Ont om tid, prostate nej inte ont om den den är ju gratis. Men tiden går till arbete, igår handlade vi för fullt och nu om någon timma ska jag iväg till jobbet igen. Idag skrev jag min första faktura, Hur krångligt kan det vara?

Men här blir det krångligt, först att få iordning på alla bokstäver och alla siffror, inte var det många siffror men ändå blev det krångel. Nu var det ju inte bättre av att bläcket i skrivaren tog slut. Konstigt att vissa dagar ska man inte göra saker som man inte har riktigt koll på ändå gör jag dem. I alla fall glad över att min bok ” Jag föredrar att kalla mig impulsiv” nu kommer att vara en bok att låna på vårt bibliotek i vårat lilla samhälle. Spännade roligt och ett steg framåt.

Tänk att människor runt omkring i Sverige läser min lilla bok. Det är jag tacksam för glad och ödmjuk in för.

Vill önska alla en god jul, njut och ta hand om er.

Själv jobbar jag tills imorgon bitti. Kommer antagligen inte skriva något imorgon vi får se, i morgon kommer jag i alla fall vara ledig i några dagar. Skönt att återigen vila mig från stressen på jobbet och alla saker som jag hela tiden kommer på att jag måste göra.

GOD JUL

I morgon kommer tomten igen…….

Lev nu just nu

Handisam NSPH

Av Carina Ikonen Nilsson

den 21 december 2009

i ADHD och neurodivergens, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Förändringar på G

Vill slå på trumma för denna satsning, no rx känns som om det kommer att bli förändringar, store att vi nu äntligen är på gång även i Sverige.

Den 1 oktober presenterade Handisam ett rikstäckande program för att öka kunskapen och förändra attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Programmet är framtaget i nära samarbete med patient-, brukar- och anhörigorganisationerna inom NSPH-nätverket.

Duktighets syndrome……

Av Carina Ikonen Nilsson

den 21 december 2009

i ADHD och neurodivergens, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Duktighets-syndrome……

Morgonen är tidig, cialis ännu är det bara jag som vaknat. Tabletten är intagen nu, see kaffet står bredvid mig. Tänkte skriva om duktighets syndrome, som bor i mig.

Nu är mitt duktighetsyndrom sådant att jag slutar inte fråns saker är klart. Oavsätt vad jag gör så ska det jag gör bli klart. Trädgårds arbete till exempel, är ett återkommande och i hängande duktighets syndrom problem för mig, för när jag väl går ut i trädgården, så blir jag där hela dagen tills någon säger till mig att gå in. Eller tills kroppen till sist strejkar, under tiden där ute har jag glömt av allt som skulle behövas göras inne, så som att laga mat dricka vatten.

Vila mig, nu är ju trädgårdsarbete ett arbete som egentligen, aldrig är klart. Sånt arbete skall ju aldrig bli klart. Det är ju till och med så att det inte ens skall vara ett arbete, utan ett fritidsintresse, som skall göras för att koppla av. SÅ kan inte jag säga att min trädgård, är för mig, inte skulle jag gå ut i trädgården för att njuta av att bli aldeles jordig om händerna. Nej här är det handskar på handskarna, och millimeter rensning tills jag tröttnar inte orkar mera, och inte kan röra mig smärtfritt under någon vecka. Känns bra att skriva om det just nu, när jag inte ens ser allt jobb som skulle behövas göras där ute.

Snön är just nu välkommen till min trädgård, det gör att jag slipper se allt ogräs som råkade växa upp efter det att duktigheten i mig dog. Känner redan nu, hur jag redan börjar planera för näst kommande vår, planerar för att få det lite fint. Jag som inte ens tycker trädgårds arbete är roligt, sitter här i nattlinne och morgonrock och planerar om ett halv år. Nej! nu får det bli annat idag skall förbereda mig för ett arbetspass, packa ner arbetskläder och mat till jobbet.

SAAB, VOLVO

Av Carina Ikonen Nilsson

den 20 december 2009

i ADHD och neurodivergens, Tidiga texter – Malix 2009–2013

kan det bli mera svenskt? Hm, link svenskt? Nja, från början var det ju i alla fall det men det var ju ganska länge sen.

Saab, lite sent att skriva om det men mina tankar har varit hos Saab i helgen. Vi kör själva en Saab, har man en gång kört Saab finns det något uttryck. Minns inte hela uttrycket men Saab är Saab. Helt underbara att köra och vackra att se på.

Nu leasar vi våran bil. Min bror jobbar inom företaget och får då Hyra bil i ett år, inte helt obekvämt att använda sig av sådana avtal. Visst kostar det en slant varje månad, men det är värt dessa pengar. Känner en sorg om nu detta företag skall avvecklas, skäms för hur vi tar hand om våra företag i detta land. En ny tanke har vaknat i mig, om nu detta företag skall läggas ner så är jag en som kommer att bojkotta GM, Skamligt och åter skamligt, inbillar mig att de hellre lägger ner företaget än att de säljer det till någon annan. Varför? jo Saab har tekniker som är kvalitet, inte vill GM att dessa ska ges till något annat företag hellre då begrava det.

Jag tycker vi i sverige borde vara mera patriotiska mera för våra egna produkter, vi borde köpa Svensk! Titta på hur det gick för Topp, euroshopper konkurerade ut dem, Topp var kvalité på frysta grönsaker. Nu borta, inte är det heller så att euroshopper behåller sitt billigare pris utan idag kostar det mera med den sämre kvaliteten av grönsaker och konserver. Priset är inte så lågt längre men kvaliteten är den samma.

Vi borde vara mera rädda om våra egna företag och våran egna tillverkning. Hur kommer det sig att inte politiker kör våra svenska bilar? Det är våra skattepengar som betalar deras löner. Dessutom är det ju inte så att de har vanliga löner, utan rätt så rejält i sina lönekuvert. Nu är det ju i och för sig så att vare sig volvo eller Saab är Svensk ägda företag men finns det något annat som står för så mycket svensk Kvalitet. Det genuina vackra, kvalitet kostar, visst gör det de, men i det långa loppet så tjänar man på det.

Carl Rogers.

Av Carina Ikonen Nilsson

den 20 december 2009

i ADHD och neurodivergens, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Kommentaren från mitt förra inlägg. Gjorde mig så glad, prostate Kvinnan som skickade iväg det har jag aldrig träffat.

Av ett samband då jag läste personlighetsteorierna, find så fasnade jag för Carl Rogers personlighets teori. Skrev mycket om det på min förra blogg. Hon, Helena som hon heter läste just denna teori och skulle utbilda sig till terapeut, nu ska hon tydligen ut och terapeufta själv.

Spännande och intressant. Det har varit så tyst om henne, har ofta gått in och kollat om hon har uppdaterat, men alltid varit samma inlägg att läsa. Nu fanns det nya att läsa, när jag tittade in. Mina tankar om teorin blev uppdaterade, mitt intresse fick en ny gnista. Nu har jag chansen att lära mig mera, mer kunskap om just den personcentrerade teorin av denna man.

Central i Carl Rogers utveckling av sin egen teori, tycks vara hans förtroende för, och viljan att uppfylla den enskilde att ta reda på vad som kommer att hjälpa till och en vilja att avsätta sin egen (och andras) expertis. ”… Det är kunden som vet vad som gör ont, vad riktningar att gå” (Rogers, 1961, s. 12).

Ser framemot flera inlägg av denna skribent, som nu till och med ska ut i livet och hjälpa andra människor från sina kunskaper.

Solen får snön att gnistra vackert.

Av Carina Ikonen Nilsson

den 19 december 2009

i ADHD och neurodivergens, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Kallt, discount riktigt kallt är det i våran lilla by, träden är knistrigt vita och snön gnistar glimmar. Skönt att kunna springa inne, inte känna att man måste ta sig ut.

Raggisar och varma kläder det är det som behövs nu. Pellets pannan käkar för fullt men värmer gott vårat hus. Min familj börjar vakna, själv har jag varit vaken länge. Jag har sovmorgon till Halv sju på morgonen, då brukar kaffet puttras på, lite levande ljus och tystnad. Under dessa omständigheter blir min morgon bäst. Då hinner jag vakna i mig själv, då hinner jag hitta mera harmoniska känslor i kroppen.

Idag ska jag har timmar framför mitt stafli är tanken vet inte vad övriga familjen har för tankar men mitt mål är att i alla fall få lite tid för mig själv.

Dottern ska spela sin sista match för säsongen det möter kropps, redan igår berättade hon hur tråkigt det kändes eftersom det är en match de inte kommer att vinna. Höfers mot kropps till och med jag vet men som jag sa till henne, att oavsett förlusten så blir målen de själva gör en vinst. Nu idag kommer de att möta motstånd, men det är det som ger dem utmaning, de kommer att utvecklas.

Intervjun var okey inget farligt alls.

Av Carina Ikonen Nilsson

den 18 december 2009

i ADHD och neurodivergens, Jag föredrar att kalla mig impulsiv, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Intervjun var okey, doctor inget farligt alls.

Intervjun gick bra, site tyckte det var lite kul att prata om min bok igen. Den har liksom sovit i mig ett tag. Blev lite förundrad över hur lite jag upplevde min upplaga.

Medan killen som intervjuade mig faktiskt lyste upp, mina tankar. Små tankar bor ju ibland i mig, men egentligen är det lite? Jag har ju tryckt upp min bok, en andra tryckning är ju redan gjord, har ju redan sålt över de böcker jag från början var rädd, att böckerna skulle bo här hemma i bokhyllan.

Så nu i eftermiddag, har jag faktiskt har större tankar.Jag säljer ju böcker, en andra tryckning. Målet var från början att få sålt de första böckerna, utan att få en skuld på det som det kostade. Det ser annorlunda ut idag. Böckerna finns fortfarande och ännu skulle det kunna bli en förlust affär, målet var aldrig att gå med vinst.

Målet var att andra skulle kunna läsa min bok, känna igen sig av orden som jag skrivit. Det målet är också uppnått. För ibland händer det, att det dimper ner ett brev på min mail, om att mina ord skulle lika gärna vara hennes, hon som just läst.

Det säger mig att jag lyckats, det var målet.

Jag föredrar att kalla mig impulsiv. Klicka på länken så kommer ni till liten upplaga där den går att beställas.

Intervju nu inte för en stor tidning

Av Carina Ikonen Nilsson

den 18 december 2009

i ADHD och neurodivergens, Jag föredrar att kalla mig impulsiv, Malix – personligt & bloggen, Reflektion & självläkning, Tankar om tiden, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Nej, ampoule nu är det bara en intervju för våran kommun tidning för anställda, salve media spelaren. Men känner mig ändå lite nervös, stuff vilka frågor kommer det att ställas, nu skulle jag vilja leva i om en halvtimma i framtiden. Då vart det ju över och hade sluppit tänka på det nu.

Ut ur högtalarna hör jag Thåström, det här är alla dåras dag, vi skiter i all ordning och lag. Då för länge sen, då för många år sen tyckte jag det var en grym text kände revolten i texten.

Idag med mera vuxna ögon blev även jag en av de tysta, även Thåström blev gammal och mindre skrikig, idag satt vi lite och pratade om folk som sålt sig.

Min make så att snart ser man nog denne man på lets dance eller bingolotto. Då just i den stunden vaknade revoltören i mig

Nej !

Aldrig aldrig Thåsträm sa jag.

Inte skulle han sälja sig där.

Nej aldrig Thåström, sakta vaknade jag ut revolttankarna och minns den artikeln som jag nyss läst där Han själv pratade om tunéern för några år sen röda sten och skriken om det är ni som e de konstiga ,……

Just i artikeln läste jag just om att han själv tyckte han sålt sig ville inte skrika ut och stå på scenen men det var riktigt bra betalt. vad vill jag säga med det här ??? Vet inte…

Snö, snö, åter snö

Av Carina Ikonen Nilsson

den 18 december 2009

i ADHD och neurodivergens, Tidiga texter – Malix 2009–2013

Nu ser utsidan ut som den gjorde de första åren jag flyttade hit. Vitt, viagra vitt över allt. Inte som det pudriga 5 cm som Göteborg brukar bjuda på utan 50 cm böljande bomull. Det snöar ännu, decease Jag kan inte annat än att tycka det är vackert. Men då från insidan och titta ut. Sticker jag ut näsan, treatment inser jag att det kommer att vara ruskigt kallt. Kyla och jag är inte vänner, Frysa är inte min kompis. Har legat under mitt täcke i natt och frusit hela natten. Vill inte frysa. Gillar sommaren för mycket allt grönt, inbjudande blått vatten och solen. Hjärtat bankar lite fortare av att bara skriva det. En snabb blick ut i mörkret och bankningen blir mindre kylan, och de böljande drivorna som ser ut som bomull igen.

Det är inte lika länge kvar till sommaren som det var förra månaden, men för mig är det lång tid kvar. Lång tid ännu tills jag kan sitta ute på altanen och dricka mitt morgon kaffe, altanen och min dator, är också sånt som jag längtar efter.

Tillgångsfabriker borde springa upp åt i kurs, Aktiekursen uppåt för tillgångsfabriken.

Av Carina Ikonen Nilsson

den 17 december 2009

i ADHD och neurodivergens, Jag föredrar att kalla mig impulsiv, Tidiga texter – Malix 2009–2013

tänk om det var så att det fanns ett företag som tillverkade tillgångskrafter. Om företaget fokuserade på människors tillgångar där vi fick växa i våra tillgångar så mycket vi bara orkade med. Just i de tankarna vaknade jag i i morse. Ordet som nästan var som en tavla framför mig var just Tillgångsfabriken. Visst är det ett vackert namn!

Kaffe tystnad och målar penslar. Kan jag begära mera? Nej inte jag, seek det har varit en perfekt morgon för min själ. Även om internet krånglade då jag skrev min skrivpuff så jag fick skriva om allt, så gör det inget. Jag hade ju mina färger att ta till istället. Även vårat lilla samhälle är täckt av snö, snön lyser upp mörkret och till och med i mig infinner sig lite julkänsla. Jag som inte ens gillar denna stresshögtid. Just nu känner jag att jag ändå gör det. Kanske är det för att jag detta året inte stressar, inte känner press. Redan i somras visste jag om att min jul skulle vara en arbetsjul. Julafton firar vi hos svärmor, kanske inte jag men maken och barnen. Ska jag med beror på hur sömnen på jobbet blir.

Att jag jobbar i jul har gjort att jag bestämt mig för att inte lägga en massa tid på tomtar och pynt. Här hemma är det bara ljustakar i fönstrena och lite stjärnor. Det får räcka för i år. Förra julen hade jag pyntat, och hade två överhängande tentor framför mig, en omtenta och en tenta om Femfaktorn och andra olika teorier. Då satt jag dagarna i enda och pluggade till och med drömde om Freud och Carl Rogers. I år är det målartag och skrivtag.

Min bok säljar sidan visar ännu att boken finns, och att den säljer. Vissa dagar blir jag euforisk över att jag gjorde det. Tänk att jag, jag skrev och gav ut min bok. För mig är det stort, rent av fantastiskt, för jag trodde inte hade bara en dröm om att skriva, nu sitter jag här och kan titta tillbaka på dagen då jag höll boken i min hand. Overkligt känns det, som om det ännu bara är en dröm som jag drömt.

Men på mitt skrivbord, vid sidan om mig på ett stafli står min bok uppställd. Den liksom på minner mig om att det verkligen har hänt.

Jag föredrar att kalla mig impulsiv, smakar på titeln. Jo, jag för nog det, jag föredrar att kalla mig författare. Nej, det känns ännu lite overkligt. Nej jag föredrar att kalla mig, mig, sådan som jag är, med mina tillgångar och otillgångar, tillgångarna är flera än otillgångarna. Det gör tillgångarna i mig bättre, de är tillgångarna i mig som jag ska fokusera på. Tillgångarna är stigar gångar av bra saker med mig, till och med min frustrations och ibland ilskan blir en tillgång för den visar mig att här, just nu i ilskan gömmer sig något som jag behöver träna på…….