inte riktigt ligger på plats.
    Tror trotts allt att detta är utvecklande tror att detta just denna situation gör att jag växer, utvecklas och tänk snart kanske jag gör det.
    Tänk, vågor i magen av tanken, tänk om jag verkligen gör det. Hoppar ut i framtiden, utan någon som helst aning om vart det landar. Sitter här och blir yr, bubblig och nyfiken, vilken spännande känsla det bor i mig just nu. Tänk, om ett tag, vet jag. Då står jag där med facit i handen, vet om jag vågade………

    Hela havet stormar känner jag. Hellman : jag sett stora Havet idag jag förstod hur stort det var…..
    Just den låten har en alldeles egen innebörd och är betydelse full för mig.

    Gör som kända och mindre kända personer, bli supporter av kampanjen Hjärnkoll och bidra på så sätt till ett öppnare samtalsklimat kring psykisk ohälsa.

  • Föreläsning av vikt!

    På lördag i Alingsås.
    Nu borde jag kanske ha en PDf fil eller en länk men får kopiera den inbjudan jag själv bad om att få. Ämnet är så otroligt viktigt och alltid så aktuellt. Platser finns kvar
    Läs mera om Lisbeth Pipping här.

    Mobbning bär vi med oss hela livet.
    Välkommen till Alingsås den 2 april 12:00- 15:00.
    Vi syns på Ahlströmska Magasinet vid Lilla torget.
    ”Vi måste prata om att mobbning finns, seek man kan ju inte stoppa något som inte finns.” Emma 11 år
    Lisbeth Pipping är författaren bakom självbiografin ”Kärlek och stålull – att växa upp med en utvecklingsstörd mamma” och boken ”Jag mobbar inte”. Ta del av barn och ungdomars känslor, tankar och idéer om hur vi skall gå tillväga för att stoppa den mobbning som sker i dagens skolor. Barnen och ungdomarna är tydliga i sina svar, de säger att det går att stoppa mobbning och det är ingen kostsam lösning de ger oss – den är helt gratis.
    Jag vet hur det är att vara mobbad, jag var det varje dag under hela min skolgång. Efter nio långa år av mobbning fanns det ingen Lisbeth kvar.
    Jag var ”Lösset”, inte bara i mina mobbares ögon utan även i mina egna. Ett litet värdelöst löss. Det tog många långa år att komma dit jag är idag. Mobbning ger sår som tar lång tid att läka och ärren bär vi med oss hela livet.
    Det är min djupa övertygelse att vi måste våga och vilja prata öppet om mobbning. Vi måste tala öppet om vad den gör med alla inblandade. Mobbning uppstår för att vi saknar modet att agera. Den lever kvar år efter år för att vi inte vill, orkar eller vågar stoppa mobbningen. Låt oss införa nolltolerans mot mobbning.
    Linda Mathiasson, från föreningen Stopp mot kränkande särbehandling kopplar ihop likheter och olikheter mellan skolmobbning och vuxenmobbning.
    ? Vuxenmobbning är ofta utstuderat men samtidigt luddigt
    ? Det finns en klar lagstiftning vad gäller mobbning i skolan – det finns inget motsvarande lagstiftning vad gäller vuxenmobbning.
    ? Vågar man visa civilkurage anses man ofta som besvärlig.

  • Klokheter och tillbaka blickar

    Varför krångla till det? Varför inte göra det enkelt så som en kvinna vid sin bästa ålder gör det. Hon ger mig klokheter som ligger och gror inom mig. Även om vi inte alls har samma trosuppfattningar så vinklar jag hennes texter så de bli enkla för mig. Min el, pills din el, sickness Min gud, sovaldi eller din gud. Gud, Allah, messias, hinduiskt ortodox, katolik, protestant, Buddist, har säkerligen inte nämnt hälften ens, men är det inte samma gud, gud är väl god? Är gud god? Eller är han hon? Är han kanske rent av ond? Nja, inte vet jag, jag har inte en aning, ska villigt erkänna att jag innerst inne skulle vilja ha någon gudomlighet att tro på. Men för mig slutar det alltid med att jag inte gör. Tror asså.

    För till styverns och till sist, så blir det alltid jag som får göra det ändå. Jag får torka tårarna och liksom bestämma mig för att nu e det klart nu, ska jag se till att bli glad igen.

    Det hjälper liksom inte mig, att jag vilar mig i att:

    Jo gud, hjälper mig. Eller om jag ber eller går till kyrkan så kommer. Tyvärr bara hela jag bli full av myror i kroppen där jag har svårt att sitta still. Svårt att lyssna på det som sägs mm. Min farmor har i många år under min barndom, försökt få mig till gud, men nej inte ens hon lyckades. Ibland tröttnade hon på mina frågar, sa till mig att jag inte ska fundera så mycket på gud om han finns eller inte, utan bara acceptera att han finns. Men farmor, kunde man höra mig då, då bröt farfar in och sa nått som att vi båda var tjatiga fruntimmer som skulle acceptera att vi trodde olika. Just sådana tillfällen gick jag och farfar ut för att palla jordgubbar, i farmors jordgubbsland. För då kom jag oftast på bättre tankar, än just gud frågorna som skiljde mig och farmor åt.

    Nu till min nyfunna vän Gunnel, som menar din el, min el, min gud ,. Din gud.

     

    Gillar den tanken slänger just en blick upp till himlen, där min farfar sitter. Han tittar ner på mig, han ler just nu han med. För Min gud, eller din gud, det skulle jag köpt, när jag och farmor kivades, fast kanske skulle jag just då haft sista ordet en sista gång, sagt tyst till farfar att men min gud finns inte J. Sen hade farmors och farfars favorit gått ut, sjungit på en sång, varit noga med att farmor inte såg. Då jag norpat åt mig lite jordgubbar i ren triumf, som jag då sluppit dela med mig av till farfar. ;J

    Fast det gjorde jag så gärna det fanns inte något mera spännande än just de stunder som jag pallade jordgubbar och farfar höll vakt så inte farmor skulle se. Det var ett rent äventyr bättre än en saga.

     

    Tänk så många krig som startas av min och din gud vi krigar om saker som enligt mig inte finns hur blir det så??? Vill nu gud om han finns att vi ska kriga om just honom om vad han heter? Vill han verkligen det.??? Fast hmm min gud din gud för mig fanns han ju inte ………….

    Gör som kända och mindre kända personer, bli supporter av kampanjen Hjärnkoll och bidra på så sätt till ett öppnare samtalsklimat kring psykisk ohälsa.Engagera-dig/Bloggare/

  • Idag har barnen födelse dag

    Sjunger Thåström, treat men inte jag för jag sjunger idag har farmor födelse dag.

    Idag blev det kalas, min lite nu till åren kommen, Min gamla farmor asså. Fyller idag år, 85 år i hela 85 år har min farmor vandrat på denna jord. Min helt underbara gulliga farmor. Men i ordet farmor bor det också sorg. Sorg över att åren har gjort min farmor mindre farmor, en farmor som blivit glömsk, misstänksam hon tror att alla stjäl ifrån henne. Den farmor som jag har haft har varit något helt annat än det hon är idag. Min farmor har varit en pop-farmor som redan förra gången det var modernt med ankelbyxor var en av de första som hade just sådana byxor. Hon och jag badade i Lerkil 1 april när jag var liten. Hon har kommit hem till mig i min vuxna ålder och vi har kunnat sitta och prata långt in på nätterna, en världens bästa farmor som hjälper till att få ordning på kaos, i garderober skåp och allt annat i hemmet. En världens bästa matfarmor, som lagar den godaste mat man kan tänka. Bull-farmor, sy- farmor, allt som den gamla tidens farmödrar var förr.

     

    Idag firade vi hennes 85 års dag, smörgåstårta är hennes favorit. Fisk i alla former är det hon gillar mest. Så till present fick hon smörgåstårta som jag gjorde tidigt i morse, 1,2 kg skärgårdssill, samt ett helt nybakat bröd som jag gjorde i morse det med. Vid nio tiden ringde jag henne för att berätta att hon idag var tvungen att ta på sig fin klänning och vid 11 skulle hon ha kaffe klart . 11 fick vi se farmor i sin fina klänning, men kaffet det hade hon glömt av. Det gick bra ändå, Kaffe går ju fort att göra. Några timmar i farmors sällskap, lite diskande så hon slipper det själv, sen åter igen här hemma. Det har varit en bra förmiddag, en bra förmiddag med min nu 85 åriga lilla underbara farmor. I dag riktigt lös det om henne när hon satt där och drack vin kaffe och åt smörgås tårta. Hon var lite rädd för att bli berusad, men jag sa till henne att vid 85 års ålder, så har ingen med det att göra. Det är hennes ensak. Jag är så tacksam över att jag som är 46 år ännu har kvar min gamla farmor. Har i många år känt att kanske det är sista året vi har tillsammans. Men vem vet nästa år sitter jag kanske här, och skriver om farmor åter igen……

    Litet smakprov på farmors tårta:

  • Lite bilder blir det idag

     

    Snart kan vi bada igen.

     

    Jag och min son tog bilen till vår bad sjö där fick vår lille vovve springa en timma.

    lite teckningar som min son tagit kort på. Bron är den första teckning som jag målade akryl, decease den andra är en Oljemålning som jag kalla sorti.

    De under här är byerts.

     

    Mina böcker som jag just hämtat ut.

     

    En bild på mig idag då vi var vid sjön redan7.30. trött Jo lite. Eller Nej inte mera en vanligt.

    Fotograf är min son som använder sin mobil. EN QTEK.

  • Sommaren i antågande

    Dagen börjar bli kväll, order nu bor tröttheten inom mig. Det har varit en dag i hemmet, ailment min vrå och ensamhetstid, viagra där har behovet vart idag. Hade målande tankar i morse, men, dagen har gått åt till annat. Idag var första soldagen för mig, Gud vad jag längtar till sommaren, till värme, sol och bad. Vågor, lekande barn och skrikande måsar. Idag satt jag på altanen, fantiserade om sommar, morgon, kaffe, dator, under markisen, tystnad som bryts av fågelsång. Snart är vi där! Snart är vi där mitt i sommaren, kliar myggbett, smörjer solsveda och svalkar oss med iskallt vatten. Sommar jo denna vinter har varit lång, ändå känns den i solen avlägsen. Fågelsången på morgonen, kommer att möta oss varje dag framöver. Sitter och ler i kapp med bokstäverna just nu.

    Sommaren 2011 är på ingång nu blir det bara ljusare, varmare och mjukare på backen.

    Men även i mig blir det mjukare.

    En försmak av den kommande sommaren……

     



    Även idag vill jag visa