har massor av pappillotter i håret kaffet står bredvid mig. Jag är hemma hos Jenny Ström, fick en nattsömn som faktiskt var natt sömn och just nu känner jag att livet är helt okey. Nervös, nej inte särskilt, spännande jo lite. Det är ju inte varje dag man äter lunch i riksdagshuset tillsammans med Jenny och andra intressanta personer. Mikael Damberg är det som bjuder oss på lunchen här skall diskuteras olika områden om skolan. Ska bli så intressant att lyssna på dessa diskussioner.
Författare: Carina Ikonen Nilsson
-
Att lyfta och tänka tanken
ett nytt inlägg skall till försökte redan i morse, ed då var jag för nervös. Hade ett möte med min chef och F-kassan. Visste ju inte vad som sker på sådana möten men det gick bra. Ena biten av mig är rädd för att den inte orkar med att arbeta som vanligt, den andra biten av mig blir att WOOOOHOOOO kul, spännande vi skapar ett skrivarrum ger ut en tidning så som de gör på Inre-rum i GBG. tankar i kilometersträckor med en gång och nästan så att jag är på väg att ringa upp min chef för att berätta om mina planer. Här sansade min man mig, här fick jag till mig verklighetstankarna igen.
Jag är inte där jag skall arbetspröva, inte mera än så och bara lite grann.
En delen av mig är rädd vill inte förstöra det pigga i mig som varit här lite grann. Vill inte ramla in i sömnlösheten igen.
Den andra delen av mig vill ge sig ut på nya vägar nya mål…
Kanske handlar det bara om att jag skall våga tänka tanken…
-
ADHD flyt
Ibland är jag inne i ADHD flyt, store eller är det avsaknaden av ADHD? Nej, generic det är ADHD flyt! Synd bara att dessa flyt inte är lika ofta, cialis som innan min Lilla Concerta. Men egentligen tror jag det är bra. Igår var jag alltså inne i flytet, till min makes förtret kanske. Tvätt högen med kläder nere i gillestugan var inte nådig vill jag skriva. Nu tänker ni kanske ja ja en sådan där liten hög efter vecko tvätten. Nääää !!! inte en sådan där liten plutt tvätt, utan här pratar vi tvätthög ala ADHD gånger 2 gånger mig. Vill ha min göra saker hela tiden, tillbaka vissa dagar. Fast det är klart, det var ju det jag hade igår. Fick gjort en massa saker som jag låtit vänta på sig, i månader. Rensa papper som jag så heligt lovade mig själv då jag sist rensade högarna, att jag skulle göra med en gång, blev återigen gjort igår först. En hel stor papperspåse blev full med papper återigen, fast det var ju mindre nu än sist. Återigen har jag koll på mina pärmar och högvisheten med papper. Gillar sådana dagar när ADHD liksom spritter till i kroppen. Det blir så mycket gjort. Det negativa i det är att man dör, efteråt när tröttheten slår till. Helt nästan, det blir liksom en ljusknapp. En gäspning, är som att släcka ljuset, då släpar jag mig till toa för att borsta tänderna, en gäspning till och ljuset är inte avstängt utan lampan är sönder, då ligger jag redan i sängen och sover på två röda…….
Men idag vaknade jag till vid 5:45, tog på kläder, satte på lite kaffe och gick ut en lång promenad med våran lilla hund. Nu ligger Flappis som han heter och sover i sin lilla säng utslagen med benen upp i luften…..
Även idag är det klarhetsluft ute. Mina andetag gav mig kraft av luften som smakar höst. Det finns så många vackra olika gröna nyanser ute just nu. På något sätt känner jag mig lite piggare nu, än jag gjort på länge. Är jag utanför min depression nu kanske? Är det så att den är på nedåt sången nu? Är det så att jag ska bli mig igen? Mig, smakar på ordet känner hopp! Är det så att jag i mig är på väg tillbaka nu i den jag egentligen är? Nej det blev fel för jag är ju även den som jag nu varit så länge. Ska i stället ställa frågan så som att: Är det så att jag nu hittat tillbaka till den kraft som vanligtvis finns i mig. Den mig som jag tycker så mycket om, den mig som jag alltid vill vara? Kan det vara så att jag kanske är på väg tillbaka till att slippa mörkers tankarna nu? YES! Ännu en seger blir till jag är på väg in i framtiden till livet igen.
-
KBT föreläsning på Mun-H-Center Ågrenska
igår var jag i Göteborg, search min underbara kvinna som hjälper mig att se, clinic var en jag träffade. Hon hjälpte mig att se och hitta strategier, för dagar där möten bara är fullbokade. Fick strategi, för att slippa vänta in tiden. Just tiden är en svårighet för mig, i min ADHD. Jag blir stressad av att ha två möten på samma dag, även om mötena inte är på nära varandra i tid, så blir jag stressa. Vet liksom inte vad jag skall göra på mellan tiden. Vågar inte börja med saker, för tänk om jag glömmer av tiden. Igår gjorde vi ett schema över dagen, då dessa möten skall till.
Att bara titta på dagen, gjorde att jag blev avslappnad. Tänk vad enkla saker som hjälper! Tänk om det var så att livet, redan hade sett ut så för mig. Misstänker att vi är många som skulle haft min KBT terapeuts, kunskaper redan som små, då hade vi sluppit alla klankningar, som vi ger oss själva. Då hade jag sluppit träna in så mycket stress, i vissa situationer. Då hade jag sluppit att ramla in i deprimering, slagit mig, lägga ner en massa tid på att träna mig i tid.
Jag och min Kbt treapeuft skall föreläsa på Ågrenska i september. Kolla in den här annonsen:
-
Avsmittningseffekter är bra
är inne i bloggläsar period just nu. En bloggare som jag ofta läser är Tankarilösvikt, help hon e fantastisk skribent, ask har så många klokheter som jag vill ta del av. Idag var det ett sånt där höjdar inlägg, viagra som jag bara måste läsa. Har redan läst det två gånger, den andra gången blev jag gladare än första. Mitt humör fick sig ett uppsving av hennes inlägg, jag ser även att det inte bara är jag som har en neråt dagar, varpå jag måste kämpa mig upp igen. Här är det självkänslan som arbetas med. Vet inte hur andra löser det, men själv måste jag riktigt kämpa ibland med att se min duglighet. Även om jag vet teoretiskt att jag duger, så finns den där otrevligheten ibland i mig. De dagar behöver jag liksom kämpa mera för att bli glad, känna och må bra. Idag var det Vickeys inlägg, som fick mig uppåt. Kanske är det så att jag blir lite extra glad, eftersom jag känner igen mig så mycket i det hon skriver, Är det så att du inte har ADHD, kanske du inte ser känslan som bor i hennes ord.
Idag är en ny dag. En blå himmelsdag, luften är riktigt höstlik, härligt klar luft. Daggen behöver solen, efter det tror jag solen till och med, kan värma mig en stund.
-
Placeringseffekten
Min kompis Jenny hittar alltid så bra och intressanta bloggar som jag slukar. Idag har hon lagt en länk till en lärares tankar om klassrums möblering. Det är inte mycket av hennes tankar som fanns på min tid då jag gick i skolan.
Min förhoppning är att det finns mera av det idag, link Jag gillar hennes tankar om cirkulärt, no rx kanske för att jag själv ofta är i cirkulationstankar. Cirklar är för mig något frisk överhuvudtaget.
Hennes cirkulära tankar var att det var svårare att göra fula miner när någon pratade, order om de kunde se varandra i ögonen. För mig låter det helt rätt, tror mycket av mobbning skulle kunna undvikas om vuxna runt omkring barn tänker några extra varv. Om barnen och läraren sitter i en cirkel. Är det ju även lättare för läraren att upptäcka, om det är någon som är ledsen. Även om det är någon som liksom jag, kanske sitter och tittar drömmande ut genom fönstret. Jag satt ju längst bak, och närmast fönstret. Tänk så många drömmar jag drömde just vid dessa fönsterbord. Tänk om någon varit klok nog att se just varför jag inte hade skrivit klart, varför sitter hon där och tittar ut genom fönstret.
Tänk om klassrummen hade varit mera möblerade, så att det var mera tillåtet att röra på sig. Idag hoppas jag att mitt tänk som jag har nu, är verklighet.
Idag om jag skall utbildas eller vara på föreläsning, uppskattar jag att sitta längst fram detta för att kunna vara koncentrerad, då behöver jag bara ha koll på vad som sker framför mig. Dessutom hör jag lite mindre bra än vad jag borde göra, för att höra bra.
Ler minns en gång jag gick på en utbildning i MI motiverande samtalsintervju. Vi som skulle utbildas stod på led, fick en skyllt där det stod olika strategier för att bjuda in till samtal. En lärare stod bredvid och hjälpte till, om man fastnade och inte kom på något att säga. Självklart viskade han till mig, då jag glömt av. Självklart viskade han i mitt öra som jag inte hör på. Där hittade jag sedan en aldeles egen strategi.
Där blev det sant att: På det örat hör hon inte, nej.
När jag sagt så skrattade alla. Mina dåvarande arbetskamrater tyckte det var ganska kul. Just då fattade jag själv inte det roliga, för det var ju sant för mig. Idag när min dotter ska viska i mitt öra, så frågar hon ofta om vilket öra som jag hör på, beroende på vad hon vill.
Lite teckningar som jag gjort nyligen
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.